Fredagsmys med Ann Söderlund
Ann funderar på den där bläckfisken Paul, som blev världsberömd under förra årets fotbolls-VM för herrar. Utan att egentligen stressa tippade han samtliga matcher i turneringen. Tänk om vi kunde jobba så. Ge oss själva tid och slänga alla måsten i en gammal säck och knyta igen.
Jag tänker ofta på Paul
Lämnar på dagis sista dagen före sommarlovet. Detta maratonlopp av den blomstertid nu kommer, presenter till fröknarna, tårttävlingar, deadlines, jobbmöten, husrenovering, sommarplanering, inför-höstplanering, komma-i-form-press, relationspress och fan och hans moster börjar närma sig snöret. För att inte alla måsten ska få mig att anta formen av en amöba unnar jag mig en kaffe på Mosebacke torg (hur kan jag sitta där och surpla kaffe när det finns tusen grejer kvar att göra innan vi sticker i morgon?)
När jag har hälsat på sju bekanta från skola dagis och karateklubben sätter jag mig alldeles ensam på en grön stol och tänker på Paul.
Under perioder då andnöden flåsar mig i hälarna tänker ofta på den där bläckfisken som tippade matcherna inför VM för några år sedan. Han blev världsberömd när han tippade rätt i alla matcher under VM. Han satt bara där i sin glaslåda och pekade med en av sina långa armar. ”Peru-Araguay 2-0”. Rätt. Sverige, nä just ja, dom var inte med. ”Holland-USA 4-1”. Och på något mirakulöst sätt tippade han rätt hela vägen. Paul såldes dyrt till en booker-on-linefirma, eller nåt, men sen dess har det varit tyst.
Men det spelar ingen roll hur mycket jag önskar att jag var en bläckfisk, när jag ser mig i spegeln har jag bara två armar och två ben. Har kollat alternativ, men att operera till sex armar verkar vara alldeles för riskabelt, blödningar och sånt.
Ändå kan jag inte låta bli att hoppas. För nu är det snart sommarlov och jag ser ut som ett igengrott majsfält. Lite lätt gul i hyn. Rejält buskage både uppe och nere. Ekoodling på benen. Ytliga kärl på benen (såna får man väl när man är farmor?) En och annan pigmentfläck i ansiktet efter graviditeterna. Semmelmage och som pricken över i:et en liten krater av hål på gumpen (jävla omklädningsrumsljus). Och när man läser tidningen så handlar varenda rubrik om hur man ska radera bort allt det där och ”Bli fin till sommaren”.
En stilla fråga bara: när fan får man vara ful och en slöfock om inte när man är ledig?
Och vet ni vad?
Jag ska inte delta i Miss Universum, jag ska åka till mitt hett efterlängtade sommarhus och dra upp ogräs. Skvallra med Karin och Hanna i bersån. Riva en och annan vägg. Grilla, bada med barnen, hoppa studmatta, rulla mig i sand. Efter några veckor kommer jag att vara brun som en pepparkaka och spänstig som en vattenorm. Med eller utan ljusdialys eller brasilian vax.
I helgen gör jag..
Fredag: Går jag på herrgårdsfest och dansar på höga klackar hos min kompis Lotta
Lördag: Försöker få ta i en hyrbilså att jag kan köra mina loppisfynd till Gotland.
Söndag: Dricker kaffe på min nybyggda veranda.
