Så löste de ekonomin i bonusfamiljen: ”Det tog ett tag att få ordning på det”
Det här med pengar kan vara en utmaning för bonusfamiljen. Ska den som har flest barn sedan tidigare betala mer? Eller är det bättre att dela rakt av? amelia hälsade på hemma hos familjen Liljebäck Hult, som testat flera olika sätt att dela på kostnaderna. – Det tog tid att få ordning på det, säger Ivannia, som har två barn sedan tidigare.
Förhållandet fick en minst sagt tuff start. Ivannia och Johan hade gjort slut när Ivannia upptäckte att hon var gravid. Ivannia hade två barn, då åtta och fyra år, sedan tidigare, medan Johan var barnlös.
IVANNIA LILJEBÄCK HULT
Ålder: 42.
Familj: Johan, 43. Barnen Theo, 13, och Tyra, 9, är Ivannias sedan tidigare. Hedvig, 4, är parets gemensamma barn. I mars kommer ytterligare ett syskon till familjen.
Bor: I Stockholm.
Gör: Ivannia är operativ ledare på management/IT-bolag, Johan jobbar på kommunikationsbyrå.
– Vi har varit ett par sedan december 2014, och Hedvig är född i juli samma år. Det går ju liksom inte ihop, säger Ivannia. Trots kaoset i början bestämde de sig för att satsa.
– Med hjälp av en bra terapeut och mycket vilja fick vi det att fungera, säger Ivannia och tillägger att det var en ”clash mellan två världar”.
– Johan tjänade bra och hade bara sig själv att tänka på, medan jag levde varannan-veckas-liv med två barn och såklart fick prioritera ganska hårt när det gällde pengarna.
– Jag var singel, hade bra ekonomi och kunde göra vad jag ville. Nu har jag varken tid eller pengar, säger Johan och skrattar.
LÄS OCKSÅ: Moa Herngren om bonuslivet: ”Det tar fem år innan bonusfamiljen funkar”
Mina pengar var slut på en gång – jag betalade ju för två och ett halvt barn plus mig själv, medan han bara hade kostnader för sig själv och ett halvt barn, samtidigt som han dessutom tjänade så mycket mer än jag.
Han sörjer inte tiden före bonusfamiljen, men att gå in i det nya livet var en stor omställning för honom. Medan familjelivet för de flesta andra smyger sig på – man lever först gott på två löner, sedan får man ett barn, och efter det växer utgifterna sakta men säkert – fick Johan accelerera från noll till hundra på bara några månader.
Hur de skulle hantera sin ekonomi var inte självklart. Alldeles i början betalade Ivannia själv för sig och sina barn, plus hälften av kostnaderna för deras gemensamma barn.
– Johan förstod nog inte helt. Mina pengar var slut på en gång – jag betalade ju för två och ett halvt barn plus mig själv, medan han bara hade kostnader för sig själv och ett halvt barn, samtidigt som han dessutom tjänade så mycket mer än jag.
– Visst fanns det en liten kort period då jag tyckte att jag borde ha rätt att göra det ena eller andra, för det var ju mina pengar, säger Johan.
– Men med tiden gick det upp för mig att det bara finns våra pengar. Jag har kompisar som brottas kring frågan hur mycket de ska betala för bonusbarnen, men för mig spelar det ingen roll vems barn som är vems, vi är ju en familj nu.
Till att börja med hyrde paret en lägenhet tillsammans för att testa hur det var att bo ihop. Efter ett par år köpte de en bostadsrätt tillsammans.
– Av praktiska skäl blev det så att Johan står ensam på lånet, säger Ivannia. Jag vet. Det är den totala kvinnofällan.
Men sedan i somras är paret gifta, och har därför samma rätt till den gemensamma bostaden.
– Jag brukar säga till Johan att han inte får lämna mig, då sitter jag i en etta med fyra barn och utan bil, säger Ivannia till hälften på skämt.
Ivannia och Johan säger att de har en ganska god ekonomi, och att det troligen är därför de inte har stenkoll på den hela tiden.
LÄS OCKSÅ: 14 tips för att få kontroll över din ekonomi vid skilsmässa
– Jag känner mig ödmjuk inför det faktum att vi inte behöver vända på varenda krona, säger Ivannia. Jag har sådan respekt för dem som inte har det så fett. Perioden efter min skilsmässa, innan jag flyttade ihop med Johan, bodde barnen och jag i en andrahandslägenhet, en 1,5:a som jag betalade ett högt överpris för. Det var det som erbjöds då.
Den ekonomiska modellen där Ivannia ensam betalade för de två första barnen fungerade inte, det var de båda överens om. Istället började de dela på kostnaderna procentuellt utifrån sina respektive inkomster. Ivannia tjänar ungefär två tredjedelar av Johans lön.
– Men det funkade inte heller, vi fick inte riktigt ordning på det, säger hon.
Ivannias och Johans tips till bonusfamiljer:
1. Försök att tidigt etablera ett fungerande system med era tidigare partners när det gäller barnens ekonomi. Vem betalar vad?
2. Var tydlig med dina ekonomiska förutsättningar och var ödmjuk inför skillnaderna mellan din och din nya partners ekonomi.
3. Involvera din nya partner i beslutsprocessen kring det som gäller barnen, även om de slutgiltiga besluten sedan fattas av barnens
föräldrar. På så sätt ökar förståelsen för vad som händer och vart pengarna tar vägen.
4. Gör inte skillnad på mina, dina och våra barn. En familj bygger
på inkludering och integration, inte på millimeterrättvis uppdelning.
