Påverkar din barndom ditt sexliv? Testa din anknytning här!

Upplever du att din partner är trygg och stabil, men att hen ändå inte riktigt kan ge dig vad du behöver i form av känslomässig närvaro? Kanske beror det på din, eller din partners, barndom. Eller kanske är det era invanda anknytningsbeteenden som krockar med varandra.

När du förstår vad som har format dig kan du släppa självkritiken och njuta mer

Enligt den så kallade anknytningsteorin så kan vår relation till de viktigaste personerna i vårt liv under den tidiga barndomen forma våra förväntningar på, och upplevelsen av, intimitet och sex som vuxna. Anknytningsteorin, som introducerades redan på 1940-talet, handlar om hur vi förhåller oss till närhet och hur vi fungerar i relationer. 

– Om du sluter dig känslomässigt, fast du vet att det skulle vara bättre att öppna upp, eller om du blir påstridig och kanske krävande kan det ha sin förklaring i att du behövde reagera på det sättet i den situation du befann dig i som liten. Hur dina första erfarenheter av relationer såg ut var utanför din kontroll, och som barn hanterade du situationer på det sätt du bäst kunde just då, förklarar Malin Drevstam, leg. psykoterapeut och sexolog. Hon är aktuell som författare till boken Lust och olust – Om sex, närhet och anknytning. För vårt anknytningsbeteende påverkar inte bara våra relationer, utan även vårt sexliv, menar Malin Drevstam. 

 – Boken handlar om hur vi genom att förstå våra känslor och vårt beteende kan lära oss att hitta ett avslappnat och tryggt sexuellt utforskande.

Malin Drevstam, leg. psykoterapeut och sexolog. Aktuell med boken Lust och olust – Om sex, närhet och anknytning. Foto: Mikael M Johansson

I anknytningsteorin delas människor in i olika anknytningstyper, som trygg, otrygg ambivalent och otrygg undvikande. Beroende på vilket anknytningsmönster du har är olika förhållningssätt till relationer vanligare. Om du till exempel har en otrygg undvikande anknytning så kan det medföra att du har svårt att visa känslor, som sårbarhet eller ledsenhet. Det kan ta emot mycket att uttrycka hur du vill ha det i olika sammanhang, inte minst i sexlivet.

 Men Malin Drevstam poängterar att vår hjärna är formbar. Det är därför inte ”kört” om du har haft en uppväxt med otrygga relationer, som till exempel avvisande föräldrar eller partners som inte bekräftat dig.

– Vi har möjlighet att skapa nya förhållningssätt till omständigheter och minnen om vi kan få en möjlighet att läka tidigare upplevelser som varit negativa, förklarar Malin.

 Hur kan man göra då?

– Som otryggt undvikande kan du till exempel prova att berätta mer hur du känner (osäkerhet), vad du längtar efter (en kram utan stress) eller vill prova (ha sex i köket). Eller om du har mer ambivalent anknytning, då kanske du behöver ta ett bad istället för att skicka 20 oroliga sms, gå och träna eller skriva ner dina känslor i en dagbok för att bekräfta och stärka dig själv.

Vilka problem är vanliga om personerna i en relation har olika anknytningsmönster?

– Det är inte ovanligt att personer med otrygga anknytningsmönster lockas av varandras anknytningsbeteenden. Den otryggt undvikande anknutna kan inledningsvis uppfattas som trygg och bekräftande och den otryggt ambivalenta älskar att bli bekräftad och har mer ett uttrycksfullt känsloliv, vilket är lockande för en mer känslomässigt sluten person. Men när tiden går och bekräftelsen uteblir från den person som egentligen är undvikande kommer den mer ambivalent anknutna av dem att triggas. Det visar sig att den stabila personen i själva verket är känslo­undvikande och inte alls så trygg som första intrycket gav. Det som alltså inledningsvis var en källa till attraktion blir med tiden orsaken till frustration, vilket leder till besvikelser från båda håll. 

Hur påverkas sexlivet när man har olika anknytningsmönster?

– Ett vanligt scenario är att den mer otryggt undvikande partnern har lättare att ha sex i början när man inte känner varandra så väl. När anknytningsbanden i relationen stärks ökar ångesten i och med den ökande närheten, som upplevs som alltmer krävande, och med tiden drar sig personen undan – vilket triggar oron hos den som är mer ambivalent otrygg. 

Men hur vårt anknytningsmönster ser ut behöver förstås inte vara avgörande, och det finns många andra faktorer som påverkar en relation. Men att ta reda på vilket anknytningsmönster som du, och din eventuella partner, har kan öppna för intressanta samtal och ökad förståelse.

– Genom att förstå vad som har format dig kan du ägna mindre tid åt självkritik och mer tid åt ett avslappnat och tryggt sexuellt utforskande, säger Malin. 

LÄS OCKSÅ! TEST: Kärlekens fem språk för bättre relationer – vilket talar du? 

Test: Vilken anknytning har du? 

Läs igenom nedanstående påståenden och kryssa i det som stämmer in på dig, för att få en uppfattning om hur ditt anknytningsmönster ser ut. 

