Vi måste återigen ta upp kampen mot kvinnohatet. Vad ska mediecheferna göra åt näthatet?

Politiker, journalister, bloggare, skådespelare och författare kallas horor, fittor, slynor och anonyma skribenter önskar deras död. För att de är kvinnor. Det är 2013 och vi måste återigen ta upp kampen mot kvinnohatet. Och för demokratin.
amelia har träffat 8 kända kvinnor som berättar om sina erfarenheter.
Och så har vi frågat mediecheferna: Vad ska vi göra åt det?

Strax före jul bestämde sig Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg för att bryta tystnaden om de hot hon utsatts för efter att hon dragit igång en granskning av ett antal högerextrema sajter. Hon citerade hat som: ”Din äckliga lilla fitta hoppas en kongoneger våldtar och mördar dig omgående.” Och hot: ”Åsa Linderborg är den som borde stoppas. Permanent.”
Många som läste artikeln blev chockade över den råa och sexuella tonen. Andra fick bara bekräftat det de redan visste: Om du som kvinna sticker ut hakan i offentligheten och speciellt om du debatterar ämnen som feminism och främlingsfientlighet, ja, då kommer anonyma kränkningar som ”jag hoppas att du blir gruppvåldtagen av tio araber” nästan som på beställning.

Hatet mot Åsa Lindeborg var brutalt, men hon var långt ifrån ensam om att vara utsatt. Undersökningar visar att både kvinnor och män kritiseras för sin brist på journalistisk färdighet och deras intelligens ifrågasätts, men kvinnor får i mycket högre grad sexistiska kommentarer, sexuella anspelningar och kommentarer på sitt utseende.
– De sociala medierna har bombat jämställdheten tillbaka till stenåldern säger Anders Ahlqvist som är it-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen

Men näthatet är också en arbetsmiljöfråga.
Såhär berättar Alexandra Pascalidou i intervjun i amelia:
”Som ung var jag den arga Rinkebytjejen i SVT:s Mosaik. Det kom så många hat- och hotbrev. Säkerhetstjänsten på tv var tafatta. De sparade hoten i en pärm. När den var överfull frågade jag vad de tänkte göra med breven. Det visste de inte.”
Så hur arbetar man på de redaktioner och förlag där näthat förekommer? Och hur ska de anonyma hoten och hatet minska?
Vi ställde frågan till mediecheferna på Sveriges tidningar och medieföretag. Hur vanliga är problemen, hur hanteras näthatet internt, och vad ska vi göra åt det? Här är resultatet.

Nästan var fjärde arbetsplats drabbas ofta av näthat
– bara 16 procent har en plan mot hatet

amelias undersökning visar att 40 procent av mediecheferna själva varit utsatta för hot eller nedsättande kommentarer på nätet. Dessutom bedömer mer än hälften av de tillfrågade att även deras medarbetare har drabbats av nättrakasserier. Så många som 23 procent av de tillfrågade anser att hat och hot på nätet ofta förekommer på deras arbetsplatser..
Vi frågade också vilka åtgärdsplaner som finns för att hantera problemen.
65 procent svarade att deras arbetsplatser inte har någon specifik åtgärdsplan för hur de ska gå till väga när nättrakasserier sker. Ungefär en tredjedel tycker att de har situationen ”under kontroll”, men hela 15 procent av cheferna svarar att de känner sig helt maktlösa inför problematiken.  

90 procent av mediecheferna tror:
– Mer prat ger mindre näthat
Hela 90 procent tror att hatet på nätet skulle minska om det fördes öppnare samtal på redaktioner och arbetsplatser. Många som är utsatta vittnar om skamkänslor och kanske är ett öppnare klimat ett steg mot att stävja näthatet.
Så många som 80 procent tror att hårdare kontroll av kommentarsfält och strängare moderering skulle minska trakasserierna. Att förbjuda anonyma kommentarer på forum och hemsidor, liksom anonyma mejlkonton är en åtgärd som 60 procent anser skulle minska den hårda stämningen. Men kanske är det andra åtgärder som cheferna behöver?
74 procent tror att ökade polisiära resurser skulle minska trakasserierna, och 53% tror att en nätombudsman skulle hjälpa.

