Aldrig mer fattiga veckan – nytt år och nya shoppingvanor!

Har julklappar, resor och festkläder grävt en stort hål i plånboken? Ekonomen Birgitta Piper är expert på hur du får pengarna att räcka - ända fram till sommaren! Och hon berättar bland annat hur mycket ditt smågodis kostar per år...

Om man vill lägga om sina shoppingvanor för att spara pengar under ett år.

 

Vad är viktigast att tänka på?

Det viktigaste är att skaffa sig lite koll på var pengarna egentligen tar vägen. Först när du skaffat dig det, vet du var du eventuellt kan spara in. Dela in utgifterna i olika kategorier, som mat, kläder och nöjen – och se vad du kan göra åt respektive område. Det kan också vara bra att jämföra med genomsnittet för att bilda sig en uppfattning om vad som är rimligt för ditt hushåll. Sådana siffror finns bl a i Konsumentverkets budgetkalkyl på www.hallakonsument.se

 

Var kommer man tjäna mest pengar?

Det är väldigt olika vad vi som individer väljer att spendera våra pengar på. En del prioriterar kläder, andra dyra hobbies eller fina viner. Det vet du säkert bäst själv, särskilt efter att ha kollat igenom några månader bakåt i tiden var pengarna har tagit vägen. Men generellt är det största utgifterna för svenska hushåll boende, transporter, livsmedel och nöjen/fritid. För dig som har bolån kan det löna sig att förhandla bolåneräntan, för andra handlar det om att försöka dra ner på restaurang- och cafébesök – eller att rensa garderoben och inse att alla kläder du behöver kanske redan finns där..

Vilka är de vanligaste ekonomiska fällorna?

Att ha som sparstrategi att spara det som blir över i slutet av månaden fungerar ofta sämre än att ha en stående överföring i början av månaden. Köper du fondandelar för månadssparandet blir pengarna heller inte lika tillgängliga om det blir knapert i slutet av månaden. Ett tips kan också vara att ha buffertsparandet i en annan bank än den du använder till vardags – då ser du inte pengarna lika tydligt och minskar risken för att nalla när det blir knapert i slutet av månaden. En annan fälla är att inte ha en överblick över var pengarna tar vägen. Livet rullar på och i takt med löneförhöjningarna höjder du levnadsstandarden lite, litegrann vilket gör att du aldrig riktigt förändrar något. Ta kontroll och bestäm ett tydligt mål för sparandet. Glöm inte heller att höja månadssparandet med minst löneförhöjningen varje år.

Hur kan man göra sparandet roligt?

Gör det till en tävling för dig själv – eller med kompisarna! Om du kan spara 1 000 kr ena månaden – försök höja månadssparandet med 10 procent nästa månad och nästa efter det. Ett annat sätt kan vara att testa ett totalt köpstopp under en eller flera månader. Ät bara hemlagat, köp inga kläder och gör aktiviteter som är gratis med kompisarna. Det brukar ge insikter om hur mycket pengar som rinner iväg på oplanerade inköp.

Om jag vill leva ekologiskt men ändå spara pengar, hur ska jag tänka då?

Ofta går ett klimatsmart leverne och sund privatekonomi ihop. Tänk cykla överallt, matlåda, utnyttja delningsekonomin, ät mindre kött och mer baljväxter. Just ekologisk mat är lite dyrare, men genom att göra matsedlar och planera dina inköp kan det ändå bli billigare i längden eftersom du slipper slänga mat. Det finns många konton att följa i sociala medier som lagar billig och vegetarisk mat. Du kan också använda dina sparpengar till att bidra till en bättre värld genom att spara i exempelvis fonder med en hållbar placeringsinriktning. På bankernas hemsidor är hållbara fonder tydligt uppmärkta.

 

 

Birgitta Piper, ekonomisk rådgivare på Sydsvenskan och M-magasin.

Många har levt som om ingen morgondag finns och strött pengar över nära och kära under jul och nyår. Just nu kanske det är extra kännbart denna vecka när det är några dagar kvar till löning. Hur täpper man egentligen bäst igen hålen i portmonnän? Ekonomen Birgitta Piper jobbar på Sydsvenskan och är även expert på M-magasin.

Birgitta, kan du ge oss 5 smarta tips på hur vi kan hålla i pengarna, saker som vi faktiskt kan vara utan!

