Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Skilsmässor kan smitta visar ny studie

Helt plötsligt skaver kärleken. Febrar lite. Hur bra har vi det, egentligen? Och skulle jag kanske klara mig lika bra på egen hand? Konstigt nog sammanfaller det med att bästa kompisen just separerat. Ja, skilsmässa kan smitta. Men det kan vara både bra och dåligt.

Man brukar säga att skilsmässor smittar, och det är sant även om det kan bära emot att reducera människors livsavgörande val till en ”grannsmitta”. Men risken att ditt äktenskap ska spricka ökar med hela 75 procent om en vän skiljer sig, enligt en studie från Harvards och Browns universitet i USA.

Inom psykologin kallas det ibland för tankesmitta, där den nyskilda fungerar som ett slags idégivare.

”Första tanken när jag började fundera på att lämna min man var såklart barnen. Hur ska det gå för dem? Och hur ska jag klara av att bara träffa dem varannan vecka? Visst hade de kompisar med skilda föräldrar, och jag kunde se att det inte var någon katastrof. Men det var faktiskt först när en av mina närmsta vänner skilde sig och jag såg hur hela hon blev gladare och friare samtidigt som hon fortsatt att vara mamma, som jag kände att jaha, så kan det ju också bli.” Så berättar Lena, 39, som är skild sedan ett år tillbaka.

Legitimerade psykologen och psykoterapeuten Madeleine Gauffin Rahme känner igen mönstret.

– Även om man lever i en dålig relation kan det vara svårt att tänka sig lösningar och utvägar ur den. Om man då ser en vän som skiljer sig, skaffar en ny bostad, hittar livsbalans, kanske en ny kärlek, går ut mer med vänner och börjar träna igen, ja, då känns skilsmässan plötsligt inte bara som ett hot utan också en möjlighet.

Skilsmässa förknippas för de flesta av oss som något hemskt, sorg och livskris. Och vi är ledsna när vi skiljer oss. Men frågan är vad det är vi sörjer. Är det relationen som gick i kras, eller är det omgivningens – och våra egna – förväntningar som vi inte lyckas uppfylla?

– Förutom att många är rädda för att leva ensamma, så finns ju andra hinder också, som att en skilsmässa i de allra flesta fall ger en mer ansträngd ekonomi. Men även där kan en frånskild väninna fungera som inspirationskälla, säger Madeleine Gauffin Rahme.

Skilsmässor är inte specifikt kopplade till ålder, men väl livsomständigheter; det är vanligt att par skiljer sig när barnen har blivit lite större, när de fått huvudet över vattenytan och kanske frågar sig. ”Hoppsan, vem är du, och vem har jag blivit?” Oftast är det då kvinnan som tar initiativ till uppbrottet, i 70 procent av fallen är en siffra som brukar nämnas.

– Vi kvinnor är generellt sett mer intresserade av relationsfrågor, personlig utveckling och att gå i terapi. I förlängningen gör det att vi har högre krav på hur livet, vardagen och kärleken ska vara, och mindre tendens att acceptera det som känns sådär.

Så även om det är ett faktum att skilsmässor sprider sig, kan det kännas felaktigt att säga att de smittar – de kan lika gärna beskrivas som genomtänkta, konstruktiva beslut.

”Det har pågått i mina kretsar i två-tre år nu. Föräldrar till barn i klassen har separerat och par som vi trodde var lyckliga har gått skilda vägar. Till slut känner man: ’Shit, vad är det här!?’ Det känns absurt. Nästan overkligt. Och det är klart att det väcker tanken ’Kommer det att hända oss också’ – även om jag skjuter undan den ganska snabbt”, säger Anna, 41.

Annas reaktion är säkert inte ovanlig, men om du känner igen dig så tycker Madeleine att du ska försöka att inte skygga tillbaka så snabbt för tankar och känslor som bubblar upp – även om de är jobbiga. Att ta sig tid att reflektera över sin egen relation är inte alls dåligt. Och det betyder inte heller att ni ”måste” skiljas. Ibland kan andras separationer leda till att ni tar er tid att fundera över och prata kring hur ni har det. Då finns faktiskt också möjligheten att ”inventeringen” gör att ni går starka genom smittan. Och – något som tål att påminnas om:

– Det är faktiskt inte dåligt att skilja sig om man lever i en olycklig relation. Många säger att folk skiljer sig för lätt nu för tiden, men det anser inte jag. Snarare kan jag tycka att vissa par håller ihop för länge, konstaterar Madeleine.

Det är alltså ingen nackdel att låta skilsmässorna omkring sig bli en ögonöppnare.

– Nej, det blir som en liten väckarklocka inombords som signalerar: ”Hur lycklig är jag? Hur känns det för mig? Hur bra har vi det egentligen?”

”Fast jag känner en oro, att det ska hända oss också”, sägar Anna. ”Och jag vet inte vilka processer det kan starta inom mig – som kanske inte alls har med verkligheten att göra. Tänk om vi också skiljer oss – istället för att simma igenom vågorna och komma ut på andra sidan. Hur vet man om detta är personen man ska leva med?”, säger Anna.

Det finns ju inget facit, konstaterar Madeleine. Man kan bara gå in i sig själv, och försöka hitta lugnet och sanningen i magkänslan. Och låta det ta tid. Ja, försök att se det som en chans snarare än något stort och riskfyllt. Motsatsen är ju att man är för rädd eller bekväm och undviker att ta itu med saker innan det har gått för långt.

– Jag tycker att för många lever för omedvetna liv. Man låter tiden gå och livet snurra på utan att ifrågasätta det särskilt mycket. Det är nyttigt att med jämna mellanrum ta temperaturen på hela sitt liv – inklusive kärleken, säger Madeleine Gauffin Rahme.