Vad är värst – fett eller socker (största hälsoskurken är...)

Debatten om vad som är värst när det kommer till socker och fett går långt tillbaka och båda har fått sig en släng av sleven genom åren. Men alla fetter är inte dåliga. Man kan inte heller påstå att allt socker är dåligt. 

Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessor på Karolinska institutet, menar att man kan göra bra val både när det gäller socker och fetter.

Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis

– Socker är en kolhydrat, och det finns både jättebra kolhydrater och dåliga kolhydrater. Om vi pratar om vitt socker i en läsk eller i en kaka så skulle vi kunna ta bort det och bara vinna hälsa. För vitt socker är tomma kalorier och ökar riskerna för övervikt, bukfetma, höga blodfetter. Det ger ingen näring alls, utan kan istället utgöra en risk för vår hälsa, säger hon.

Detsamma gäller fett, här finns det också bättre och sämre alternativ, och det gäller att välja rätt. Undvik animaliska fetter och satsa på grönt fett, så har du kommit långt. Det visar den senaste fettforskningen.

– Idag vet vi varför den mättade fettsyran som finns i smör inte är bra. Den byggs in i våra cellväggar och gör att de fungerar sämre, den ökar inflammation i hjärnan, i bukfettet och i levern.

Därför är dagens kostråd ännu tydligare med vilken sorts fett vi ska äta.

– När det gäller fett är vi inte lika tjatiga om mängden som med socker, utan nu är fokus på att välja rätt sort, säger Mai-Lis Hellenius.

Så vilken sorts fett ska vi välja? 

– Vi i Sverige äter för mycket animaliskt fett från smör, ost, yoghurt, glass, kött och korv, och de fetterna borde vi minska på och istället öka på vegetabiliska fetter från nötter och fetter från havet. Så det är skiftet från kossans fetter till gröna fetter och havsfetter som måste ske. Kunde vi samtidigt dra ner på det vita sockret så skulle vi bli väldigt mycket friskare.

Ska vi ta bort yoghurt och ost helt? 

– Nej, det ska vi inte, men vi måste få en bättre balans. Vi ska absolut inte ta bort fettet, fett handlar inte så mycket om mängden, utan om kvaliteten. Det handlar om att välja rätt kost. Grejen med kost och mat är att det är så otroligt komplext, och människan är ett däggdjur som ska äta så varierat som möjligt.

Vad vi ska äta och vad vi ska plocka bort är inte helt enkelt att förhålla sig till, eftersom dieter och nya rön kommer och går i rask takt, samtidigt som experterna motsäger varandra.

– Pendeln slår så väldigt kraftigt. En del tar bort alla kolhydrater i jakten på att få bort sockret och vissa tar bort allt fett, och båda är fel.

Det vita sockret är inte bra för vår hälsa, men det betyder inte att vi ska vara rädda för allt som smakar sött. Lösgodis och päron innehåller båda socker, men påverkar oss väldigt olika.

– Det kanske är fem sockerbitar i ett päron, men det är bra socker! Det är enorm skillnad på sockret i ett päron och i en näve lösgodis. Päronet har ett lågt glykemisk index, vilket betyder att päronet ger en långsam blodsockerstegring och du får en mättnad som varar mycket längre.

– Med samma mängd socker i en näve godis hade du fått blodsockret att stiga snabbt och fått snabb tillfredsställelse, men blodsockret sjunker ju snabbt och då kommer suget tillbaka. Och då sticker man ner näven i godispåsen igen.

Hur vi påverkas av socker hänger också ihop med hur aktiva vi är. En stillasittande livsstil gör att onyttigheterna lägger sig kring magen.

– En vältränad längdskidåkare klarar att äta socker, eftersom hon omedelbart omsätter det till bränsle. Men den som är lite rund om magen, och lika stillasittande som så många av oss är idag - hon klarar inte alls socker lika bra. För då läggs det på som extra kalorier, ofta i form av bukfett.

Går det att säga vad som är värst, socker eller fett?

– Nej, för det är så individuellt. Om jag ser till svenska kvinnor generellt, då är det både och.

Vi äter för mycket rent socker, för lite av de nyttiga fetterna och för mycket av de animaliska, onyttiga. Mitt råd är att dra ner på det vita socket och att skifta fettkvalitet. Att göra den förändringen skulle påverka hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes i långa loppet. Och här och nu blir du piggare, smalare om midjan och gladare. Det finns så mycket hälsa att vinna. •

Tidslinje: Fett och socker i Sverige

Viktiga nedslag i Sveriges socker- och fetthistoria.

• 1930-tal: Sockret lanseras som en basvara.

• 1945: Boken Sju sorters kakor släpps och gör söt bakning på modet.

• 1950-tal: Man börjar se ett samband mellan mättat fett och hjärtoch kärlsjukdomar. Under samma årtionde upptäcks också sambandet mellan socker och karies.

• 1974: Lätt & lagom lanseras - med endast 40 procent fett.

• 1983: De första burkarna med Coca-cola light börjar säljas i Sverige.

• 1985: Svenskarna plockar lösgodis för första gången.

• 1989: Nyckelhålsmärkningen ser dagens ljus.

• 1990: Minimjölk med endast 0,1 procent fett hamnar på butikshyllorna.

• 2005: Svenskarnas läskkonsumtion har ökat med 185 procent jämfört med 80-talet.

• 2012: Svenskarna äter cirka 3 kilo smör per person och år, vilket kan jämföras med 1960, när konsumtionen låg på 10 kilo per person och år.

Och vinnaren är ...

Socker är bara tomma och näringsfattiga kalorier, medan omättade fetter är nyttiga – vissa till och med livsnödvändiga. Socker kan vi leva utan, men fetter (av rätt sort) behöver vi. Sockret tar alltså priset som den största hälsoboven.

Spana efter nyckelhålet

Nyckelhålsmärkningen är en bra hjälp i matbutiken. Ett bröd med nyckelhål innehåller mindre socker än bröd utan märkning, och smörgåsfett med nyckelhål innehåller mindre av de farliga fetterna och mer av de bättre.

Den nya matpyramiden, vad är det?

Tidigare utgick man från kostcirkeln för att skapa sunda matvanor.

Nu gör den nya matpyramiden sitt intåg. Den bygger på modeller från bland annat Italien och har anpassats till svenska förhållanden av forskare på Karolinska institutet. Pyramiden visar vad vi enligt forskningen ska fylla tallriken med, och vad vi ska undvika.

Frossa i: 

Grönsaker, baljväxter, rotfrukter, frukter, bär, nötter, fiber- och fullkornsrikt bröd och müsli samt olja som basfett.

Komplettera med: 

Fisk och skaldjur flera gånger i veckan samt kyckling och lite mejeriprodukter.

Var sparsam med: 

Rött kött och sötsaker.

Professor Mai-Lis Hellenius. | Dukat för frosseri! Här är maten du gärna får unna dig oftare.

LÄS OCKSÅ: Allt socker är inte farligt för kroppen – amelias guide ger dig fakta