– Javisst! Här kommer de:

1. Dra in på småutgifterna: Varför inte räkna ut vad en fika, en espresso, en kaffe-latte varje dag kostar? För att inte tala om priset på dyrt vatten i ”köpeflaska” . Räkna också ut vad lunchen på krogen, jämfört med egen matlåda kostar, vad en trisslott, vad snuset, gymkortet kostar.

Exempel:
En smågodispåse i veckan à 25 kronor = 1 300 /år

Snus, vad kostar det? Räknat på ca 47 kronor dosan:
2 dosor i veckan X 52 = 4 160 kronor / år.

Röker gör ju några fortfarande. Dyrt och farligt. Ett paket cigaretter om dagen à 50 kronor = 18 200 kronor /år.

En chipspåse i veckan = 832 kronor /år.

Egen lunchbox på jobbet 5 dagar i veckan à 25 kronor /styck = 6 500 kronor/år
Lunch på stan eller i företagsmatsalen: 5 dagar i veckan à 50 kronor = 13 000 Kronor/år
Besparing 6 500 kronor/år

2. Har du egen bil? Behövs den? Åk kommunalt eller samåk!

3. Se över dina avtal. Som el- mobil- och bredbands- och digitalteve-avtal. Finns tusenlappar att spara på att slopa dyrköpta tjänster och kanaler. Skaffa kontantkort till mobilen så att du även håller den utgiften under kontroll. Var försiktig med att ringa med mobilen utomlands. Det är dyrt. Köper du el på tillsvidareavtal? Det är det i särklass dyraste sättet att köpa el. Byt genast till billigare avtal.

4. Pruta oftare än du tror är möjligt.

5. Gå inte på rea, jämför priser, köp second hand istället för nytt. Utnyttja rabatter. Men bara om du behöver just den prylen eller produkten.

Har du något särskilt tips på hur jag bäst lägger upp ett sparande inför semestern?

1. Böja med att klippa sönder ditt kreditkort. Om inte rent fysiskt så mentalt! Sätt hänglås på din ja- knapp som vill säga: ”dom där snygga stövlarna bara måste jag ha – nu genast” trots att du saknar de tusenlappar som står på prislappen = Ta inga konsumtionslån, ta inga dyra krediter, Det kan bli svindyrt i effektiv ränta när allt, inklusive avgifter, är inräknat.

2.
Avstå från impulsköp.

3. Gör en hushållsbudget och planera framåt. Räkna på inkomster och utgifter och se hur mycket du kan spara i månaden.

4. Bestäm dig för hur mycket du skall spendera på semestern.
Spara sedan med autogiro en förutbestämd summa varje månad. Du har fem månader på dig. Välj ett konto med så hög inlåningsränta som möjligt, med fria uttag och med insättningsgaranti. Döp kontot till SEMESTER 2010!


Vilka är de vanligaste ekonomiska fällorna
vi faller i?

1. Att ta krediter och konsumtionslån in blanco, det vill säga ta lån utan säkerhet och utan betalningsförmåga. SMS-lånen kan som exempel bli inkörsporten till en hopplös skuldfälla hos kronofogden . Och hamnar du där har du sedan mycket svårt att få teckna mängder av olika avtal : från hyresavtal till teleabonnemang.

2.
Att inte tänka på framtiden. En livförsäkring är bra att ha för att kunna klara utgifterna i sitt vardagsliv om en av familjeförsörjarna dör. Ju yngre du är när du tecknar en livförsäkring, desto lägre är premien – om du är fullt frisk.

3.
Att inte tänka på framtiden när det gäller privat pensionssparande. Men att börja för tidigt är inte heller bra. Avgifterna kostar mycket.

4. Att inte ha en sparad buffert att ta till när det dyker upp en hastig och oväntad utgift som bara måste betalas.

5.
Att inte amortera så mycket du kan medan räntorna är låga. Har du råd? Spara samtidigt i en räntebuffert att ta till när boräntorna stiger – för det gör de – förr eller senare.


Elpriser och alla andra varor kan du jämföra på:

www.elprisguiden.se
www.pricerunner.se
www.avgifter.com
www.compricer.se
www.konsumentverket.se
www.finansportalen.se

www.kelkoo.se

www.prisjakt.se
www.cint.se

Tack Birgitta för tipsen!!

 

 

NUVARANDE Aldrig mer fattiga veckan – nytt år och nya shoppingvanor!
NÄSTA Min trötthet var hypotyreos – här är symptomen på dolda kvinnosjukdomen