– Det räcker inte med fler poliser
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är det svårt att föra statistik över brott som begås på internet eftersom det ännu inte finns ett övergripande sätt att registrera dem. Det försvårar polisens möjligheter att utvärdera sitt arbete och att planera sina resurser effektivt.
– Näthatet är mer komplext än att öka polisiära resurser. Dels innefattar det som slarvigt kallas för näthat flera olika åtalsbrott eller inget brott alls och dels finns en mängd olika åtgärder för att minska dessa säger Rikspolisstyrelsens it-expert Anders Ahlqvist. Just nu skriver vi en handbok för att underlätta arbetet med it-brott. Det finns 29 000 poliser i Sverige idag, många av dem använder internet dagligen, men för att kunna arbeta med it-relaterade brott krävs kunskap om hur forumen fungerar tekniskt och den kunskapen har inte många inom poliskåren idag.
– Vi måste utbilda fler poliser på området och bli bättre på hur vi omvandlar kunskapen till att bättre kunna utreda brotten.
Ansvaret ligger till viss del på polisen, men allra mest på ett politiskt plan. Många it-relaterade brott som begås av svenskar på svenska forum är kopplade till konton registrerade utanför Sverige, ofta i USA. Vi måste därför komma överens med USA:s polis om att få ta del av informationen om vem som döljer sig bakom den aktuella adressen, annars kan vi inte göra något. Som det ser ut idag, finns inga sådana överenskommelser. Det är en fråga för EU att driva.
53 procent av de tillfrågade medieceheferna tror att en nätombudsman skulle minska hot och trakasserier på nätet. Detta har redan lagts fram som ett förslag från organisationen Friends och Mårten Schultz, professor i civilrätt.
– Det behövs en funktion som tillvaratar de rättigheter som varje människa har att inte utsättas för förtal, hot eller andra allvarliga kränkningar. Ge denna ombudsman möjlighet att driva skadeståndsprocesser. För den som blivit utsatt är upprättelse viktig skriver Schultz i sitt förslag.

Så här tycker politikerna i justitieutskottet om polisens arbete i arbetet kring näthat och trakasserier

Lena Ohlsson, Vänsterpartiet:
– Polisen ska inte få mer pengar, de har redan fått tillräckligt. Vi ska istället titta på hur polisen så lättvindigt lägger ner fall av det här slaget.

Anti Avsan, Moderaterna:
– Polisen måste behandla nätet som en lika naturlig del av verkligheten som allt annat, och det tror jag inte görs idag.

Karoline Zübey, Kristdemokraterna:
– Det är ett fåtal fall som leder till åtal och dessa ger polisen väldigt mycket av sin tid på, trots att de vet att utredningarna nästan alltid läggs ner till slut.

Rikard Johnshof, Sverigedemokraterna:
– Jag kan tänka mig lagstiftning, men jag är lekman på området så jag vet inte hur en sådan lagstiftning skulle se ut.

Maria Ferm, Miljöpartiet:
– Om man säger att polisen ska prioritera it-brottslighet så behövs ett politiskt beslut, till exempel i regleringsbrev, och jag hoppas att ett sådant beslut kommer.

Källa: Medierna, P1

Här är amelias undersökning i sin helhet

1. Har du själv någon gång blivit utsatt för näthat, exempelvis hot eller nedsättande kommentarer?

Ja: 38.10 %
Nej: 61.90 %

2. Har någon av dina medarbetare utsatts för näthat, exempelvis hot eller nedsättande kommentarer?

Ja: 52.50 %
Nej: 27.50 %
Vet ej: 20.00 %

3. Min uppfattning är att näthat, trakasserier och hot oftast drabbar:

Män: 0.00 %
Kvinnor: 57.50 %
Näthatet drabbar män och kvinnor i samma utsträckning: 42.50 %

4. Hur ofta förekommer nättrakasserier på din arbetsplats? (Välj ett av följande påståenden.)

Det förekommer inte alls.: 45.00 %
Jag har hört det nämnas, inte mer än så.: 32.50 %
Det förekommer ofta på min arbetsplats.: 22.50 %
Det förekommer dagligen.: 0.00 %

