Abort har varit lagligt i USA sedan 1973. Men med Donald Trump som president är aborträtten hotad. amelia har mött kvinnorna so gör allt för att hindra gravida från att göra abort – och 16-åringen som måste utföra den i hemlighet.

Patricia Dowling

Patricia Dowling

Patricia Dowling har arbetat i 36 år för att abort ska förbjudas och att abortkliniken Planned parenthood ska förlora sina statliga bidrag. Det är ett arbete som är mer än en heltidssysselsättning. Hon skriver abortmotståndarbloggen Voices for life och har varit med och startat ett hem där gravida kvinnor kan bo istället för att genomgå en abort. Varje fredag protesterar hon outtröttligt utanför Planned parenthood i Pennsylvania.

Vid första anblicken ser Patricia Dowling ut som en vän mormorstyp. Vi ses en kylig fredagsmorgon vid gathörnet utanför Planned parenthood, det är så nära de lagligt får komma byggnaden för att demonstrera. Där håller hon och hennes vän, Ellen Gifford, ledare för Bucks county Pro-life coalition, upp en skylt med texten ”Adoption the love option” (”adoption – kärleksalternativet”, reds anm.). De kallar sig Prayer warriors och utstrålar något helt annat än 1990-talets aggressiva abortmotståndare som kastade brandbomber, grävde fram aborterade foster från containrar och mördade abortläkare.

– Man leker inte Gud ostraffat. Resultaten av Guds vrede finns vart man än vänder sig i USA: aids, homosexualitet, naturkatastrofer och fattigdom. Det har gjort USA till en fördömd plats. Abort är den största synden av alla, säger Patricia Dowling och stirrar mig stint i ögonen som för att försäkra att jag förstår vad hon menar.

Hon pratar lugnt och metodiskt, lyssnar klart på frågor och motargument, men viker inte en tum från sin åsikt. En ny bil kör upp mot Planned parenthood och en av demonstranterna böjer sig ner och plockar upp en liten sten som hon lägger i en hög med andra stenar. Det är så de håller räkningen på hur många som kommit för att göra abort idag.

– Det är tretton stenar i högen idag och klockan är bara 11 än så länge. Tretton barn blir mördade där inne, säger kvinnan upprört.

– Det har varit en mörk tid för USA länge nu. Abort har varit lagligt och normaliserat i över fyra årtionden och skattepengar har gått till att finansiera barnamord alldeles för länge, men nu verkar det vända, säger Patricia Dowling och syftar på den nyligen tillsatte presidenten Donald Trump.

För Patricia Dowling och Ellen Gifford finns det ingen situation då abort borde vara lagligt.

– Vissa undantag kan göras om moderns liv är i fara, men inte ens det är självklart. Människovärdet finns redan vid befruktningen, inte vid något tillfälle under graviditetens gång som människan bestämt, säger Ellen Gifford och vinkar åt en förbipasserande bil. Föraren tutar för att visa sitt stöd för demonstranterna.

LÄS OCKSÅ: En dag är de bara borta – i Mexiko mördas i snitt sju kvinnor om dagen

För en svensk kan Ellens och Patricias ståndpunkt i abortfrågan kännas extrem, men i USA är den inte ovanlig. Tiden de lägger ner på abortmotstånd kanske inte hör till vanligheterna, men det finns många som instämmer i deras åsikter. En Gallupundersökning som gjordes i maj 2016 visar att 47 procent av de tillfrågade amerikanerna identifierar sig som prochoice, det vill säga för aborträtten, och 46 procent identifierar sig som pro-life, emot abort under de flesta eller alla omständigheter.

Patricia har stor tilltro till president Donald Trump och hans löften om förändringar i abortlagstiftningen, men hon tror inte att det kommer att gå snabbt.

– Ett totalförbud mot abort tror jag inte kommer i den närmaste framtiden, men det kommer fler och fler lagförslag om restriktioner som gör det svårare att genomgå en abort. Det gör mig hoppfull, säger Patricia och knäpper jackan. Det är en blåsig morgon, men vädret har aldrig hindrat dem.

– Vi står här även när det snöar, skrattar de båda.

Abortmotståndarna har väntat på någon som Donald Trump i decennier. Men inte ens deras frälsare i abortfrågan har alltid varit emot abort.

Under en tv-intervju med NBC i december 1999 sa Donald Trump att han ansåg att friheten att kunna välja att genomgå en abort är väldigt viktig. I intervjun kallade han sig själv pro-choice. Han sa att han inte tycker om abort, men att det är viktigt att valet finns. I april 2016, alltså några månader före det amerikanska presidentvalet, kommunicerade hans kampanjstab att när Trump blir vald till president kommer han att med sin lagliga makt skydda ofödda barn. Alltså förbjuda abort.

