”Min syster blir favoriserad – fick lantstället som gåva”

Fråga: Ända sedan vi var små har det alltid varit lite synd om min storasyster, som idag är över 40. Hon har haft trassliga förhållanden, inte haft någon bostad, fastnat på dåliga jobb med mera. Mina föräldrar har alltid hjälpt henne med pengar medan jag har klarat mig själv. Nyligen fick jag veta att de skrivit över sitt sommarställe på henne – det ställe där vi båda tillbringat somrarna och som jag trott att vi en dag skulle ärva ihop. När jag ifrågasatte det sa mamma mycket upprört att det inte angick mig vad de gjorde med ”sitt ställe och sina pengar”. 

Vi har inte talats vid sedan dess. Jag hoppas på ett brev eller samtal, men ingen hör av sig. Inte heller min syster. Vad ska jag göra? /Malin

Bengt svarar: Ni har fått olika roller i syskonskaran 

Många kan nog känna igen sig i din beskrivning av en syskonskara där någon betraktas som ”duglig” och någon annan som ”behövande”. 

Bland det svåraste i vuxenlivet är att inse att alla roller har sina välsignelser och förbannelser. Den ”behövande” lär sig aldrig att stå på egna ben, vilket kan kännas oändligt förnedrande, och den ”dugliga” tillåts aldrig sjunka ihop och be om hjälp, vilket kan kännas oändligt ensamt. 

Och som om detta inte räckte har man de andra syskonens avundsjuka blickar på sig. Du har det bra du, men oss är det synd om. Sådär kan det hålla på. Livet ut, i värsta fall. 

Också föräldrarna kan stå hjälplösa inför den rollfördelning de har varit med om att skapa. Din mammas upprördhet vittnar om att hon känner skuld. Att hon innerst inne vet att hon handlat orättvist. 

Dina föräldrars och din systers tystnad tolkar jag som att de tycker att det hela är pinsamt. Dina föräldrar vill skydda din storasyster, slippa få henne att känna sig ”behövande” och oduglig. Kanske ser de också sommarstället som ett slags tröst för henne, hon som haft det så kämpigt i livet… 

Din storasyster är emellertid inte ett dugg hjälpt av detta. Hon går vidare upp mot medelåldern, utan att få känna av lyckan i att stå på egna ben och skaffa sitt eget sommarställe. 

Vad kan du då göra? Att på egen hand bryta ett sånt här destruktivt mönster är en övermänsklig uppgift. Men om du inser att din storasysters äganderätt över sommarstället är en gåva med rejäl baksida kanske det tar udden av din värsta bitterhet. 

Och när den lagt sig en aning tycker jag att du ska sätta dig och skriva till din syster och dina föräldrar, och lugnt och sansat berätta hur du känner.

LÄS OCKSÅ: Vem är du i syskonskaran? Så påverkar det dig idag