Malin Wollin: "Mitt bolag är som en penis i ögat"

Kvitton, fakturor och OCR-nummer. amelias krönikör Malin Wollin suckar över sin skräck för siffror.

Jag har ett företag. Ett aktiebolag. Ett AB. Jag hade enskild firma i ett par år men då betalade jag sjuttio procent i skatt och blev tvungen att rädda mina småslantar. Så jag startade ett AB, och tyckte jag att det var svårt med enskild firma så var AB som att dyka ner i ett hav av nakna nobelpristagare: överallt jättemycket smarthet som övergick mitt förstånd samt nakna penisar. Så är ett aktiebolag: som att ha en jättejobbig penis i ögat hela tiden. 

Hur jag än viftar så är penisen där och pockar på min uppmärksamhet. Och på den penisen står det saker som Mervärdesskatt och Avgiftspliktiga förmåner. 

Jag har en revisor och en redovisningskonsult. Jag har ingen aning om vem som gör vad. Tydligen behöver man en av varje och jag låter dem hållas. Ibland frågar jag: ”Vad är det du gör nu igen?” och då svarar de något som ser ut som en pratbubbla i en serietidning när någon slåss i en hög på marken. ”X#!!??” säger de och jag säger ”Jaha, då förstår jag” men det är ju självklart en lögn. En gång i månaden sätter jag mig ner och försöker samla ihop kvitton och papper och räkningar. Och jag känner aldrig igen någonting. Det blir aldrig rutin. Det är som första gången varje gång. 

Varför ska jag betala 9?000 kronor till försäkringsbolaget? Ska inte det dras automatiskt? Äh, lika bra att betala ändå och inte ställa frågor. 



Och ocr-numren! Ska vi gissa att den som uppfann dem inte hade barn som störde dem? Så här ser alla mina ocr-nummer ut: 55567777799499573483205766743948504582024585894084574924958024957.

Varför blir ocr-nummer aldrig korta?

Borde de inte kunna börja om på nummer ett snart? Det är en söndag klockan 22:30. Jag borde gå och lägga mig, men jag ska fylla i det rutade skattepappret och skriva fakturor och betala räkningar och. Snyft. 

”Joachim, det är så hemskt, jag mår illa!”

”Malin, alla hatar att betala räkningar, du är inte unik.”

”Men det är värre för mig!”

Det är värre för mig. Jag vet inte när min sifferskräck satte in men den dödar min själ. Själadödande siffror och nakna penisar i mitt öga. Och på ett kontor inne i stan sitter det två personer som älskar mina siffror. Sabla sadosar.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 200 000 kvinnor – läs amelia! Se erbjudande!