Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Ann Söderlund lämnar över till amelias nya krönikör – Malin Wollin!

Nu lämnar Ann Söderlund över krönikan till Malin Wollin, här är ett utdrag ur amelia 25/07 då Ann känner Malin lite på pulsen!

Hej Malin, nu tar du över som krönikör i Sveriges största tidning för kvinnor. Berätta, varför blev det just du?

– Tidningen amelia är Sveriges bästa tidskrift, självklart ska de ha det bösta av det bästa. Och det är jag!

Berätta lite om dig själv för oss som inte känner dig eller läser din blogg "Fotbollsfrun".

    – Jag är en liten tjej i en lång kropp med rynkiga tuttar. Jag är utbildad journalist och lever tillsammans med Joachim och våra barn Astrid och Saga. Jag är född på en bondgård och har något av en "nu jävlar ska jag visa dem"-attityd.

Finns det några gränser för sånt du inte vill eller kan skriva om?

    – Absolut. Jag skriver aldrig om sex, i alla fall inte mitt sex. Sedan skulle jag aldrig driva med människor som jag inte tycker om. Jag är bara elak mot de jag håller av.

Okej, ärligt Malin. Hur är det med prestationsångesten? Hur känns det att efterträda mig?

     – Det är en känsla av "äntligen slutade apan" blandat med en känsla av att folk ska sakna ihjäl sig efter dig och döda mig med mjältbrandspost.

Nu kan du tjuvläsa Malins första krönika före alla andra!

Kommer du oanmäld?

 (Nej, jag trodde väl inte det...)

När du har varit hemma och fikat hos folk, har du då kommit oanmäld? Självklart har du inte det. Bara psykfall kommer oanmälda. Alla normala människor vet att ingen annan normal människa har det städat när ingen ska komma. Det ligger alltid solkiga kalsonger nedanför sängen, könshår i badkarsavloppet och svettiga ostbitar under köksbordet. Vi känner ett par där det inte ligger en pryljävel på golvet när man kommer dit, och då har de ändå en tvååring. En tvååring. De heltidsjobbar, bygger hus och har ett stort umgänge. Ni hör själva, det är inte normalt. De är det pedantiska undantaget som bekräftar regeln. Att komma oanmäld var något man sysslade med på femtiotalet, när det alltid fanns en kvinna med nylagt hår och förkläde hemma. När det var lag på att ha det dammat och manglade mattor.

Jag tycker det är fascinerande när folk kommer hem till oss och säger ”Ni har det alltid så himla fint, hur gör ni?” Då måste jag bita mig i tungan för att inte säga ”Ja hur göör vi? Jo, vi fjäskstädade som SATAN bara för att ni skulle komma, för att vi skulle visa upp vårt förljuget vackra hem. Vi städade, städade, städade. Vi hittade hörn i huset som vi inte sett sedan vi köpte huset. Vi bråkade om vem som skulle moppa tills barnen ringde bris, allt för att det skulle vara fiiiint. Och så kommer ni och tror på allvar att det alltid ser ut så här, jävla dumfan-pack”

 Nu är jag sjuk, Joachim är på herrmiddag. Jag vet att ingen kommer hit. Det ligger matrester i diskhon i jämnhöjd med bänken, det ligger kisslakan överallt (Saga har börjat nattväta efter ETT ÅR i torrhet) moppen från igår står kvar i skurvattnet och uppfinner nytt intelligent liv, barnen har inventerat alla teckningar från huvudfotingar och framåt som nu ligger över hela kontoret, på skrivbordet står fyra tekoppar fyllda med äppelskrutt med mögelpäls på. Det ser ut som ett helvete och det enda jag gör är att blogga och tänker att allt blir bättre bara vi får en bebis. Jag är så obotligt störd. Allt kommer bli stökigare och bråkigare med en bebis till.

Jag läste i en intervju med Emma Hamberg att man skulle ligga med varandra istället för att städa. Att sex alltid ska gå före ett städat hem. Jag gillar Emma men vad är det för dumheter? Städning går före allt. Begravningar, dop och bröllop i allmänhet, sex, hångel och petting i synnerhet. Vem vill sexa när det finns bajs i toan och sorgekanter i handfatet? Sjuka människor har samlag i kaos. Här hemma är det ”Plockar du upp prylar så får du ligga” som gäller.”

Malins klok-råd!

* Om jag ändå ska komma med ett konstruktivt förslag så är det att ha ENKEL inredning. Låt inte prylarna äga dig. Jag hatar prylar och krimskrams. Allt bara försvinner, allt går sönder. Inredning ska vara ny, fräsch och avtorkbar.

* Om vi vänder på det, varför tror ni att old people har en miljard prydnadssaker och fucking fula porslinskatter? För att de tycker att det är snyggt? Ingalunda. De vet att det tar ett år att damma av kristallrrådjur på virkade miniatyrdukar från sekelskiftet. Att silver måste putsas, att gamla rävpälsar måste vädras. De har alltid något att göra, gamlingarna. De blir aldrig sysslolösa. Har ni varit och hälsat på hos gammelAgda på ålderdomshemmet? Där finns det aldrig pryttlar. Det är snyggt och lättstädat. För att någon annan städar.

* Rätta mig om jag har fel men låt helst bli.

Malin Wollin

Gör: Krönikör, bloggare och frilansskribent

Familj: Joachim Lantz 30, Astrid 5, Saga 3,5

Bor: Kedjehus i centrala Kalmar