Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Så överlever du första tiden efter en skilsmässa – psykologens råd

Omkring 25 000 par skiljer sig i Sverige varje år och alla bär på sin personliga historia. Men gemensamt för de flesta är frågan: Hur överlever man en skilsmässa? Vi har pratat med leg. psykolog Anna Bennich Karlsted som skrivit boken ”Vägen genom skilsmässan”.

Foto: Getty Images/iStockphoto / ljubaphoto

Tiden efter en skilsmässa är ofta kaosartad. Praktiska frågor blandas med de existentiella – var sover barnen i natt och vem är jag egentligen?

– Nu är inte tid för mottot ”ensam är stark”. Nu är det helt okej att halta fram och be om hjälp, säger psykologen Anna Bennich Karlstedt.

En skilsmässa är en sorg och den måste respekteras och tas om hand på bästa sätt

Vägen fram till skilsmässan kan ha varit lång och svår, och väl ute på andra sidan är man troligen både trött och sliten. Det är inte konstigt att minsta lilla vardagsprojekt känns som en jätteutmaning eller att små motgångar växer till berg.

– Det svåraste efter en separation är att allt är så nytt. Man ska omdefiniera både sitt liv och vem man är, säger Anna Bennich Karlstedt, leg. psykolog, som har skrivit boken Vägen genom skilsmässan.

Praktiska saker och identitetsfrågor

Först är det de nya, yttre faktorerna som man ska vänja sig vid – kanske har man barnen på halvtid, och kanske bor man på ett nytt ställe. Sedan kommer funderingarna kring den egna identiteten.

– I en separation kan man ju förlora halva släkten och gemensamma vänner. Det väcker tankar om vem man är nu. Tidigare kanske man identifierade sig som en fru i just det där villaområdet. I det här sorgearbetet ingår det många förluster att bearbeta. För det är en sorg i första hand, och den måste respekteras och tas om hand på bästa sätt.

– Att det är jävligt jobbigt måste ingå i sorgeprocessen. Det går inte att vara stark hela tiden och tänka positivt. Du får vara ledsen, säger Anna Bennich Karlstedt och tillägger att det handlar om att gasa och bromsa i det här skedet av krisen.

– Stäng dörren och göm dig under en filt om du behöver det, men fortsätt framåt när du känner att energin återvänder. En del tycker att det är skönt att vara ensamma hemma och dona för sig själv medan andra inte står ut en sekund utan sällskap.

– Inget är rätt eller fel, du måste inte tvinga dig till det ena eller det andra. Däremot ska du inte vara rädd för att be om hjälp. Vill du ha sällskap när det börjar närma sig middagstid så hör av dig till dina vänner.

Längtan är en känsla nära förknippad med sorgen. Och precis som sorgen måste den få finnas.

– Man får gråta förtvivlat när man ser barnens små ryggsäckar skumpa iväg när de ska till den andra föräldern.

Blir det alldeles för tungt är det bra att försöka distrahera sig. Vad brukar du tycka om att göra, vad ger dig energi? Samtidigt som den gränslösa längtan efter barnen ska få finnas är det också helt okej att tycka att de barnfria dagarna är sköna.

– Det här pratar vi inte så ofta högt om, det är lite skambelagt att inte längta efter barnen hela tiden. Men att vara ensamförälder tar på krafterna, och man behöver hämta andan ibland.

LÄS OCKSÅ: Angelica Lagergren om skilsmässan: "Jag fick läggas in på psykakuten"

Av: Viktoria Hansén Foto: iStock