5. En god relation till din expartner är A och O. Det är viktigt att ni vill detsamma för barnen och stöttar varandra kring de beslut som gäller dem, både ekonomiska och andra.
6. Var generös och hjälp din nya partner att skapa en egen, stark relation till barnen.
Paret slopade efter en tid även den modellen – och gick över till en tredje variant som är lite mer flytande. Johan betalar för bostaden och bilen, medan resten av räkningarna dras från Ivannias konto. När Ivannias pengar är slut för Johan över pengar från sitt lönekonto till deras gemensamma.
– Jag vet inte om det här skulle fungera för alla. Troligen är det bra för oss eftersom vi i grunden är avslappnade med vad som är ditt och mitt, det är lite suddiga gränser, säger Ivannia.
Vilka pengar som är vems är inte viktigt, det gör inte att vi får mer av dem. Däremot skapar det ett lugn att prata om pengar och ekonomi.
– Att jag skulle ha egna pengar har vi inte råd med idag, allt går till den gemensamma kassan, och det är precis så jag vill ha det. Man ska vara försiktig med att tycka att bara för att man tjänar mer så har man rätt till mer. Det är inte så enkelt.
Ivannia har till exempel varit hemma med Hedvig längre. Troligen hade hon haft högre lön om hon jobbat lika mycket som jag, säger Johan.
När man lever i en bonusfamilj är ekonomin inte bara en fråga för de två som är kära i varandra, utan även den enas eller bådas före detta partners är också involverade i hur pengarna fördelas till de gemensamma barnen.
LÄS OCKSÅ: Inte råd att skilja dig? 5 kvinnor om hur de klarar ekonomin efter skilsmässan
Ivannia skulle ibland vilja ha lite bättre koll på sin och Johans gemensamma ekonomi, men när det gäller de äldre barnen har hon full koll på pengarna. Ivannia och hennes exman har ett gemensamt konto där de sätter in barnbidraget plus ett par extra hundralappar varje månad. Från det kontot plockar de sedan när de betalar barnens fritidsaktiviteter, mobilräkning, vinterkläder och vissa julklappar och födelsedagspresenter.
Även Johan och Ivannia har med tiden lärt sig att prata om pengar.
– Vilka pengar som är vems är inte viktigt, det gör inte att vi får mer av dem. Däremot skapar det ett lugn att prata om pengar och ekonomi. Jag är själv dålig på att prata om sådant man måste prata om, så för mig släpper mycket av oron och eventuella grogrunder för konflikter när vi tar upp saker och ting, säger Johan.
Tre sätt att dela på pengarna
1. Lägg ihop alla kostnader och dela utgifterna rakt av, oavsett vad ni tjänar och hur många barn var och en har med sig in i hushållet.
2. Betala procentuellt utifrån era respektive inkomster, och behåll det eventuella överskottet som vars och ens egna pengar (oavsett hur många barn ni har).
3. Var och en står för sitt eget/sina egna barns utgifter
Experten: ”Prata om ekonomi innan ni flyttar ihop”
Den gemensamma ekonomin kan tära mycket på en relation. Och när det gäller bonusfamiljer är det ofta extra känsligt.
– Frågor om pengar kan lätt ligga och gnaga, och det är synd. Prata om hur ni vill ha det innan ni flyttar ihop, säger Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano bank.
Att känna sig osäker på vem som ska betala vad i en bonusfamilj är vanligt.
– Det finns inget rätt eller fel, bara olika sätt för hur man kan tänka kring det här, säger Sharon Lavie.
En modell är att man lägger ihop alla kostnader och sedan delar utgifterna på två, oavsett lön och hur många barn man har med sig in i hushållet. En annan är att man betalar procentuellt utifrån sin inkomst, och på så sätt behåller det eventuella överskottet som egna pengar.
– En tredje idé är att varje förälder står för sina barns utgifter, men det är kanske lite jobbigt att hela tiden spara kvitton, säger Sharon Lavie.
Prat om pengar kan i en bonusfamilj bli extra känsligt.
– I värsta fall hamnar man i någon sorts pingpongmatch om vems barn som kostar mest och vem som måste dra ner på kostnaderna. Jag råder människor att försöka ta ett helhetsgrepp och se det som att man gått in i en ny familj nu.
– Om vi säger att den ena partnern tjänar mer och behåller en stor del av inkomsten själv, så har man kanske inte så mycket gemensamt som familj – den ena kan gå på restaurang och åka på semester, medan den andra inte har råd. Man måste se det som att man är en del av en enhet och att man delar på vardagen.
Smartast är att testa en modell, kanske den där man betalar procentuellt till hushållskassan, till att börja med och sedan utvärdera hur det går. Om det funkar bra, kör på. Om inte, testa en annan modell.
Sharon Lavie påminner om att kärnfamiljer också har konflikter kring ekonomin, vem som har rätt till egna pengar och vad som ska prioriteras.
– Kom ihåg att ni inte har de här konflikterna för att ni är en bonusfamilj. Alla har dem!
Att de separerade föräldrarna har ett gemensamt konto för barnen är en bra idé, då undviker man också automatiskt en eventuell konfliktyta med den nya partnern. Och glöm inte att tänka framåt. Hur ser det ut om det värsta händer? Om ni separerar eller någon av er avlider? Olika regler gäller för sambor och gifta, och det är värt att kolla upp noga.
– Skriv testamente och titta över om ni vill ha en livförsäkring, säger Sharon Lavie.
LÄS OCKSÅ: Nya trenden – fira skilsmässan med en fest