Jag känner mig säker på att andra finns till hands för mig när jag behöver dem. (gul)

Jag litar hellre på mig själv än på andra människor. (grön)

Jag upplever att andra inte vill komma så nära mig som jag skulle vilja ha dem. (blå)

Jag har lätt för att komma nära andra människor. (gul)

Jag tycker att det är jobbigt att vara beroende av andra. (grön)

Jag tänker att andra inte bryr sig lika mycket om mig som jag bryr mig om dem. (blå)

Om något oroar mig märker andra det och stöttar mig. (gul)

Jag oroar mig för att männi­skor ska komma mig för nära. (grön)

Jag tvekar om att andra finns där när jag behöver dem. (blå) 

Jag är säker på att andra människor kommer att tycka om och respektera mig. (gul)

Människors värde ska bedömas utifrån deras handlingar. (grön)

Jag blir överväldigad av de starka känslor som uppstår i min längtan efter närhet. (blå)

Jag vågar be om hjälp och stöd när det behövs och törs sätta gränser och säga nej. (gul)

Jag visar mig sällan ur balans och tar ibland avstånd från människor. (grön)

Ibland hamnar jag i relationer som inte är bra för mig. (blå)

Jag är positiv till onani och sex som ett sätt att utforska mig själv och min partner. (gul)

Jag har övervägande negativa känslor kopplade till sex. (grön)

Jag har blandade känslor kopplade till sex. (blå)

Testet är en förenklad modell som amelia har utformat med Malin Drevstams bok som grund. Det ska inte ses som ett vetenskapligt analysverktyg. 

Flest gula: Trygg anknytning

I dina relationer: Du har god tillit till dig själv och bra koll på dina behov. Du litar på att andra kommer att lyssna till och respektera dig när du uttrycker dina behov och önskemål, så därför vågar du be om hjälp när det behövs. Du kan säga nej och sätta gränser. Personer med trygg anknytning är även lyhörda för andras behov och önskemål. Du känner dig oftast okej som du är och är bekväm med att komma andra nära.

Som barn: Dina föräldrar fanns där och lyssnade på dig som liten. Du växte upp med vårdnadshavare som bekräftade dig, vilket lärde dig att lita på andra människor.

Sexologen ger råd: ”Du har goda förutsättningar för bra och trygga relationer. Men även människor med trygg anknytningsstil kan naturligtvis uppleva problem i relationer och i sexlivet, som till exempel svackor i lusten. Det är mycket vanligt när man har levt ihop länge. Testa att ”huda” och ligga nakna, nära varandra, 10–15 minuter varje morgon och kväll. Det behöver inte ens leda till sex men fyller en viktig relationsstärkande funktion när ni slappnar av tillsammans.”

Flest gröna: Otrygg undvikande anknytning

I dina relationer: Du försöker avfärda, minimera eller blockera dina känslomässiga reaktioner på avvisanden, separationer och svek. Detta för att skydda dig mot smärta. Du visar sällan rädsla, ångest, ilska, ledsenhet eller skam, då dessa känslor är associerade med sårbarhet. Du kan även undvika att visa glädje, om du som barn inte fått stöd i att känna de här känslorna. Andra kan få en felaktig uppfattning av att du är trygg och stabil, eftersom du sällan visar dig ur balans. Du tycker att det är obehagligt att vara beroende av andra och letar ofta fel hos din partner.

Som barn: Du fick lära dig tidigt att klara dig själv, när du var ledsen kanske du fick höra ”upp och hoppa” eller ”det går över”. När du sökte tröst eller hjälp blev du ofta avvisad. Du lärde dig att det inte var bra att vara klängig.

Sexologen ger råd: ”Du behöver träna dig på att vara uppmärksam på dina känslor och hur de uttrycker sig i kroppen. Att gå på känslospaning är ett sätt. Ta fram ett papper och ruta upp sju tabeller. Skriv ner följande rubriker till varje tabell: Situation, Tanke, Känsla, Kroppsförnimmelse, Impuls, Beteende, Konsekvens. Sedan fyller du i, så detaljerat du minns, en jobbig situation som har med en sexuell händelse att göra. Ägna sedan en stund åt att reflektera över vad du lägger märke till och skriver ner i din känslospaning. Är du förvånad över vad du lägger märke till eller är det reaktioner du känner igen sedan tidigare?”

Flest blå: Otrygg ambivalent anknytning

I dina relationer: Du har en hög grad av anknytningsångest. Du kan bli överdrivet fixerad vid en relation och vill att din partner ska visa mer omsorg och bekräftelse. Självkänslan är låg och du känner dig ofta otrygg i relationer, vilket kan leda till svartsjuka och separationsångest. Du är självkritisk och ältande och använder dig av tröstande önsketänkande. Du har en rädsla för att relationen ska ta slut.

Som barn: Dina föräldrar var ibland kärleksfulla och ibland avvisande. Som barn tvingades du kräva uppmärksamhet av din mamma och/eller pappa och upplevdes därför som klängig.

Sexologen ger råd: ”Öva på att tillåta mer distans och träna dig i tilliten till att partnern finns kvar hos dig, trots att närheten till hen inte alltid är så stor som du önskar. Träna på att se känslor som något du har – inte något du är. Lär dig att andas igenom starka känslor, de går över fortare än du tror.” 

Text: Charlotta Flinkenberg och Karin Nordin 

LÄS OCKSÅ: Så får du en lyckligare relation - testa ditt förhållande