Krönika: Fredagsmys med Ann Söderlund

Semestern då jag nästan hade sex med Brad Pitt

Ofta när jag läser skvallertidningar (och av någon anledning är galet irriterad på min man) börjar jag fantisera. Av någon outgrundlig anledning så hamnar jag ofta i Brad Pitts sängkammare. Inte för att det kanske är där jag allra helst skulle vilja vara, utan för att det liksom ligger närmast till hands. Det finns alltid bilder på Brangelina på savannen eller på franska kråkslott i bubbelgumsrosa i blaskorna. (Sedan går det inte att helt förneka att det faktiskt vore en smula najs att bo i ett slott med en massa ungar i olika vackra färger och ha eget flygplan med ambulerande nannysar som kan allt om vad superhjältar äter för frukostflingor.)

Det som är själva guldgrejen med Pitten är att han är som vem som helst. Skäggig som en uteliggarslusk då och då och sexig som en filmstjärna där i mellan. Sedan är det väldigt guldkantat att han har valt att gänga sig med den hårdast kickande bruden på bioduken ever. Jag och Braddan skulle kunna åka runt i Afrika en gammal Lada och om jag blev sur så kunde jag bara dra honom i pipskägget och skrika ”Pitthuvud!” det högsta jag kunde utan att han skulle fatta vad jag sa. Och barnen, de skulle bli ett helt fotbollslag nu när mina tre killar blev deras halvsyskon, kunde rida på elefanter och svinga sig i lianer hela dagarna. Och sen när det blev kväll (jag vågar knappt tänka tanken utan att få andnöd) skulle Brad och jag smygröka en cigarett bakom tältet och skåla i billig inhemsk öl och prata om våra nästa superprojekt. Om hans nästa mastordontfilm om en indianstam med bot mot all världens sjukdomar i Nicaragua och min bok med…Isabelle Halling…

Åh, gud så spännande! Då kunde han tycka till om vilka kalas vi ska ha med i boken, piratkalas eller rymdkalas. Kanske skulle han föreslå Hollywood-party? Men vad nu,   vad är det han pysslar med? Gäspar han och börjar klä av sig mitt under diskussionen? Tror han att sexpacksrutorna på magen ska få mig att släppa mina kalas-teman    och kasta mig ut i buschen och rida ranka – bara så där? Harkel. Det skulle jag väl i och för sig kunna göra, men nu när han kommer nära så är det något som inte stämmer. Han ler så konstigt. Men gosh, vad dum jag är! Det är ju botoxen som får honom att se ut som en stelopererad amiral utan rynkor i pannan.   Dessutom verkar han ganska seg i kolan, det måste vara all den där jazztobaken han har rökt med Sean Penn. Ooops! Väldigt snygg rumpa i solnedgången, man kans…

MEN VAD ÄR DET NU DÅ?

Nio galna ungar som vill ha nattmacka och behöver kissa. Finns det ingen annan som kan våga livet bland boaormar och tjyvskyttar? Och vem tusan är den där vipp-stjärten han står och snusar i nacken på sidan 57? Vet ni? Nu när jag tänker efter så tror jag att det är bra som det är.   Och det där som jag skrek ”(snuskapa!”) till Nanok förut idag hade ju ingenting med att jag föredrar Brad framför honom.    Det var ju bara det där med toalettborsten igen. Att han så lätt glömmer vad den ska användas till.   Kanske är det just det ämnet jag ska ta upp med   min reskompis ikväll när alla barn har somnat: toadicéproblemet. Hur någon som är så god som Nanok kan välja att inte se det där onda som finns i toaletten. När vi har rett ut det tror jag att det är dags att åka hem.   Gräset var inte grönare på andra sidan jorden.

I helgen gör jag:

Går jag på födelsedagsparty hos Maja och spelar brännboll med boysen. 

På söndag leker jag "sätta knorr på grisen" med Dante och hans dagispolare.

Gör jag inte.: Skurar toaletter.