Marlene Pray

Marlene Pray

Hängivna Prayer warriors skriker slagord vid infarten till abortkliniken i Warminster, men de möter motstånd. Varje fredag i åtta år stod Marlene Pray på parkeringsplatsen utanför byggnaden, för att eskortera patienter som skulle genomgå en abort in till kliniken.

– Demonstranterna var så högljudda och påträngande att patienterna helt enkelt inte kunde gå in i byggnaden ensamma, det var inte säkert. På kliniken får man ständigt motta hot, berättar Marlene Pray.

Det är inte lätt att bli insläppt på Planned parenthood- kliniken i Warminster, en av klinikerna i Pennsylvania som genomför aborter. Först måste man ringa på porttelefonen, sedan slussas man in till receptionen, dit bara en patient i taget får komma in. Där inne är det skottsäkert glas mellan patienten och receptionisten, innan man blir insläppt i väntrummet. Papper att fylla i skickas ut genom en liten låda, så receptionisten aldrig behöver ha direkt fysisk kontakt med besökare, ifall denna skulle ha en bomb eller vapen på sig. Hotet mot Planned parenthood är väldigt tydligt.

När jag möter Marlene Pray har inte Donald Trump hunnit vara president särskilt länge, men hon säger att det känns som ett år. Det har varit en tid full av anti-Trump-aktivism för henne, hon är trött men pratar snabbt.

– Abort har blivit mer och mer svårtillgängligt i USA och det har gått snabbt. Rent praktiskt behöver inte abort förbjudas för att kvinnor inte ska kunna göra en abort. Redan nu har många kliniker stängts ner eftersom bidrag dragits in. Resultatet blir att kvinnor måste resa i timmar för att kunna göra en abort. Något som är omöjligt för många.

Marlene Pray håller fast vid att det är otroligt viktigt att abort finns som ett lagligt och tillgängligt alternativ. Till skillnad från Patricia Dowling menar hon att ett foster inte är en bebis.

– Att likställa ett foster med en bebis är en emotionell bluff, säger hon irriterat och tillägger:

– Att ta bort aborträtten är att ta bort rätten att bestämma över våra egna kroppar! Hon berättar vidare att om Planned parenthoods statliga bidrag dras in kommer detta att påverka kvinnors hälsa på fler sätt än aborträtten.

– Bara tre procent av Planned parenthoods verksamhet består av att genomföra aborter, resten är cancertester, tester för könssjukdomar, rådgivning om sex, samlevnad och preventivmedel. Planned parenthood erbjuder en avgift som är baserad på patientens betalningsförmåga. Om kliniken försvinner kommer många låginkomsttagare och unga kvinnors hälsa att påverkas eftersom de inte har råd med annan sjukvård, säger Marlene.

– Att kvinnor har tillgång till vård där cancer och andra sjukdomar kan hittas tidigt kan vara livsavgörande.

Marlene Pray skakar på huvudet och berättar om trakasserierna som abortmotståndarna utsatte klinikens patienter för när de försökte gå in.

– De skrek och hotade kvinnor som gick över parkeringsplatsen. För många var den upplevelsen det traumatiska, inte aborten i sig. Men det är viktigt att komma ihåg att abort bara är ett av många områden på abortmotståndarnas agenda, de är också emot preventivmedel, homosexualitet och sexualundervisning i skolan. Jag tvivlar inte på att vi härnäst kommer att se lagstiftningar som begränsar även de områdena.

Maya, 16 år och gravid. Hon har bokat tid för abort.

Maya, 16 år och gravid.

Långt borta från Marlenes välansade förortsområde bor Maya i ett hus som skakar när tåget mot New York dundrar förbi. Maya är 16 år och gravid, och hon vill inte ha barnet. Hon säger att man hamnar i helvetet om man gör en abort. Å andra sidan hamnar man i helvetet för en hel del, enligt hennes katolska tro, som att ha sex före äktenskapet.

– Jag är dömd hur jag än gör, men nu behöver i alla fall inte alla veta om det, resonerar hon och leder mig till en trappavsats där vi kan prata ostört.

Två av hennes systrar fick barn tidigt, och att se dem försöka ta hand om skrikande bebisar fick Mayas längtan efter barn att försvinna helt.

– Vad har jag att ge ett barn – det här? säger hon och gestikulerar mot det slitna bostadsområdet i New Jersey.

