Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Carola flyttar till Sydafrika med kärleken Jimmy: ”Det blir en utmaning att inreda ihop”

Nu släpper Carola en ny julskiva, men Sveriges mest älskade artist har fler nyheter att berätta. amelia träffar henne över en middag där hon berättar om flytten till Sydafrika, kärleken till pojkvännen Jimmy och framtidsplanerna med Zoe, 7.

– Jag har aldrig varit rädd, säger Carola med eftertryck. 

– Jag har alltid varit tjejen ”next door”. Jag började åka tunnelbana när jag var tio, varit runt på olika platser och mött så många olika människor längs vägen, alkoholister, hemlösa, utsatta, men jag har aldrig varit rädd. Det blir ofta givande samtal.

Vi ska prata om Carola Häggkvists nya skiva ”Drömmen om julen” och kokboken ”En godare jul” där skivan finns med också. Men att diskutera julen med Sveriges enda superstjärna, den enda artist som bara behöver förnamn, handlar väldigt lite om traditioner, julgranskulor och adventsbak. Det handlar inte ens om musiken, den egna eller andras. Hon landar direkt i reflektioner om hur vi som människor kan inkludera andra, bjuda in och bjuda till. Hur vi som har så mycket kan göra gott och ge julstämning till dem som är ensamma eller kanske inte ens har ett hem. Vi får inte bli cyniska, kärleken är det som gör oss mänskliga.

– Varje jul brukar vi packa ner lite mat, åka till en plats där vi vet att det finns många utsatta, kanske till Klarakvarteren, och gå fram till dem som sitter på bänken och bara ta lite medmänsklig tid tillsammans. Jag berättar att jag har lite käk med mig och undrar om det är något de är intresserade av.

Ofta blir de glada och förvånade, men ibland kan det också bli fel…

–En gång vevade jag ner rutan för att prata med en kille som gick över övergångsstället och frågade: ”Vill du ha lite mat?” och han sa småsurt ”Nej tack, ser det ut så eller?” Efter det har jag försökt vara lite smidigare, skrattar Carola.



Foto: Rickard L Eriksson 

 

 

Att gå fram till en alkis med mat på julafton låter nästan lite för bra för att vara sant. Men glöm då inte att Carola är kvinnan som bjöd in elva flyktingar att bo i sitt hem för ett år sedan. Hon träffade dem under sin vecka på grekiska ön Kos där hon hjälpte till med att ta emot hundratals barn och vuxna som flytt kriget i sina hemländer och nu kom i små gummibåtar över Medelhavet. Några av dem fick hon extra starka band till och gav dem sitt nummer. Flyktingarna tog sig sedan själva genom hela Europa och ända till Stockholm. Nu har de flyttat sedan länge, fått egna hem och jobb, även om Carola är noga med att påpeka att det är ingenting Migrationsverket har hjälpt till med. Men madrasserna har hon kvar.

 

– Tänk om de kommer tillbaka, sängarna kanske behövs igen?

Förra årets upplevelser har fått leva vidare i form av musik på nya julskivan.

– En av kvinnorna jag hade träffat skickade mig ett sms där hon skrev: ”We leave Athens now, please pray for us.” Vi var hemma då, Jimmy och jag. Jag blev helt tagen av meddelandet, de var på väg och hade så långt att resa. Sedan skrev vi låten ihop. 

”Tro på en morgon” är ett starkt stycke om att komma fram och i hamn. Det är en av få låtar på nya julskivan som inte är komponerad av Ulla-Carin Nyquist. ”Drömmen om julen” är en avskalad och intim hyllning till vår största högtid. Stråkar, piano och sång.

Att Carola gör en ny julskiva efter den förra ”Jul i Betlehem” som kom 1999 är stort, både för henne och publiken. En vecka före releasen är ”Drömmen om julen” den mest förbokade skivan på cdon.se, före Bob Dylan, Rolling Stones och norska popundret Marcus & Martinus. Efterlängtad. När julen närmar sig vill vi ha Carola och hennes musik, då ska hon kliva fram, gnistra, liksom bära fram vår julstämning med sin röst. 

– Det är en meditativ platta. Behöver du ha feeling och lite lugn och ro ska du sätta på den här. Den är full med tradition och hemlängtan, säger hon.

Skivan är Carolas men kokboken är ett samarbete med matskribenten och kocken Malin Landqvist. Vissa av rätterna i boken har funnits på julbordet i det Häggkvistska hemmet, och andra har Malin tagit fram.

– Hemma hos mamma och pappa var maten viktig. Fårfiolen hängde i taket och mamma gjorde världens godaste Janssons frestelse. De senaste åren har jularna varit stora, vi har firat ihop med min syster och min svåger Börje har gjort sina köttbullar, som också är med i boken. Själv åker jag kanske hellre till Östermalmshallen och handlar, lite hummer till exempel. Och tar en liten godbit själv i förväg.

Att hon inte är någon matmor beror dels på att Carola hellre dekorerar bordet än står i köket, men också på de senaste årens julturnéer. Julen är en hektisk period där jobb ofta får gå före glöggmingel. 

