Malin Wollin på Blogawards
Mitt bland alla slanka, fixade tonårstjejer på Blogawards, ser Malin Wollin någon som får både dem och de gnistrande kristallkronorna att blekna. Någon som klär i vad som helst, och dessutom är smart. Läs Malins nya krönika.
Jag var på Blogawards för ett par veckor sedan (jag var nominerad och FÖRLORADE). Överallt långa, extremt smala och välskräddade tonåringar med stort hår.Jag kom i min billiga klänning och platt hår i en hemmatofs och vägrade att röra mig ute bland de andra bloggarna. Mitt sällskap, Ebba Hultkvist, var prisutdelare och detta gjorde att jag kunde hänga backstage tillsammans med Carin da Silva, Magdalena Graaf och Björn Ranelid.
Jag dricker rosa champagne när något otroligt vackert kommer in i lokalen. Alla kristallkronor i Café Operas tak får ursäkta men framför mig på golvet står nu en person som gnistrar, hur nu det är möjligt.
Emma Wiklund har inte fixat håret, har nästan inget smink, hon är 40 år, har två barn och är klädd i svarta byxor och svart bylsig blus. OCH HON ÄR SNYGGAST I STAN. En del människor har IT. Emma har IT ALL.
Trevlig, glad och snäll är hon också, aset. Smart är hon med största sannolikhet också, eftersom hon till skillnad från många andra snygga kändiskvinnor valt en bra kille att leva livet med.Vi står och pratar en stund och jag tänker att här har tvåhundra sjuttonåringar planerat i veckor, kanske månader, handlat kläder, fått håret fixat, sminkat med hela horburken och bara ätit grapefrukt sedan i tisdags och så kliver det in en mer än dubbelt så gammal morsa och bara sopar parketten med deras hysteriska frisyrer. Och hon har inte ens ansträngt sig.
Och; det är inte heller dyra kläder hon bär. Det hade varit något att skylla på, en tröstfilt att snyta sig i att hon kan gå och köpa helsvart och snordryt på Armani.Men nej, Emma bär Lindex (som hon själv har designat s-å-k-l-a-r-t).
Och så fort jag kommer hem från efterfesten sätter jag mig vid datorn och köper hem byxor och blus. Jag står i mina föräldrars hall och har hoppat i mina nya kläder.På Emma var haremsbyxorna så rätt. Men jag ser ju bara ut som en stor svart blöjsnippa.Och blusen är så stor, den är överallt på hela mig, den äger mig och har trollat bort alla bröst.Och så det värsta av allt, mamma säger att kläderna är fina. Nu vet jag att det ser för jävligt ut.
Farmor ligger i sängen och vilar, hon är 86 och ser väldigt dåligt.”Är inte byxorna för stora?” säger hon och somnar om.Emma – en väldigt snygg kvinna i vad som helst. Malin – funkar bäst i sina egna kläder.
