Foto: Björn Wanhatalo

Åsa är vår strandtestare!

”amelia söker en strandtestare!”. Så löd rubriken på annonsen vi lade ut på arbetsförmedlingen den 31/3. 2267 personer sökte jobbet, vi fick massor av mejl och samtal, inte bara från Sverige utan från hela världen. Efter otaliga timmars läsning och en mängd gallringar hittade vi till slut vår strandtestare.

Åsa Dejus är 31 år och bor i Obbola utanför Umeå. Hon är snart utbildad jurist och åker inom kort på sin första resa som amelias strandtestare.

Vad tänkte du när du fick veta att du fått jobbet som strandtestare?

– Att det är så otroligt häftigt! Sen gick jag rakt in på en föreläsning om fattigdom i Afrika. Snacka om olika känslotillstånd.

Så du hann inte ens ringa någon för att berätta om nyheten?

– Nej, ingen, jag höll på att koka över inombords av längtan att få berätta! Samtidigt kan jag inte tro att det är sant det här. Jag ska bli strandtestare!

Vad har du för tankar på jobbet och de kommande resorna? 

– Jag vet inte, det är så svårt. Jag måste få landa i att det faktiskt blev ­jag, och sätta mig in lite i vart jag ska åka. Men jag vet i alla fall att det ska bli fantastiskt spännande.

Vad kan bloggläsarna räkna med för rapportering från dina resor?

– Jag kommer nog att blanda intrycken. Både njuta av stränderna, men också undersöka hur samhället där vi turister är faktiskt ser ut. Min förhoppning är att kunna kombinera inlägg om möten med lokalbefolkningen med rapporter om vinprovning. Jag hoppas kunna få till en skön mix, som både är intressant, rolig och inspirerande. Jag

är väldigt ärlig av mig, på gott och ont.

Hur ska du fira?

– Haha, först ska jag ringa runt till alla och skrika ut min glädje, sen vet jag inte.

Så här såg Åsa Dejus ansökan till strandtestarjobbet ut: 

Nr 24. Åsa Dejus, 31, Obbola

"Studentlivet innebär en träning i att göra väldigt lite under stora perioder och väldigt mycket

under små perioder av terminen. När jag började studera letade jag efter  utbildningar inom vindrickande, massagemottagande och bokläsning, valet  föll då självklart på att läsa till jurist. Under 6 år har nu mitt liv  bestått av att lära mig allt om juridikens magiska värld, en mängd  böcker har jag läst, vin har jag druckit både för att fira att jag  förstått det jag läst men även för att försöka göra det jag läst mer  begripligt, massagen har varit nödvändig för att efter allt läsande orka  med att skriva rapporter om det jag läst och ibland till och med  förstått. Nu med de sista meningarna jag har kvar ska jag försöka ge er  en sammanfattad bild av vem jag är och varför just jag skulle passa som  handen i handsken för denna tjänst.

Jag har arbetat med allt ifrån telefonsex ( ja ni läste rätt och  snälla döm mig inte för hårt) till att vara lågstadiefröken, plugga till  dataprogrammerare och växla till att bli jurist, som växlar till att  bli, förhoppningsvis, forskare inom freds och konfliktstudier. Det har  inneburit att lära mig möta och bemöta en rad olika människor med  diverse olika karaktärsdrag och personligheter, och lära mig hur jag på  bästa sätt kan lösa problem som kan uppstå när olika personligheter  samlas och försöka samsas och enas. Det här är sista meningen ni får av  mig, men förhoppningsvis inte den sista, utan jag håller min tumme  korsad för att ni ska tycka att det här brevet var tillräckligt kul och  intressant för att jag ska få berika världen med mina strandreportage."

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 200 000 kvinnor – läs amelia! Se erbjudande!