– Jag får julstämning på mina konserter, när jag sjunger. Min publik är en skara jag nästan ser som min förlängda familj, det är en långvarig relation som har utvecklats under många år. Jag ser fram emot att göra julkonserterna för jag och julen hör ihop. 

Carola är harmonisk just nu i livet, det märks. Hon har bestämt sig för att välja uppdrag noggrant i framtiden, att inte göra för mycket utan att låta glädjen styra. Det beror till stor del på att hon har fyllt femtio, en födelsedag som firades på franska rivieran och sedan med stor överraskningsfest av vännerna när hon kom hem. 

– Glädjen är djup, den är viktig. Den är min livboj. Många sjunger om olyckan, men min lovsång har alltid handlat om lyckan. Carola betyder faktiskt ”free woman of joy”. 

Lyckan beror definitivt även på Jimmy Källqvist, mannen i Carolas liv sedan ett par år tillbaka.

Om kärleken:”Vi har så kul ihop”

Carola träffade Jimmy, som är musiker, basist, på en konsert. Men inte hennes konsert, utan hans. Egentligen började allt med tv-programmet ”Så mycket bättre” som filmades sommaren 2014.

Foto: Privat

– Efter den veckan var jag öppen för förändring i mitt liv, och för att förändra mig själv. Jag blev omskakad av respekten de andra artisterna visade mig och min musik, av deras omsorg. Jag grät många förlösande tårar. Det var som en upprättelse för mig, jag blev läkt. 

En bekant frågade ungefär samtidigt hur det var med kärleken, och just då var Carola singel. 

– Jag hade nästan gett upp hoppet om att träffa någon. Jag har träffat så många varianter. 

Väninnan tänkte efter och föreslog snabbt Jimmy. ”Han är ju singel nu!”

– Jag visste vem han var men vi kände inte varandra på djupet. Tyckte om tanken på att han var musiker. Musiken är ju en stor del av mitt liv och jag trivs så bra med musiker. 

Kort senare var Carola ute med några vänner för att fira sin födelsedag och hamnade på en klubb där Jimmy spelade i bandet. Efteråt gick hon fram till honom och sa: ”Det var nån som tyckte att vi skulle bli ihop.” Han svarade: ”Ja, men det kan vi väl…”

Jimmy visade sig vara en lyssnande, respektfull och rolig man, som passade perfekt in i Carolas liv och hon i hans. 

– Jag var försiktig med att berätta om oss i början och våra vänner försökte skydda oss. Det spelar inte så stor roll för mig, jag är van vid att bli hopkopplad med olika män, ibland med folk jag inte ens känner. Men för honom kan det vara en annan sak, det kan betyda mer.

Carolas dotter Zoe har tagit emot Jimmy med öppna armar och han är en självklar pappagestalt i henne liv. 

– När jag träffade Jimmy var det hon och jag, mamma och dotter. Och båda två välkomnade vi en bra man i vårt liv.

Framför allt har de roligt ihop.

– Vi skrattar och pratar minnen trots att vi inte har känt varandra så länge. Vi har haft jätteroligt de här två första åren. Allt är som en honeymoon. Nu saknas bara en ring på fingret, säger Carola och blinkar flirtigt.

– Innan vi är förlovade flyttar vi inte ihop.

Men Carola och Jimmy har något annat, nog så nära en gemensam bostad. De har en villa i Sydafrika.

Huset i Sydafrika:”En dröm som blivit sann”

Huset i Kapstaden köpte Carola i våras, en elegant vit villa med liten pool och vacker utsikt. Det var ingen slump att hon valde just Sydafrika. 

– För mig är det en dröm som blir sann, jag har velat det här ända sedan jag kom dit första gången 1994. Jag kände starkt att jag ville stanna och bygga någonting där, men det blev inte så den gången.

Sedan dess har Sydafrika haft en plats i Carolas hjärta. 

–Jag har spelat in skivor där, träffat vänner, blivit förälskad och surfat. Jag har köpt massa saker som jag har lämnat hos mina vänner, för jag visste att jag skulle komma tillbaka. Jag har introducerat Sydafrika för många väninnor som också har älskat det, framför allt de som har barn. Det är så lätt att resa dit med barn! 

Carola visade sitt Sydafrika även för Jimmy –människorna och folklivet, naturen, stränderna, vingårdarna – och också han blev förtjust. 

– När vi var där nu i våras, i april, kände jag att det var dags att ta steget. Jag åker inte härifrån utan att ha köpt ett hus, så kändes det, haha!

De tittade på mängder med olika objekt och kände till sist att de hade hittat rätt. Huset i Kapstaden är deras gemensamma projekt.

– Det har charmen som jag vill ha och kvaliteten som han vill ha, perfekt kombination. En liten trädgård där vi kan ha konsert och en liten cocktail. Ett temporärt boende, men for life. Jag vet faktiskt inte om det hade blivit av utan Jimmy, det är vårt ihop.

Nu är paret i full färd med att inreda.

– Jag vill ha lite mer shabby chic, och han vill ha ett rekorderligt ordnat ”trist” hus, haha. Jättebra! Det är en utmaning att inreda ihop, vi ska enas om mycket. Men också så roligt, jag har längtat.

