Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

amelia hyllar: Här är Sveriges coolaste kommuntant

Hon har turban, jätteörhängen och genomskinlig ­klänning. Den svarta ögonskuggan 

når till ögonbrynen och klackarna på hennes lårhöga stövlar är skyhöga. Det är en vanlig dag på kommunkontoret i Edsbyn för folk­hälsosamordnaren Ulla-Marie Nilsson. ”Jag är en drag queen instängd i en kvinnas kropp”, säger Ulla-Marie, som dragit blickarna till sig sedan tonåren.

Ulla-Maries extravaganta stil sätter stjärnglans på kommunkontoret i Edsbyn.
Ulla-Maries extravaganta stil sätter stjärnglans på kommunkontoret i Edsbyn.

Ulla-Marie Nilsson syns på långt håll. Det beror inte bara på hennes unika klädstil. Ulla-Marie – som kallar sig ”kommuntant” men inte alls lever upp till folks fördomar om hur en sådan ska se ut – är nämligen påfallande lång (1,83), och de höga klackarna gör henne förstås ännu längre. Dessutom har hon turban. 

– Som tonåring hade jag sådana fruktansvärda komplex för min längd att jag grät mig till sömns. Redan i sjuan var jag 1,80 och längre än alla andra i min årskurs. Jag blev inte direkt retad, men fick hela tiden kommentarer om att jag var så lång. Det gjorde mig lite härdad. Och när jag väl kom över ångesten hade jag ett uppdämt behov av att ha höga klackar, minst tio centimeter. 

ULLA-MARIE NILSSON

Ålder: 49.

Familj: Maken Tomas, fritidspedagog. Tomas vuxna barn Dennis och Robin. Ulla-Marie är även styvfarmor. 

Bor: I Edsbyn.

Gör: Är folkhälsosamordnare i Ovanåkers kommun. 

Ulla-Marie bor i samhället Edsbyn i Ovanåkers kommun, Hälsingland. Orten är mest känd för sitt bandylag, som brukar vinna SM. Men Ulla-Marie, som är född och uppvuxen där, är en lokalkändis med beundrare långt utanför kommungränsen. 

Modeälskare från när och fjärran följer henne på instagram, och radioprogrammet Stil i P1 kan inte sluta hylla henne. Hon får folk att fascinerat vända sig om på gatan och det går ett märkbart sus genom lokalen när hon kliver in. Ulla-Marie har helt enkelt star quality. 

På den årliga semestern i Italien.
På den årliga semestern i Italien. Foto: Privat

– I Edsbyn är alla så vana vid att se mig, där är det ingen som reagerar. Jag går ju jämt klädd så här. Tanter och barn på Ica säger snälla saker. Men ibland när jag är på andra ställen märker jag att folk tisslar och tasslar, eller tar upp mobilen för att fotografera. I en rulltrappa i Kupolen i Borlänge kanske två personer viskar något och himlar med ögonen, som om jag inte såg det. Jag har också fått höra av en fyllskalle att jag ser ut som en häxa.

Vad tycker du om det?

– Det bekommer mig inte alls.

På amelia-redaktionen älskar vi när kvinnor är sig själva fullt ut och vågar ta plats. Inte många i Sverige skulle våga eller klara av att bära upp de extravaganta kreationer som Ulla-Marie Nilsson har på jobbet i det alldeles vanliga kommunhuset varenda arbetsdag, och det gjorde oss nyfikna. Hur blir hon bemött av sina kollegor? undrade vi. (För att inte tala om var hon hittar sina originella kläder och smycken – mer om det längre fram.)

Det är ingen skillnad på vardag och fest för mig, även om jag är lite mer slampig på fest ...

Hur funkar din stil på jobbet?– Ibland står jag framför andra och pratar, då vräker jag på med extra smycken som kan ta fokus från om jag till exempel skulle bli lite röd i ansiktet. Min klädsel kan bli som en sköld. En gång skulle jag föreläsa för en stor publik och var nervös. Jag tog jättemycket armband och ringar så att alla skulle titta på dem istället för att se hur nervös jag var. Det fungerade utmärkt. 