5. Finns det på din arbetsplats en åtgärdsplan för situationer om en anställd/medarbetare blir trakasserad på nätet?

Ja: 16.22 %
Nej: 64.86 %
Vet ej: 18.92 %

7. Har du någon gång stött på svårigheter på din arbetsplats i arbetet med att motverka näthat?

Ja: 16.22 %
Nej: 83.78 %

9. I vilken utsträckning upplever du att du kan hantera nättrakasserier och nedsättande kommentarer på ett tillfredsställande vis?
(Välj ett eller flera av nedanstående alternativ.)
Problemen förekommer inte på min arbetsplats

Instämmer helt: 25.00 %
Instämmer delvis: 59.38 %
Instämmer inte alls: 15.63 %

10. I vilken utsträckning upplever du att du kan hantera nättrakasserier och nedsättande kommentarer på ett tillfredsställande vis?
(Välj ett eller flera av nedanstående alternativ.)
Jag har kontroll och vet hur jag ska hantera dessa problem.

Instämmer helt: 30.00 %
Instämmer delvis: 70.00 %
Instämmer inte alls: 0.00 %

11. I vilken utsträckning upplever du att du kan hantera nättrakasserier och nedsättande kommentarer på ett tillfredsställande vis?
(Välj ett eller flera av nedanstående alternativ.)
Jag har svårigheter med att hantera dessa problem.

Instämmer helt: 0.00 %
Instämmer delvis: 51.85 %
Instämmer inte alls: 48.15 %

12. I vilken utsträckning upplever du att du kan hantera nättrakasserier och nedsättande kommentarer på ett tillfredsställande vis?
(Välj ett eller flera av nedanstående alternativ.)
Jag känner mig maktlös när det kommer till att hantera dessa problem.

Instämmer helt: 14.29 %
Instämmer delvis: 46.43 %
Instämmer inte alls: 39.29 %

13. I ett längre perspektiv ser jag på problemen kring hat och trakasserier på nätet på följande sätt:

Ange skala 1-5, där 1 betyder instämmer inte alls och 5 instämmer helt. – I vår digitala medievärld är den här typen av problem något vi får leva med.

1 instämmer inte alls: 38.24 %
2:                 26.47 %
3:                14.71 %
4:                                 11.76 %
5 instämmer helt:         8.82 %

Vi kommer att bli bättre på att förhindra hat och trakasserier, problemen kommer att minska

1 instämmer inte alls: 2,78 %
2:                                 16,67%
3:                                  38,89%
4:                                  30,56%
5 – instämmer helt:       11,11 %

Ju mer vi arbetar i digitala kanaler desto mer kommer problemen med hat och trakasserier att öka

1 – instämmer inte alls: 2.94 %
2:                                   20.59 %
3:                                   35.29 %
4:                                    29.41 %
5 – instämmer helt:        11.76 %

17. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet?
Att förbjuda anonyma kommentarer och mejlkonton

Ja: 58.82 %
Nej: 26.47 %
Vet ej: 14.71 %

18. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet?
Att ha bättre kontroll över kommentarer genom moderering

Ja: 80.00 %
Nej: 11.43 %
Vet ej: 8.57 %

19. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet?
Att ha en öppnare debatt på arbetsplatsen när trakasserier förekommer

Ja: 88.57 %
Nej: 2.86 %
Vet ej: 8.57 %

20. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet?
Att lagstifta kring anonymitet på nätet

Ja: 17.14 %
Nej: 57.14 %
Vet ej: 25.71 %

21. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet? –
Mer resurser för polisen att följa upp och ta vidare de anmälningar som görs

Ja: 73.53 %
Nej: 5.88 %
Vet ej: 20.59 %

22. Vilka av följande åtgärder tror du skulle vara bra för att bättre hantera hat och trakasserier på nätet?
En ”nätombudsman” som har möjlighet att driva de utsattas röst.
Ja: 52.94 %
Nej: 14.71 %
Vet ej: 32.35 %

SÅ GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN:
Enkäten skickades till 102 chefer på Sveriges största tidningar och mediaföretag. 42 stycken av de tillfrågade deltog i undersökningen som besvarades anonymt.