Faktum är att Carola och Jimmy kommer att lämna Sverige under några månader i vår för att leva i sitt nya hus i Kapstaden och låta Sydafrika-drömmen bli verklighet fullt ut.

– Jag kommer att resa en del fram och tillbaka för att jobba, men Jimmy och Zoe kommer att bo där större delen av tiden.

Livet som mamma:”Kärleken överbrygger allt”

Huset i Sydafrika ger också Zoe ett äventyr och möjlighet att lära sig prata engelska flytande. 

– Hon är jätteförväntansfull! Vi pratar mycket om det som ligger framför oss. Om att jag vill lära henne surfa. Vi övar också engelska hemma för att hon ska kunna prata med alla när vi kommer dit.

Zoe har hunnit fylla sju och är en stark tjej som har många kompisar och älskar att dansa. Hon kom till Carola och huset i Bromma när hon var tre år – djupt efterlängtad.

– Jag hade gått igenom en lång resa, värpt tanken på att adoptera ett barn under flera år. Jag hade angett att jag ville ha ett barn från Etiopien för att inte vara så förutsägbar. Men så kom förslaget om Zoe, och hon var från Sydafrika. Hon satt där på bilden med en blomma och log, och på en annan bild hade hon foten lite ut som liksom i ett danssteg. När jag såg den helbilden och lilla foten så kände jag bara ”ja, det är hon”. Alla mina vänner sa samma sak. Jag skrev ett väldigt långt brev till Sydafrika efter det, de hade aldrig sett ett så långt brev sa de, berättar Carola.

Något som gjorde extra starkt intryck på Carola är att man vid överlämnandet av barnet säger att barnet är den nya förälderns som om hon hade fött henne. ”Zoe is yours as if you had given her birth yourself” sa myndighetspersonen när Carola tog emot sin dotter. 

– Adoption har fått en helt annan betydelse för mig. Vi kan adopteras in i en kärlek, i ett land, i en familj, i en tro, på grund av kärlek. Blod är starkare än vatten, men kärlek är starkare än blod. Kärleken sträcker sig längre än blodsband, så är det med adoption. Kärleken överbrygger det avstånd som kan finnas, flera gånger om. 

Zoe har fått en omtänksam storebror i Amadeus, 19. Självklart hejar hon ofta på honom när han spelar match med Brommapojkarna.

– Jag hade inte tänkt mitt liv så, med skilsmässa och adoption och sedan kärlek. Men livet blir inte alltid som man hade tänkt sig. Våra sprickor kan bli våra styrkor, och jag har en fantastisk familj i Zoe, Amadeus och Jimmy. 

Om framtiden:”Jag vill leva mer globalt”

Femtioårsdagen i september var en milstolpe, själv beskriver hon det som ett ”målsnöre”.

– Det är inte det att man pensionerar sig när man är femtio men det är en tid för återhämtning, tid att reflektera, hylla livet. Jag är jättedålig på att ge mig själv det utrymmet som jag egentligen kanske borde, och jobbar för många timmar per dag. Jag vill kunna vara en närvarande mamma till både Zoe och Amadeus.

– Jag och min syster var nästan tvungna att ta grönt kort bara för att få tid med mamma och pappa, de spelade golf jämt. Men som barn är man i behov av att de ska samla familjen, det är vår uppgift som föräldrar. De var fantastiska på många sätt, men jag kunde sakna söndagsmiddagarna. Jag vill ha många sådana med mina barn i framtiden. Barnens känsla just då är kanske att det inte är så kul men känslan efteråt är något annat.

Att bli en av Sverige största stjärnor redan vid sexton års ålder, och sedan fortsatt vara det, är inte bara glammigt.

– Det känns som om jag aldrig blir färdig. Ibland känner jag mig 300 år gammal, skrattar Carola. Egentligen är jag bara glad över att jag lever vid det här laget. Pressen och förväntningarna jag har haft på mig under hela mitt liv… Det har inte varit bara glammigt, det har också varit tufft. 

Att fylla femtio innebär för Carola att ge mer utrymme till hjärtats röst.

– Jag vill fortsätta att utmana mig själv annars kan jag tappa fokus och självrespekt. Jag vill leva ett mer globalt liv, resa mycket mellan Sydafrika och Sverige. Hänga i staterna, engagera mig i Nepal. Utbilda mig som sjuksyrra för att kunna vara standby vid olika kristillfällen, utbilda mig till lotta. Finnas där som mamma. Jag kommer att sjunga så länge jag lever, men jag vill leva samtidigt. Jag tror egentigen att mina bästa år ligger framför mig.

amelias tidigare redaktionschef Desirée träffade Carola över en middag. Foto: Privat

FAKTARUTA

Carola Häggkvist

Ålder: 50.

Familj: Jimmy Källqvist, 46, Amadeus, 19, och Zoe, 7.

Bor: Stockholm.

Aktuell: Med skivan ”Drömmen om julen” och kokboken ”En godare jul”, ihop med Malin Landqvist.

Av: Desirée Wahren Stattin

Vill du se mer sånt här? Gör som 27 000 andra ochgilla amelia på FacebookochInstagram!