Filmrecension: Precious
Den omtalade rullen där Mariah Carey droppar all fåfänga och klär sig i säck och aska, imponerar inte på vår recensent. Askungen i ghettot är som ett kanal5-program om tjockisar, enligt Samuel Mesterton.
Inte undra på att alla pratar om ”Precious”. Den är som Kanal 5-programmen om tjockisar. Man gillar att titta, men skäms för att man gillar det. Har samma charm som en freakshow. Om en överviktig 16-åring som misshandlas av mamma och våldtas av pappa medan hon försöker fly via alternativt skolprogram, lett av änglalik lärarinna.
Billig spänning, inget djup – den är som vilken ”Saw”-rulle som helst; lever mer på vårt begär efter vidrigheter än bra berättande. I scen efter scen försöker den toppa sig själv i mardrömscenarier. Barnmisshandel, fattigdom, våldtäkt, incest, tonårsgraviditet, rasism, fetma, analfabetism, aids och Down´s syndrom fint hopslaget i Oscarvänligt paket. En Askungen i ghettot.
Premiär 29 januari