Feministvrålet #metoo skakade en hel värld, samtidigt fortsätter nya revolutioner runt om i världen. I vår släpps flera böcker på temat kvinnokraft – och enligt experterna är det bara början.

F

ör bara 150 år sedan hade kvinnor inga möjligheter att bestämma över sina egna kroppar eller över någonting alls. Pappan bestämde över dottern tills hon blev gift. Efter det var det makens tur. Det var först efter att kvinnor börjat organisera sig som det började hända saker – och den senaste revolutionen skedde för bara 1,5 år sedan.

4 kulturtips med kvinnokamp i fokus

#Metoo

Skådespelerskan Alyssa Milano gör sig redo för att sova. Det är den 15 oktober 2017 och hon läser artiklar på sin telefon innan hon kryper ner i sängen. Alla handlar om samma sak: nyheten om att filmmogulen Harvey Weinstein i årtionden systematiskt har sexuellt trakasserat kvinnor i filmbranschen. Hon får en skärmdump av en vän med texten ”Om alla kvinnor som blivit sexuellt trakasserade eller utsatts för övergrepp skrev ”Me too” som status, skulle vi ge folk en känsla för omfattningen av problemet.” Alyssa adderade ett par ord innan hon twittrade uppmaningen. Sedan gick hon till sängs, utan att ana att hennes gnista skulle sätta den patriarkala skogen i brand.

Video: 16 feministiska framsteg genom tiderna

I flera dygn sväller flödena på sociala medier över av hashtaggen #metoo och kvinnors berättelser. Snart kommer fler avslöjanden om fler män i maktpositioner, och i Sverige går yrkesgrupper samman för att starta egna upprop. Metoo är samtalsämnet kring vartenda fikabord. I Tallinn, Tokyo och Toronto. Revolutionen sprider sig från land till land.

– Jag tyckte att det var helt magiskt, säger feministen och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström om känslan den där hösten.

– Det var världshistoriskt unikt och rörelsen var något helt nytt. Men att övergreppen pågick var inte nytt, inte för kvinnor. Vi har hört det mesta, för kvinnor berättar för varandra.

Ebba Witt-Brattström har varit aktiv feminist i större delen av sitt liv, och under tidigt 70-tal blev hon medlem i den feministiska organisationen Grupp 8. De organiserade sig framgångsrikt kring samma ämnen redan då. Men det var aldrig en världsomspännande revolt på samma sätt, vilken kunde åstadkommas av ny teknologi: sociala medier.

– Det var som om den gamla feministens fullständiga önskedröm plötsligt slog in efter alla dessa år.

Svenska kvinnor har gått om män i utbildningsnivå sedan 90-talet

Kulturprofiler och högt uppsatta politiker fick straff

I Sverige fick ”Kulturprofilen”, som hade kopplingar till Svenska akademien, två års fängelse för våldtäkt. I Sydkorea och Storbritannien fick politiker på höga positioner avgå. I Frankrike stiftades lagar för att få bukt med catcalling och verbala trakasserier. Berättelser om sexuella övergrepp i Indiens filmindustri, Bollywood, blev virala. Kvinnor fick äntligen viss upprättelse.

Men snart såg Ebba Witt-Brattström redan tecken på att rörelsen mattades av, och att stämningen var ”Nu vet vi det här, vi pratar om något annat”. Därför har hon nu skrivit Historiens metoo-vrål, en bok som tar sig an Metoo ur ett historiskt perspektiv.

– Det som är mäktigt med Metoo är mängden av vittnesmål. För mig är det vittneslitteratur, en genre som hittills handlat om överlevandeskildringar från nazistiska koncentrationsläger eller sovjetiska gulagläger. Jag vill utvidga definitionen till att gälla sexuellt våld. Jag vill ge #metoo en historia.

Med den utgångspunkten började hon söka efter skildringar, ända tillbaka till Bibeln, för att jämföra med berättelser från #metoo. Längre tillbaka såg hon allt som inte sägs, utan står mellan raderna. Ett exempel är en japansk hovdam som för tusen år sedan skrev om en japansk prins som våldtar henne. Hon skriver runt ämnet, istället för pang på, så att läsaren ska förstå hur illa hon mår. Sedan korsklipper Witt-Brattström det vittnesmålet med citat från vår tid när vi kan skriva mer öppet om övergreppen.

Pink oral contraceptive pill strips.

Foto: Getty Images/iStockphoto

Ett piller om dagen håller oönskad graviditet borta.

Kvinnors rättigheter har ökat under tvåhundra år

Man behöver inte gå långt tillbaka i tiden för att se stora skillnader. Våra föräldrars mor- och farmödrar levde i en helt annan verklighet. De hade inte rösträtt. Inte p-piller eller mammaledighet. Och de ägdes av sin man. De senaste tvåhundra åren har kvinnors rättigheter utökats drastiskt. Christina Florin är professor i kvinnohistoria på Stockholms universitet, och hon ser flera likheter mellan kampen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet och #metoo-rörelsen.

