Hur är det att vara mamma till Blondinbella?

”När Bella var liten var hon precis som nu: framåt, charmig, orädd och jättegullig. Hon var alltid den självklara ledaren på gården, barnet som styrde och ställde. Och hon har hela sitt liv tagit världen för självklar – det är ett drag jag älskar hos henne. Men visst, jag har varit på många utvecklingssamtal där fröken har talat om att det är jobbigt att hon ifrågasätter ALLT och att hon har svårt att samarbeta i grupp, hon vill helst köra racet själv.

Jag är själv uppvuxen i jantelagens namn, ’vi ska inte tro att vi är något’, och tycker det är suveränt att Bella vågar se och säga att hon är duktig . Och medan jag kan gå och fundera på om jag vågar saker, så kör Bella bara på – den genen har hon fått från sin pappa.”

Det har Bella lärt mig: ”Plugga!”

”Bella har inspirerat mig med sin energi. Det var mycket tack vare henne som jag vågade förändra mitt liv. Jag jobbade tidigare som läkarsekreterare men vantrivdes eftersom jag inte utvecklades. Det var inte roligt längre. Men därifrån till att byta är ett stort steg.

Här peppade Bella mig och menade att jag åtminstone skulle pröva, för att sedan ta ställning till vad jag vill göra. Nu studerar jag religionshistoria vid universitetet och siktar på att bli historiker. Det är det bästa jag har gjort, förutom barnen förstås.

I början var Bella en ovärderlig hjälp. Sist jag pluggade fanns ju inte internet, så research gjordes på bibliotek. Hon har lärt mig allt om modern studieteknik och smarta sätt att få bra betyg. ’Skriv inte bara om det som är intressant mamma, titta på målen, lista ut vad läraren vill ha – och skriv sedan.’ Tack!

Det lustiga med att jag pluggar och hon är framgångsrik entreprenör är att min tonåring tjänar mer pengar än jag. Lite konstigt faktiskt. Vi lever i olika världar, men jag är glad för hennes skull.”

Om att ha en känd dotter: ”Jag har inte greppat det än”

”Jag förstod nog aldrig när Bella började bli känd. Jag kommer ihåg att vi i familjen brukade säga åt henne ’måste du sitta där vid datorn hela tiden’. Vi trodde att hon satt och slösade bort tid, ha, ha. Och när Expressen och Aftonbladet började ringa hem till oss på alla möjliga tider tänkte jag att ’ja, ja, det lägger sig snart’. Jag har nog inte greppat det än, Bella är ju min bäbis. Fast det är klart, när hon var med i ”Let’s Dance” förstod jag – nästan...”

Kändisskapets baksidor: ”Jag blir arg som ett bi”

”Visst är det roligt att dottern är så omskriven, jag har rivit ut och sparat många artiklar, men det finns ju också en risk med att ens tonårsdotter blir känd.

Som mamma kan man ju bli enormt upprörd bara någon går på ens barn. Isabella har hånats öppet i media och det har skrivits rena lögner om henne. Det är svårt att vara mamma då. Gud, så många gånger jag har gått runt där hemma i radhuset arg som ett bi och tänkt att ’nej, nu ringer jag och skäller ut dem’. Men så hejdar jag mig. Det bästa är nog att bemöta med tystnad, annars är risken att det hela eskalerar. Inte så att jag tolererar vad som helst, jag har naturligtvis en gräns – men kliver någon över den så tar jag dem till rätten, där saker ska redas ut.

Det värsta var väl när Bella i somras var med om ett övergrepp i Italien. Tidningar ringde hela natten och pressade på, samtidigt som jag inte riktigt visste hur det var med henne. Ett annat tillfälle var när jag kom hem och hittade ett brev från Socialtjänsten. Då hade det kommit en anonym anmälan om att min dotter drack för mycket alkohol, mycket mer än vuxna människor. Jag ringde upp dem och frågade vad detta handlade om, och ärendet lades snart ner. Innerst inne visste jag att detta var helt taget ur luften. Jag dricker nästan ingen alkohol, likadant är det med Bella. Men ändå… Det var obehagligt.”

Om stor-Bella: ”Hon har alltid varit stor”

”Jag tycker inte att Bella har förändrats nämnvärt för att hon har blivit känd. Visst är hon mogen för sin ålder, men det har hon alltid varit. Redan som ettåring kunde jag konversera med henne – ställa frågor och faktiskt få svar. Och visst kan jag ibland tycka att det är synd att hon missar det ansvarsfria tonårslivet.

Men hade hon inte varit bloggare hade hon varit framgångsrik politiker eller något annat. Energin och idéerna måste ut. Fördelen är att jag aldrig behöver oroa mig för att hon inte ska kunna försörja sig eller liknande. Hon är helt ostoppbar. Världens bästa stora dotter!” ?

LÄS OCKSÅ! Isabella Löwengrip: ”Min adhd är en kraft som tagit mig långt”

Isabella om Blondinbella: ”En super-slump”

– När jag var 14 år och skulle starta en blogg ville jag att den skulle heta ”Godisbella”, men det namnet var upptaget. Jag fick upp förslag på andra namn, däribland ”Blondinbella”, vilket jag valde. Den slumpen har betytt mycket, Blondinbella är ett namn folk minns.

Till Blondinbellas blogg!