– Men ibland kan folk jag inte träffat förr tro att jag har klätt upp mig speciellt för ett möte, det kan kännas lite obekvämt. För jag ser ju alltid ut så här.

Kopierar blanketter, men aldrig stil.
Kopierar blanketter, men aldrig stil. Foto: Christian Olars / Privat/Christian Olars

Du har aldrig blivit ombedd att tona ner din klädsel?

– Nej. Jag skulle inte vilja ha ett jobb där jag måste anpassa klädseln, det vore otroligt jobbigt att känna att jag inte fick vara så här … Men min arbetsgivare har aldrig ifrågasatt min stil, de fortsätter att skicka mig på kurser och möten. Ibland är jag ute på skolor, då kan barn fråga om jag klätt ut mig. Men jag bryr mig helt ärligt inte om vad folk tycker. 

Redan som liten flicka satt Ulla-Marie i timmar vid köksbordet och klippte ut modebilder ur först Vecko-Revyn, sedan Elle och italienska Vogue, som hon läser än idag. 

– Jag kunde inte få nog av den där glamouren. Som ung trodde jag att jag var rätt vanlig, men andra uppfattade mig inte så. Jag kunde få ett starkt begär efter till exempel långa kimonos, eller så ville jag ha en särskild sorts byxor med väldigt specifikt tyg – det var kanske inte det vackraste plagget, utan det som funkade på mig och min kropp. Då blev jag tvungen att sy dem själv. 

– Min stil har ofta varit resultatet av nödlösningar, och så har det blivit ganska bra. Och jag har alltid handlat second hand. De kläderna passar mig mycket bättre.

Samlar på underklänningar.
Samlar på underklänningar. Foto: Privat

Vad är viktigast i din garderob?

– Ganska snabbt kom jag på att jag gillade tunna, skira tyger och underklänningar, som jag började samla på. De är numera mitt bas­plagg och mitt signum, jag bär dem som klänning och har hur många som helst. 

Jag har matat mig själv med modebilder sedan jag var barn, och det har förstört min kroppsuppfattning

Ulla-Marie utstrålar värme och möts ofta av leenden, men det är inte alltid hon blir glad av att se sig själv i spegeln.

– Jag har matat mig själv med modebilder sedan jag var barn, och det har förstört min kroppsuppfattning. Jag skulle önska att jag hade visdom nog att stå emot den där vikthetsen. Det är dumma tankar, men jag har alltid haft dem. Det är baksidan av att vara så modeintresserad. 

Blir det inte bättre med åren?

– Nja, det kommer och går. Jag var väldigt smal under några år kring 40, och det var lättare att klä sig snyggt då. Lite störd kommer jag nog alltid att vara på det sättet. 

Smink är viktigt för Ulla-Marie – ju mer, desto bättre. 

– Jag är så fåfäng att jag inte ens går till post­lådan utan smink. Jag klarar inte av att möta människor osminkad, det har jag inte gjort på decennier. Jag sminkar mig så fort jag vaknar på morgonen och tar inte av det förrän jag lägger mig. 

Jag är så fåfäng att jag inte ens går till post­lådan utan smink

Hur lång tid tar din sminkning?

– Tolv minuter. Det blir mer och mer med åren, från början hade jag bara lite kajal. Nu har jag svart ögonskugga upp till ögonbrynen varje dag. Det tenderar att gå till överdrift när det gäller det yttre för mig, säger Ulla-Marie och skakar på huvudet så att de gigantiska örhängena rasslar (de sitter fast med dubbelhäftande tejp, avslöjar hon senare). 

– Örhängena kan inte bli stora nog, ryggen inte tillräckligt bar, jag gillar att ha massor av pärlhalsband. Jag älskar när kläder släpar, det är besvärligt men jag tycker om när det är överdrivet – antingen för kort eller för långt. 

Mejkad för en hemmakväll.
Mejkad för en hemmakväll. Foto: Privat

Har din stil förändrats med åren?