– De svenska ”suffragetterna” som kämpade för kvinnlig rösträtt var angelägna om att hålla fram vikten av kunskaper, kraften i att tala, de möttes, diskuterade och lärde sig saker om staten och politiken. De som gick i bräschen för rösträttsrörelsen var väl utbildade. Inom Metoo har man också insett att kvinnor måste skaffa sig kunskaper och därigenom få insikter. Kvinnorna i början av 1900-talet organiserade sig, på riksnivå och i lokalföreningar.

Det liknar hur kvinnor under #metoo organise- rade sig under uppropen, säger Christina Florin.

Rösträttskampen leddes till stor del av liberaler, men de var angelägna om att rörelsen skulle omfatta alla, oavsett partipolitik. Att de var just kvinnor var grunden – könsfrågan lyftes upp. Alla samhällsklasser, på landet och i städer, yrkes- och bondkvinnor skulle samla kraft gemensamt, enligt Christina Florin.

– Så har #metoo också jobbat.

Man var angelägen om att kvinnor från olika yrken skulle organisera sig, byggbranschen, tekniska yrken, läkare och skådisar skulle med. Då handlade det om rätten till staten och politiken. Denna gång är det rätten till kroppen. Somliga tycker att det rörde sig om mer grundläggande rättigheter då för hundra år sedan.

Svenska kvinnor har mer makt än någonsin

– På pappret har vi fler rättigheter, åtminstone. #Metoo handlar om den kroppsliga rätten, vilket också är grundläggande. Kvinnor vill inte längre bli tafsade på, trakasserade eller utsatta för sexuellt våld, säger Christina Florin.

År 1921 fick svenska kvinnor rösta och ställa upp som kandidater för första gången i ett riks- dagsval. 1975 klubbades fri abort igenom. Men det allra viktigaste historiska avgörandet för kvinnors rättigheter, anser Florin, är utbildningsreformerna som startade för drygt 150 år sedan. Då kom folkskolan, flickskolor, yrkesskolor, flickor kunde ta studenten och läsa på universiteten. Kunskaper har varit grunden för inträdet på arbetsmarknaden och i samhället.

Läs också: Kvinnor tar över mer och mer – så vad ska vi ha männen till egentligen?

Svenska kvinnor har till och med gått om män i utbildningsnivå sedan 90-talet. Klyftan blir allt större och killarna släpar nu efter. Emma Leijnse har skrivit reportageboken Fördel kvinna – Den tysta utbildningsrevolutionen om ämnet.

– Det har varit en stabil trend under minst de senaste femtio åren. Utvecklingen ser likadan ut överallt, det vill säga att kvinnor utbildar sig och går om. Det är inget unikt för Sverige, även om vi ligger långt fram. På världsplanet är det allt fler kvinnor på universiteten, säger hon.

Young business persons in the office.

Foto: Getty Images/iStockphoto

Svenska kvinnor har gått om män i utbildningsnivå sedan 90-talet.

Orsakerna är flera. Bland annat att traditionellt kvinnodominerade jobb, som förskollärare och sjuksköterska, kräver högre utbildning. Yrken som domineras av män, likt byggarbetare eller i transportsektorn, kräver däremot endast gymnasial nivå.

– Sedan tror jag att tjejer pluggar för att de har lärt sig att de är bra på det. Fler killar misslyckas i skolan och vill helst inte läsa vidare. Kvinnor vet att utbildning kan ge bestämmanderätt över sitt eget liv och ger oerhörd livsförbättring, säger Emma Leijnse.

– Som en bekant sa: ”Aha, så vi krossar patriarkatet ett högskolepoäng i taget?” Det ligger något i det. Med utbildning tar vi de bättre jobben.

Att kvinnor får högre betyg och dominerar på universiteten ger konsekvenser på fler områden. I boken tar Emma Leijnse upp Jokkmokk som exempel, där skillnaden är störst i hela landet i utbildningsnivå. Mer än hälften av männen på orten saknar treårig gymnasieutbildning. Det syns i statistiken att tjejerna har åkt iväg för att plugga medan killarna stannar och jobbar, vilket leder till ett överskott av män när tjejerna inte kommer tillbaka.

– De hamnar utanför på så många sätt, får svårt att hitta arbete, få en lön att leva på. Dessutom blir de bortvalda av tjejer som partners och pappor.

Tiderna har snabbt förändrats för män som tidigare hade gräddfil till högavlönade jobb.

Kvinnohistorikern Christina Florin säger att vissa till och med tycker synd om män nu när kvinnorna går om i skolan.

– Klart att kvinnor inte ska komma fram på deras bekostnad, det ska vara lika möjligheter. Men jag är inte orolig över att det blir så. Inte under de kommande 100 åren.

