Bli nykter och kom hem!

Foto: AbleStock.com / www.jupiterimages.com / (C) 2006 H

amelia fick ett brev från en kvinna som ville berätta om hur hennes liv totalt förändrades när hon blev tillsammans med en missbrukare. Hon beskriver hur vägen tillbaka till ett vanligt liv känns nästintill omöjlig.

Det handlar om kärlek,om hat,om svek om förnedring....en bottenlös förtvivlan som jag vet att jag delar med så många andra kvinnor. Men vad hindrade mej från att falla och bli på min vakt när jag träffade Lukas?

Jag tror solen aldrig varit så vacker som den första gången jag mötte Lukas. En livslevande Gud stod rakt framför mej och log brett med ett par spelande blå ögon. Jag hade mött honom förut på stan men aldrig ägnat honom mer än en blick...han var en välkänd missbrukare som syntes och hördes överallt. Med sina slitna jeans och urflummiga kläder påminde han mig om en övervintrande hippie från 70-talet..hans långa blonda hår var ett kännetecken..det var alltid lika nytvättat och lockarna hängde långt ner på ryggen...Ja han var helt enkelt vacker..

Min skilsmässa från mitt ex var i sitt slutskede och jag kände mej ledsen och övergiven. Jag var sårbar.. Började mer och mer ta mej ner på stan för att träffa lite människor för att skingra mina tankar, bara strosade runt för mej själv...

Så stod han där..rakt framför mej med sitt vackra leende...och jag, jag föll som en fura..."Gud ta mej med till kärlekens land", minns jag att jag tänkte...men slog lika snabbt bort det..men så lätt var det inte..vi började att träffas, först ute på stan och tog en fika- sen alltmera hemma hos honom i hans lägenhet och sedan i mitt lilla hus som jag hyrde en bit utanför stan. Jag blev omedelbart kär!

Efter några månader bodde vi ihop i mitt hus...världen stod öppen..jag var berusad på mitt sätt-Lukas på sitt. Han drack dagligen och till skillnad mot innan, slutade han att springa på stan. Han var hemma hos mej.. Han var den bästa tänkbara och hjälpsamma man som tänkas kunde..Han var rätt rolig när han var lite småberusad.Vi fnittrade ihop, älskade ihop och levde i en härlig tillvaro...Jag kände mej som 14 år igen...

Jag märkte redan på ett tidigt stadium att jag inte kunde påverka Lukas att sluta dricka, det gjorde han klart för mej ganska tidigt, men nog saknade jag att han var nykter mer än bara ett par timmar på morgonen.

Mitt beslut att ta tag i problemet på allvar fick oanade konsekvenser..kvällen var ung då jag satte mej ner mittemot och bad honom att för vår skull ta det lugnare med alkoholen..Han for upp från sin stol som en furie, och tog tag i mitt hår och skakade mej våldsamt..han dunkade in mitt huvud i väggen och jag kände hur det rann blod ur min mun..-"Du avgör inte vad och hur mycket jag dricker".

Satt uppe hela natten och Lukas satt bredvid och hade plåstrat om mej..bad om ursäkt tusen gånger..och lovade att aldrig mer röra mej..han visste inte vad som tagit åt honom. Han lovade i det ögonblicket att inte dricka så mycket och förstod vad jag menade..Han skulle ta det lugnare..

Det gick nån månad och jag kände hur marken under mej inte var lika säker som från början mellan oss. Jag valde att tiga för att inte reta upp Lukas..Men...vid middagstid en dag kom han hem efter sitt dagliga besök på systembolaget och var högröd i ansiktet...utan att klä av sej sin ytterjacka .."vad har du sagt?"skrek han..jag förstod ingenting..innan det small ...

jag svimmade.Vaknade upp och upptäckte att jag var ensam hemma och med ett tungt dunkande huvud tog jag mej till telefonen och slog numret till polisen. Därefter följde polisförhör och sjukhustvistelse efter de skador jag fått...

Lukas såg så liten ut i rättsalen..hans tårar föll från hans kinder och jag kände mej så skamsen och full av skuld..han mindes ingenting..men han fick sin dom..8 månader i fängelse..rättsintyget sa sitt om alla de skador jag hade..punkterad lunga, avslagen hälsena...Grov Misshandel!

Som i dvala gick jag hemma och led. Jag längtade så mycket efter Lukas så det gjorde ont, jag ville bara att han skulle komma hem..Han var ju trots allt en så underbar man emellan varven..

När muck närmade sej hade jag nog fått 60 brev som jag besvarat..de var fulla av ursäker och hjärtan, och jag svarade ömt tillbaka att vi skulle ordna upp våra liv när han kom hem – och var nykter! Vi skulle börja om...

Han kom hem – ytterligare 7 gånger från fängelse under de 9 år vi var tillsammans/föranledda av kvinnomisshandel mot mej..och jag stod alltid med en öppen famn och välkomnade honom..till sista gången då jag äntligen fick hjälp av en kvinnorfridsorganisation-de hjälpte mej till ett skyddat boende-där jag idag bor-de fick mej att inse att gränsen var nådd..han skulle aldrig sluta dricka-han skulle aldrig sluta slå!

Gränsen var nådd..det fanns ingen återvändo. Kärleken till Lukas är idag ett år senare lika stark-men färgad- då jag var omåttligt kär i Lucas..kanske var jag kär i kärleken?

Hans kontrollbehov, svartsjuka, hans beteende mot mej kunde ha kostat mej livet flera gånger om...hans utbrott om ingenting som enbart var riktade mot mej gick inte att kontrollera..jag levde i ett fängelse..miste mina få vänner-mina barn tog avstånd ifrån mej....alla mina fysiska och psykiska resurser har tagit slut... jag är ett minne av mitt forna jag...det har varit som att dö en smula..att ha gått vilse under många år. Alla ärr som syns är inte det värsta – knivärren lär blekna..men själen kommer alltid att bestå av sår.....

Jag kommer aldrig mer att säga BLI NYKTER OCH KOM HEM.

Har du varit med om någonting liknande eller vill du bara tycka till? Skriv ned dina tankar i kommentarsfältet. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 200 000 kvinnor – läs amelia! Se erbjudande!