– När jag var yngre låg mitt fokus på att dölja sådant jag inte gillade hos mig själv. Efter 25 har jag levt ut min stil mer. Jag är lite manhaftig. Har lite ådriga armar, är inte så liten och näpen. Egentligen är jag en drag queen instängd i en kvinnas kropp, säger Ulla-Marie. 

– Jag är inte ett dugg intresserad av trender. Det har jag fått från mamma, som också älskar stil och mode. Varje år när jag åker till Italien köper jag en klänning till henne. Hon är 85 år och sjuk, men ser så otroligt mycket fram emot denna klänning, det har aldrig gått över. Om man har ett genuint intresse som inte handlar om trender, då tror jag att det är för evigt. 

Hur klär du dig på fest – går det att klä upp sig mer än du redan gör?

– Det är ingen skillnad på vardag och fest för mig, även om jag är lite mer slampig på fest, säger Ulla-Marie och skrattar.

Tycker du att andra klär sig tråkigt?

– Absolut inte. Folk kan ha en ren, enkel, avskalad stil som är jättefin, men inte på mig. Man fascineras ju av själva personligheten, inte bara av vad någon har på sig.

Snyggast på Brick lane
Snyggast på Brick lane Foto: Privat

Var hittar du din inspiration?

– Just nu i 1960-talsfilmer och gamla musikaler. Jag blir inspirerad av Shirley MacLaine i Sweet Charity och alla filmer av Fellini. Jag är gift med en samlare som har ett jättebibliotek med dvd:er. Vi korsbefruktar varandras intressen. Jag plöjer gamla filmer och Tomas har lärt sig allt om Chanelväskor. Han kan också alla Europas vintagebutiker, han gör min research.

Ulla-Marie och Tomas har gjort många resor tillsammans genom åren, och det händer ofta att främlingar kommer fram och börjar prata. 

Foto: Privat
Foto: Privat
Foto: Privat Privat

Ulla-Maries spektakulära stil fungerar som social isbrytare och ger upphov till både roliga möten och ibland vänskap. 

– En gång satt vi på ett litterärt kafé i Paris och en amerikan frågade: ”Are you famous?” Och långa tjejer som är yngre än jag kan komma fram och säga att de finner tröst i att jag är så lång och ändå har klackar. Det värmer mitt hjärta. 

Här shoppar jag helst

I Stockholm:

Antikt gammalt & nytt, Mäster Samuelsgatan 11. Smyckena hänger i drivor, opera strömmar ut ur högtalarna och ­ägarna är eleganta och roliga. Min absoluta älsklingsbutik.

Lisa Larsson second hand, Bondegatan 48. Jag har varit hennes kund sedan tidigt 90-tal, och där har jag hittat plagg som jag har använt tills de har rasat ihop.

Old touch, Upplandsgatan 43, får mig alltid att tycka att jag behöver ytterligare en spetssjal.

Lotta vintage, Upplandsgatan 45. En relativt ny butik med bra utbud, en serviceminded ägarinna och en snygg hund.

På nätet:

Vestiaire collective. Det var ett fördärv att jag upptäckte den appen! Finns även som sajt: Vestiairecollective.com.

Etsy.com. Här finns det mängder av underklänningar ...

Ulla-Maries stilförebilder:

1. Iris Apfel. Affärskvinna, designer och modeikon. Apfel fyller 99 år i ­augusti och influerar fortfarande modescenen i hemstaden New York. 

Kännetecken: Runda, svarta glasögon. 

2. Grace Coddington. Legendarisk stylist på Vogue och Anna Wintours parhäst. Coddington började sin karriär som modell men blev efter en bil­olycka moderedaktör. Världens bästa, enligt många.

Kännetecken: Rött, lockigt hår.

3. Diana Vreeland (1903–1989). ”Exaggeration is my only reality”, sa den här modejournalisten, som jobbade på Harper’s Bazaar och sedan blev chefredaktör för amerikanska Vogue.

Kännetecken: Massor av rouge.