"Jag ville bli en perfekt mor"

Jag har ett skolbarn. Det är ju helt orimligt, jag var ju alldeles nyssens ett barn själv. 

Nyss gick jag i skolan och bråkade om vilken krok som var min. 

”DET ÄR MIN PLATS BREDVID ANNA-KARIN.”

Smock i nyllet. 

”Men å andra sidan, ta den du, det inte så viktigt.”

Min stora vackra flicka sätter sig på cykeln varje morgon klockan 7:50 och trampar bort till skolan med sin snobbenryggsäck. Efter kommer lillasyster som först när två somrar passerat får läsläxa och mattetal att klippa ut. 

En het dag i augusti åkte vi in till stan min förstfödda och jag. Vi köpte väska, pennfack, pennset med linjal, sudd och vässare samt lite annat smått och gott som behövs när man ska börja klass 1A i den kommunala härligheten. Efteråt köpte vi fina kläder i mörkblått och gick på kondis. 

Sedan var sagan slut. 

Fast det var den ju inte. För nu ska hon gå i skolan i tretton år. Och det är mycket att tänka på. 

En vanlig morgon i hallen. (Berättelsen har kortats av utrymmesskäl)

”Var är gymnastikpåsen?

Har du gjort mattetalen?

Var är din läsebok?

Klä på dig!

Vilka dagar har ni egentligen jympa? Vadå vet inte?

Jag hittar bara en jympasko, var är den andra? Hur kan man tappa bort en sko?

Var det idag ni skulle ha skräpplockardag? Jag hittar inga sopsäckar, går det bra med en coop-kasse? Sprack den förra året? 

Vad är klockan?

Ska ni till ishallen? Ameh, ska ni åka skridskor eller? Men det har vi ju inga? Har alla andra barn skridskor? När köpte deras föräldrar dem?

Var är din mörkblå klänning?”

Jag ville bli den där mamman som kollade alla papper direkt och gjorde en anteckning i kalendern. Jag ville inte bli den där mamman som inte öppnar ryggsäcken på flera veckor och sedan ska rensa ut en möglig fruktlåda och hittar alla viktiga föräldradokument nedtryckta på botten under en mumifierad banan. 

”Men kolla! Här står ju allting om stängningsdagen, hade jag sett det här pappret hade jag vetat det, vilken grej, så ska jag göra nästa gång!”

Och så blir det en ny dag men inget nytt liv. Samma eftermiddagsfrenesi i köket med 18-månaders, stora barn som ”leker strypleken” på studsmattan, äta middag, STÄDA RUMMEN ANNARS, lägga alla små, vika tvätt i soffan, somna till ett uruselt avsnitt av Dr House där någon gömmer hans käpp, somna i sängen med fet nattcreme mot örngott som borde bytts. 

Och så blir det en ny dag och jag har ingen aning om hur den ska se ut. Det är take a walk on the harinteenjävlaaning-side.  Och jag är så trött på den sidan. 

I morgon ska jag ha läst alla papper, packat alla väskor, lagt fram alla kläder och så ska jag torka fil runt mun och med varsam hand lägga välkammad fläta. Ett rart litet flickebarn, förberett och avtorkat. Skjuts iväg med dig på cykeln. 

I morgon blir det bättre. 

Malins rithörna!

Ryggsäck från Sodom och Gomorra. När barnet själv får välja.