Därför heter stormen Gorm (och det här hade den fått heta om den nått Sverige först)
Vi är nog många som frågat oss vem det egentligen är som döper stormar – och hur namnen väljs. Helgens storm fick sitt namn "Gorm" i Danmark eftersom det var där den drog in först. Hade den däremot utvecklats över Sverige först hade den antagligen hetat Anders.
Det var ingen slump att helgens storm fick just namnet "Gorm". I Danmark har man ett namngivningssystem där stormar varannan gång ska ha ett kvinnonamn och varannan gång ett mansnamn.
Det får heller inte vara för få människor som har det namnet, så att någon kan känna sig utpekad. Första bokstaven följer också alfabetets ordning, och nu hade alltså turen kommit till G.
– Vi försöker samordna med den danska vädertjänsten för annars kan det bli förvirrande för allmänheten om det är olika namn för samma storm. Men om inget namn utfärdats i Danmark eller Norge när en storm når Sverige, då är det vi på SMHI som utfärdar det, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Sverige använder sig dock inte av samma namngivningssystem som Danmark. Här är det i stället dagens namnsdag som avgör vad ovädret ska kallas.
– Det är meteorologerna på prognosavdelningen som bestämmer, men det är nog inte så väldigt reglerat utan man tar det namn som står i almanackan. Och man tittar också på om det är kvinno- eller mansnamn och växlar jämfört med den senaste stormen, säger Sverker Hellström.
Vad hade Gorm hetat om den hade dragit in över Sverige först och inte över Danmark?
– Den hade antagligen döpts vid midnatt (natten till måndag, reds. anm) eftersom det var då vinden var som kraftigast över Sverige. Då hade det nog blivit Anders eftersom det är Anders-dagen i dag.
Men både Andreas och Anders har ju namnsdag, varför just Anders?
– Anders-dagen den 30 november är redan känd i vädersammanhang med talesättet "Om Anders slaskar skall julen braska".Så det hade nog blivit Anders.
Tidigare brukade bara tropiska cykloner bli namngivna, men förtvå år sedan började man även döpa stormar och den första som fick ett svenskt namn var Simone, som härjade i oktober 2013. I december samma år drog en ett annat oväder in som SMHI gav namnet Sven. Orkanen Gudrun däremot, döptes av norska vädertjänsten.
Enligt Sverker Hellström är anledningen helt enkelt att det blir lättare att skilja vädefenomenen åt historiskt om de har namn, i stället för att bara tala om datum.
Är det något av en milstolpe för en metorolog att få vara med om att döpa en storm?
– Jag vet faktiskt inte. Det är ju flera inblandade men det är väl ofta den som sitter som jourhavande meteorolog i samband med klass två-varningar som väljer namnet. Men det kan väl vara kul att ha varit med om det, säger Sverker Hellström.
Vill du se mer sånt här? Följ amelia på Facebook så missar du inget!
