Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

"Hjälp, allt sker på min partners villkor"

Vad gör man när allt sker på ens partners villkor? När det inte känns som ett ”vi”. Går det ens att förändra, efter flera år av tjat? Vår expert Bengt Ohlsson ger råd. 

”Det som gör mig ledsen är att allt är på hans villkor. När vi träffas är vi hemma hos honom, han vill aldrig vara hos mig. Jag vill hitta på saker, han vill aldrig göra något. Han jobbar jämt och är alltid trött” skriver en läsare.
”Det som gör mig ledsen är att allt är på hans villkor. När vi träffas är vi hemma hos honom, han vill aldrig vara hos mig. Jag vill hitta på saker, han vill aldrig göra något. Han jobbar jämt och är alltid trött” skriver en läsare. Foto: Shutterstock

Fråga: Jag har en lång relation till en man som jag älskar men som aldrig har tid med mig. Vi har provat att bo ihop i hans hem, men det fungerade inte eftersom han tyckte att mina möbler skulle stå uppe på vinden. Jag kände mig mer som en inneboende än som sambo och flyttade ut efter ett år. Vi blev särbo. 

Det som gör mig ledsen är att allt är på hans villkor. När vi träffas är vi hemma hos honom, han vill aldrig vara hos mig. Han har ett vuxet barn och jag har två barn. Det är alltid ”hans barn” och ”mina barn”. Aldrig ”våra”. Jag vill hitta på saker, han vill aldrig göra något. Han jobbar jämt och är alltid trött. 

Jag har pratat och tjatat om detta i flera år utan någon som helst framgång. Han säger att jag betyder mycket för honom, men jag upplever att det bara är i ord, inte i handling. Är jag ledsen och deppad finns han där och stöttar, men jag vill ha mer. Jag har föreslagit familjerådgivning, men det vill han absolut inte. Jag älskar honom men känner mig så ensam. Jag vet att man inte kan förändra andra, men jag vill så gärna att det ska funka. Vad ska jag göra? /Anonym

Bengt svarar: Varför finner du dig i det?

Det låter verkligen som om du har försökt med allt. Du har funderat mycket över er relation och identifierat dina smärtpunkter. Du vet vad du är missnöjd med. Du har ”pratat och tjatat” i åratal, utan att något har förändrats. 

I ett sådant läge skulle jag rekommendera familjerådgivning, eftersom det i en lång relation lätt kan bli så att man upprepar samma argument och får samma svar gång på gång. En familjerådgivare kan hjälpa en att angripa problemen på ett nytt sätt, och kanske rentav närma sig en lösning på dem. 

Men din särbo vill inte gå till en familjerådgivare. Kanske anar han just detta: att ert innötta mönster kan komma att brytas. Jag tycker att du ska lämna din särbo därhän och prata med en terapeut eller psykolog på egen hand. I en krisig relation som er kan det vara svårt att sortera ut vilka som är dina problem, vilka som är din särbos och vilka som är era gemensamma. Men ingenting hindrar dig från att börja rota och sortera i din egen hörna, så att säga. 

Ett uppenbart problem du har är ju att du år efter år lever i en relation med en man som får dig att känna dig ensam. Och du lyckas varken bryta upp från relationen eller genomdriva den sortens förändringar som skulle få dig att känna dig mindre ensam. Det ska du inte skämmas för, det kan vara ohyggligt svårt. Men du kan behöva hjälp utifrån när du söker ett svar på frågan: Varför finner du dig i detta, år efter år? 

LÄS OCKSÅ: Så fick vi en mer jämställd relation - minskade vardagsbråken med 100%