Hemmet är den plats där kvinnor lever mest farligt. Redaktören och författaren Pernilla Ericson påminner om en brännande fråga som bara kan vara en husvägg bort.

”JA! JA! JA!”

J

ag sänker kaffekoppen. Kommer av mig mitt i en mening. Kvinnans jubelrop från våningen över ligger som en ljudmatta över vår fika, och de första sekunderna tittar vi i taket och låtsas som ingenting. Fortsätter lite krystat att prata. Sen blir det omöjligt. Vi gapskrattar. Det där uppenbart pågående praktknullet i lägenheten ovanför min väns går inte att bortse från. Dunsar och stön. Det låter som att möbler hoppar runt i rummet. Det är närapå så att taklampan skallrar.

 

Hemmet är den plats där kvinnor lever mest farligt

”JA! JA! JA!”
Jag säger något om akustiken, något om att ta ett snack med värden, och vi bryter ihop av skratt igen. I ett hus byggt på 40-talet, med tunna väggar och tvåglasfönster, vandrar ljud obehindrat mellan lägenheterna. Ditt privatliv läcker ut. Blir allmängods, grannar emellan.

Men tanken kommer nästan ofrivilligt: tänk om kvinnan istället skrek ”NEJ! NEJ! NEJ!” Försökte värja sig? Om det var dunsar och stön, men av en helt annan anledning?

Vad hade vi gjort?

Faktum är ju att hemmet är den plats där kvinnor lever mest farligt. Inte på den mörka skogsstigen på väg hem. I Sverige dödas årligen 20 personer av sin nuvarande eller tidigare partner. 14 av de 20 är kvinnor, som mördats av sin tidigare eller nuvarande man. Både män och kvinnor slår, men det är männen som står för det grövsta våldet och det dödande våldet i absolut störst utsträckning. Sju procent av landets kvinnor har blivit utsatta för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner (Studien Våld och Hälsa).

Och våldet kostar. Även i kronor.

En ny studie från IFAU beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor. En och en halv miljon, per person. Våldsutsatta förlorar oftare sitt arbete, har lägre inkomster och blir oftare sjukskrivna än andra. De löper också högre risk att dö i förtid.
Våld i hemmet måste högt upp på agendan. Det måste gå undan.

Och svaret på den där frågan – vad skulle vi ha gjort? – ska vara självklart. Föreningen Huskurage, ledd av kriminologen Nina Rung, upprepar det igen och igen:

  • Ring på dörren och fråga hur det står till.
  • Vid behov, ta hjälp av ytterligare en granne eller hyresvärden.
  • Ring polisen (vid akuta situationer kontaktas alltid polisen först).

Om jag tar mitt medmänskliga ansvar som granne, så räknar jag med att politikerna tar sitt. En annan människa finns bara en vägg bort. Den som slår, ska aldrig få göra det ostört.

NUVARANDE Kvinnan skriker JA! JA! JA! – men tänk om det var NEJ! NEJ! NEJ!
NÄSTA Tre heta hårtrender i vår – passar till alla hårtyper