Vart och vartannat hus är igenbommat med plywood för dörrar och fönster.

– Ingen här har jobb och jag vill ta mig härifrån, det kan jag inte med ett barn. Dagis kostar mer än en månadslön. Det finns inget annat alternativ än att avsluta graviditeten, säger hon.

Newarks arbetslöshet ligger på 9,6 procent och brottsligheten är hög. I grannskapet skaffar många barn istället för att gå klart skolan, berättar hon.

Maya har vetat om i några veckor att hon är gravid. Hon går bara och väntar på det inbokade besöket på kliniken för att genomföra aborten. Hon har inte ens berättat för mannen som gjorde henne gravid. För vad tjänar det till? menar hon. Jag frågar om hon inte behöver stöd av någon. Maya höjer på ögonbrynen och tar ett djupt bloss på cigaretten, innan hon fimpar den mot väggen.

– Det här är den största skammen. Har du varit på Planned parenthood och sett demonstranterna? Vet du hur många de är där utanför? De blockerar infarten, man kan ju knappt komma in, och har man ingen bil måste man gå genom dem. Tror du man tar med sig sin mamma dit och går genom folksamlingen som kallar en för mördare?

Mayas familj är strikta katoliker. De går i mässan på söndagar och har ett hus fullt av jungfru Maria-statyetter.

– Man kommer liksom inte undan någonstans, jungfru Maria hänger till och med på toaletten, skrattar hon.

abort_motstand5

I USA står katolikerna för en stor del av abortmotståndet. Men enligt Maya är det vanligt att katolska flickor genomgår aborter för att senare demonstrera utanför Planned parenthood igen. Vid den här tidpunkten i Mayas graviditet är abort fortfarande lagligt och relativt lättillgängligt i staten hon bor i. Maya vet att det kan komma att ändras.

– I kyrkan som vi går till har de en massa små vita kors nedstuckna i gräsmattan utanför ingången, det är en kyrkogård för aborterade bebisar. Det är svårt att se den, men jag vet vad jag måste göra, säger hon.

I just hennes kyrka finns det en stark grupp som arbetar mot abort, de demonstrerar och bloggar. De är högljudda och beredda att riskera mycket för sin kamp. Maya berättar att en del av dem blivit häktade eftersom de inte respekterat gränserna för hur nära de får komma abortklinikerna under sina protester.

– Jag vet att de skulle se på mig som en mördare om de visste vad jag ska göra, men det är som det är, säger hon och tittar ner på sina nedbitna naglar.

När Maya går med på att bli intervjuad är det väldigt viktigt att hon är anonym på fotografierna. Rädslan för att bli igenkänd är stor.

– Jag vill göra den här aborten och sedan gå vidare, säger hon.

Det är komplicerat att stå mellan två världar. När vi pratar om möjligheten att abort kan bli olagligt i USA så erkänner hon att hon känner sig kluven.

– Jag är både glad för att abort kommer att förbjudas och samtidigt glad för att jag kan göra en abort nu när jag är gravid. Jag vet inte riktigt. Det är en synd, men det finns ju inget annat val för mig. Jag skulle ha gjort abort även om det var förbjudet.


Kampen om aborträtten

Abortklinikerna stängs nu i snabb takt. Fem amerikanska delstater har nu bara en abortklinik. Åren 1982-2011 minskade antalet abortkliniker med 40 procent. De flesta av stängningarna var resultat av hårdare restriktioner, till exempel vad gällde storleken på väntrummet.

I Texas stängdes så många abortkliniker 2013-2014 att antalet kvinnor som bor över 15 mil från en abortklinik tredubblats. En studie i Texas visade att 100 000 kvinnor i åldern 18-49 år hade försökt avsluta en graviditet på egen hand.

En medicinsk abort kostar cirka 800 dollar (cirka 7000 sek). Priset för en ickemedicinsk abort är runt 1500 dollar (cirka 13 300 sek).

42 procent av kvinnorna som gör abort tjänar under fattigdomsgränsen. 60 procent av kvinnorna som planerar att göra abort tvingas, av ekonomiska skäl, att genomgå den senare i graviditeten än de skulle önska.

Olika delstater har olika lagar för vad abortklinikerna måste informera patienterna om. I sex av delstaterna är klinikerna enligt lag skyldiga att informera kvinnan om att fostrets människovärde uppstår vid befrukningen. I fem delstater är klinikerna skyldiga att informera om en påstådd koppling mellan abort och bröstcancer – som av forskare bevisats vara falsk.


Text: Anna-Sara Fire Foto: Anna-Sara Fire, iStock