Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Att leva med sexorexi

Utsvulten på sex? Ständigt hungrig på närhet? Många par, fler än vi tror, lever utan sex. De är drabbade av sexorexi. Och de skäms och dröjer med att söka hjälp. De vill inte ens prata med varandra. Hur blev det så, och går det att hitta tillbaka?

Det kom en insändare till amelia som handlade om det tabubelagda ämnet att leva i en relation utan sex:

”Hej amelia. Jag och min man har slutat kyssas. Vi har inte haft sex  på flera år, men ändå kysst varandra. Nu har vi slutat med det också.  Finns det andra som har det som jag? Vi pratar inte om det, det är  alltför komplicerat.”

/Kajsa

Vi misstänkte att det fanns fler därute och efterlyste därför par med samma  erfarenheter. Och ni var många som berättade. Om smärtan i att förlora  närheten till sin partner, om skammen och om tystnaden. Här är två av  era berättelser:

Jenny, 27 år:

? ”I början av vårt förhållande var vårt sexliv mer än fantastiskt, våra hjärtan slog i takt med varandra efteråt och vi grät av lycka för det kändes så bra. Jag är 27 år och lever med mina drömmars man som jag älskar över allt annat. För två år sen började sexet försvinna från vårt förhållande. Jag började studera och strax därefter började jag få kraftiga smärtor när vi hade sex med varandra. Det utreddes men det fanns inga fysiska fel. Vi fick massa tips om hur man kunde göra för att det skulle göra mindre ont, men lusten försvann istället.

Jag vill ha sex med min älskling men känner ingen lust längre. När han tar i mig blir jag stressad och spänner mig. Vill så gärna men det funkar inte. Många säger att detta är vanligt i perioder när man lever under stor press som under studietiden, men det känns så frustrerande när man är 27 år och tappat lusten utan att veta varför. 

 

Vi har det bra på alla andra sätt
men min kropp har låst sig på något vis. Jag tror att man kan leva i ett förhållande utan sex om man älskar varandra. Man visar då respekt och förståelse för den som inte kan eller vill. Men jag vet också att det tär på förhållandet. Min sambo tror att jag inte tänder på honom längre fast han vet att det inte är det som är problemet. Det finns nog de som tycker om ett liv utan sex och trivs med det, men jag tror att den kärlek de har till varandra har gått från passion till vänskap och då klarar man sig utan sex. Men för att förhållandet ska behålla sin passion och kärlek behövs sexet för att ge den totala intimiteten som bara ett kärlekspar kan ha.

Jag tror att vårt samhälle med all hets kring familj, karriär, utseende, bantning, sex och porr som vi matas med dagligen leder till detta fenomen. Överallt är det nakna kroppar som man ska tävla med, perfekta förhållanden som man ska eftersträva, det perfekta sexet som upplevs på semestern, i naturen, i baken, på tvättmaskinen… Hjärnan matas av sex som man ska uppleva och jämföra med alla andra. Inte konstigt att hjärnan och kroppen säger ifrån… Men ändå känner man sig som ett misslyckat ufo som inte kan ha sex med den man älskar mest av allt. Trots att man är 27 känner man sig som 80, torr, tråkig och trött.” ?

Camilla, 30 år:

? ”Jag är 30 år gammal och jag och min kille har varit ihop i några år och bor tillsammans. I början var han väldigt intresserad av sex men så minskade det lite smått, men det var inget jag funderade över då. Sen började det sjunka drastiskt och mitt tjat efter sex började. Han är väldigt blyg när det gäller sex medan jag är väldigt öppen och kan prata och diskutera det utan blyghet. Jag har alltid haft ett stort sexbehov men min kille har inte alls samma drift. 

 

Jag har försökt prata med honom
om det men det slutar alltid med att vi bråkar och att han säger att sex är det enda jag tänker på och att jag är värre än en kille. Jag känner mig totalt knäckt och ledsen över att vi har sex så sällan eftersom det känns som om det är mig det är fel på. Att han är för blyg för att prata om det eller att det alltid blir bråk gör det inte bättre. 

 Tanken på att vara otrogen har slagit mig men jag är så rädd för att förlora honom att jag inte vill riskera det. Den dagen jag inte orkar längre och inte klarar mig utan sex så kommer jag att lämna honom och gå vidare, men just nu så känns det inte så.” ?

Så säger experten:

Sexologen Suzanne Lindström uppmanar sexlösa par att söka hjälp tidigare.

De flesta av oss tror nog inte att sexfria relationer existerar. I alla fall inte bland fertila, glada 30-plus-par. Sexologen Suzanne Lindström träffar många par i just den här situationen. Ofta har det gått i genomsnitt fem år med sexproblem, många helt utan sex, innan de söker hjälp. Anledningen till att par söker så sent är att det är så tabubelagt.

 – Jag tycker ofta det är mycket snack om sex och grova skämt, men att det bakom den där fasaden inte alltid är så bra.

 Anledningen till att par slutar med sex är många och varierande menar Suzanne Lindström. Alltifrån att barnen (med allt vad det innebär av störd nattsömn och ingen tid till sig själv) kommer emellan, till att attraktionen helt enkelt dör och man bestämmer sig för att hålla ihop för barnens skull. Det finns också de som har tysta överenskommelser att man får lösa det sexuella vid sidan om, med tillfälliga affärer. 

 – Det är mycket vanligare än vad man tror. Folk kan också gå i åratal och ta hand om sin egen sexualitet var och en för sig med onani utan att ligga med varandra, och så rullar det på. 

 Suzanne Lindström uppmanar människor med sexproblem att söka hjälp och att lära känna sina kroppar.

 – Låt det inte gå för lång tid. Det är så med sex: ”What you don’t use you lose.” 

 – I grunden har vi ansvar för vår egen sexualitet. Och jag vill vända på begreppen: Man måste vara kåt på sig själv och tända på sin egen kropp. Först då kan du tända på någon annan. För ett bra sexliv handlar allting om tydlig kommunikation och att vara sensuell med varandra – det leder tillbaka till sexualiteten. ?

Vilka erfarenheter har du? Diskutera i Damrummet!