Ebba Witt-Brattström är inne på samma spår:

– Vi är så hjärntvättade att tycka synd om män. Efter #metoo tar man upp att många män fått sina liv förstörda efter att de pekats ut. Men ingen tänker på att kvinnorna redan fått sina liv förstörda.

Kvinnliga chefer ökar år för år

Nu har vi lidit nog, säger hon. Kvinnor tar enorma jämställdhetskliv globalt. Kvinnor på chefspositioner ökar år för år. Förra året valdes fler kvinnor än någonsin till det amerikanska kongresshuset, däribland de första muslimska kvinnorna. Efter år av förtryck fick också kvinnor börja köra bil i Saudiarabien. Sverige fick en samtyckeslag vilket innebar att det blev förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Framsteg. Om än små i sammanhanget.

Men vad händer nu? Hur går vi vidare?

Ebba Witt Brattsröm säger att #metoo handlat om att få alla att begripa att kvinnor är lika mycket värda. Det är den absoluta nollpunkten. Utifrån det kan sedan andra förändringar ske. Hon tror att andra viktiga ämnen som kommer att debatteras mer framöver är löneskillnader och ojämlika pensioner.

– Kvinnor har rätat på ryggen nu, så det finns många kringdiskussioner att ta här. Men allt kommer ur att kvinnor vill ha samma värde.

Dessutom tror hon att vi kommer att se en våg av konstnärliga gestaltningar som skildrar #metoo, i litteratur, skådespel och konst.

När författaren och journalisten Emma Leijnse siar om framtiden tror hon att föräldrapenningen kommer att vara jämnt fördelad i Sverige om tio år. Hon tycker också att det är orimligt att kvinnor pluggar mer men fortfarande får sämre betalt.

– Det är bara att hoppas att kvinnor går in i de högbetalda arbetena. Och att män väljer yrken som är kvinnodominerade, för den rörelsen har vi inte sett ännu. Vi vet att folk trivs bäst på könsblandade arbetsplatser. Precis som flickor behöver se kvinnliga toppolitiker som förebilder så behöver pojkar se män i förskolan. Jag hoppas att män i högre grad kommer att börja diskutera könsnormer och bryta sig ur mansboxen, säger hon.

En andra #metoo-våg?

Christina Florin å sin sida tror att en andra #metoo-våg är möjlig.

– Jag tror inte att vi kan slå oss för bröstet om tio år och säga ”nu är det bra”. Men jag gissar att nästa stora uppror från kvinnors sida blir kring religionens roll. Det kommer ständiga rapporter om förtryck av kvinnor i religionens namn, till exempel inom islam och hinduism.

En del motstånd existerar redan. Ett exempel är #MyStealthyFreedom, en onlinerörelse från 2014 där kvinnor delar bilder på sig själva utan att bära hijab, trots att det är obligatoriskt att dölja sitt hår i länder som Iran. Miljontals människor har delat initiativet och tusentals kvinnor har publicerat bilder. I maj 2017 lanserades också kampanjen White Wednesdays, som uppmuntrat kvinnor att ta av sina huvudscarfar på onsdagar eller att bära vita slöjor i protest.

Och trots hot om fängelse fortsätter kvinnor runt om i världen att göra sina röster hörda i hopp om en förändring. Ett och ett halvt år har gått sedan Alyssa Milano tände gnistan och mångtusenårig ilska bubblade upp. Proppen är utdragen, och Ebba Witt-Brattström säger att det är omöjligt att gå tillbaka till hur det en gång var, då kvinnor skämdes över att berätta.

– Rörelsen dras av alla kvinnor som sätter ner foten på ett sätt vi inte vågade göra förr. Det är hoppfullt, för när du väl fått vittna om det värsta som hänt dig kan du också gå vidare. Det är som en ryggsäck du krängt av dig. Den får förövarna bära.


4 kulturtips med kvinnokamp i fokus

  1. Film: Suffragette med Meryl Streep, Helena Bonham Carter och Carey Mulligan. Ett fantastiskt, verklighetsbaserat drama om kvinnorörelsens kamp i Storbritannien som ledde fram till att kvinnor fick rösträtt.
  2. Seriebok: Kvinnor i kamp av Maria Breen och Jenny Jordahl som initierat, lättfattligt och roligt berättar om kvinnorättsrörelsens många dramatiska slag ur ett unikt internationellt och historiskt perspektiv, snyggt illustrerat i sann serieboksanda.
  3. Bok: Mot framtiden – en simpel guide till att krossa patriarkatet av Clara Henry. Youtube-profilen, programledaren och författaren Clara Henryfortsätter att röja väg med sina feministiska budskap. Den här boken beskriver hon som en feministisk handbok som både ger upplysning och stöd för alla tjejer, killar och ickebinära.
  4. Bok: Fördel kvinna – den tysta utbildningrevolutionen av Emma Leijnse. Om hur svenska kvinnor sedan 90-talet har gått om männen i utbildningsnivå.

Läs också: 

8 enkla tips till en jämställd relation –ta hjälp av amelias tips