Sjukvårdsministern: "Utmattningssyndrom är ett jämställdhetsproblem"

Sveriges sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) drabbades själv av utmattningssyndrom som ung. Trots hans personliga engagemang har kurvan över antalet sjukskrivna i stressrelaterade sjukdomar fortsatt peka uppåt under hans regerings mandatperiod. Vad görs egentligen för att bryta trenden? 

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern Gabriel Wikström är ung, pigg och gör raketkarriär i politiken. Men vägen har inte alltid varit spikrak. Redan som 23-åring drabbades Gabriel Wikström av utmattningsdepression. Bakom insjuknandet låg dubbla kurser på Uppsala Universitet, många politiska engagemang och ett barn på väg.

– Så här i efterhand är det ganska givet att det skulle hända, att jag skulle få en utmattningsdepression. Men jag såg det inte då, säger Gabriel Wikström till amelia.se.

Flera av de drabbade kvinnorna som amelia pratat med vittnar om samma sak: i efterhand var det tydligt att det höll på att gå utför, men man såg det inte då.

Vad beror det på?

– Det beror på att vi inte pratar tillräckligt mycket om psykisk ohälsa, vilket i sin tur gör att människor inte känner igen symptomen eller kan koppla ihop dem med psykisk ohälsa. Man söker alltid de fysiska förklaringarna.

Läs också:Nu startar amelia och FranklinCovey stresskurs för alla stressade kvinnor – få 20 % rabatt här

Likt många andra drabbade sökte sig även Gabriel Wikström flera gånger till vården för fysiska besvär, som tryck över bröstet.

– Även vården letade efter de fysiska orsakerna, inte de psykologiska.

Han menar att en av de absolut viktigaste åtgärderna för att minska utmattningssyndrom och den psykiska ohälsan i stort är att prata mer om det.

– Vi måste lyfta upp det och prata om att det är vanligare än man tror, att det kan drabba vem som helst. Får man hjälp i tid behöver det inte vara värre än ett brutet ben, det är därför det är viktigt att få rätt vård och hjälp i tid.

Varför pratar vi inte mer om utmattningssyndrom och psykisk ohälsa?

– Jag tror många är rädda för att framstå som svaga, men det bygger också på skuld och skam. Ofta har man innan insjuknandet haft det stressigt och mycket att göra. Därför tar många drabbade på sig det och tror att det var deras eget fel att de blev sjuka.

Hur ska vi göra för att bryta tabut?

– En sak man kan göra är det jag gör nu: pratar om mina egna erfarenheter. Många människor skäms och tror att omvärlden ska se på dem med andra ögon. Min erfarenhet är snarare att jag har mötts med väldigt stor förståelse.

Under sin mandatperiod har regeringen startat initiativet Hjärnkoll, just i detta syfte, menar Gabriel Wikström. I projektet ingår en rad ambassadörer som öppet pratar om psykisk ohälsa för att bryta tabut och slå hål på myter.

Läs också:32 000 svenskar är utbrända – majoriteten av dem kvinnor

De senaste åren har antalet personer som drabbas av stressrelaterade sjukdomar ökat lavinartat.

– Vi har allt större krav på oss och möjligheterna har aldrig varit större än vad de är nu. Det skapar en underliggande stress av att vilja hinna med väldigt mycket, säger Gabriel Wikström och fortsätter:

– Å andra sidan finns det grupper i samhället med press på sig för att man är i arbetslöshet eller har otrygga anställningar.

Att kvinnor drabbas i störst utsträckning är knappast något som förvånar hälsoministern.

– Det beror många gånger på att kvinnor är satta under en extrem press. De ska både klara av ett heltidsjobb och ta huvudansvar för hem och familj.

Är föräldraförsäkringen viktig i arbetet för att minska utmattningssyndrom bland kvinnor?

– Absolut. Regeringen satsar på jämställdhet överlag och har tydliga målsättningar för att bygga ett jämställt samhälle. Det är viktigt bland annat för att vi ser att kvinnor bryts ned på grund av ojämställdhet.

Enligt Gabriel Wikström har kvinnor orimliga krav ställda på sig, både från andra och sig själva. Inte minst på jobbet och i hemmet, där kvinnor fortfarande drar det största lasset.

– Det är därför jätteviktigt att få en fungerande föräldraförsäkring och att kvinnor och män delar mer lika.

Är utmattningssyndrom ett jämställdhetsproblem?

– Till stor del så är det så, även om det finns andra orsaker till utmattning också. Men att kvinnor drabbas i så stor utsträckning menar jag självklart beror på ojämställda strukturer.

Enligt Gabriel Wikström är också brister i vården en stor anledning till att utmattningsproblematiken. Kunskap och medvetenhet saknas i primärvården och allt för mycket läggs på den specialiserade psykiatrin.

– Kunskapsbristen hos primärvården gör att man inte ger rätt hjälp till de sjuka. Det hinner gå alldeles för långt och sedan skickas de till den specialiserade psykiatrin, som egentligen ska ta hand om de allra mest sjuka.

Regeringen har i en överenskommelse sluten med Sveriges kommuner och landsting (SKL) satsat pengar för att främja fler tidiga insatser i primärvården och ungdomsmottagningarna. Med inspiration från cancerområdet, där man tidigare byggt upp regionala cancercenter för att samla kunskaper och erfarenheter, är tanken att man nu ska göra samma sak kring utmattningssyndrom och psykisk ohälsa.

– Med inspiration från detta har SKL nu ett uppdrag att titta på hur man ska kunna etablera liknande strukturer med sådana här center runt om i landet för att kunna sprida kunskapen och får mer av mer och tidiga insatser.

Kommer det ske under er mandatperiod?

– Jag hoppas att det ska göra det.

Kommer kurvan för antalet drabbade av utmattningssyndrom fortsätta uppåt under er mandatperiod?

– Vi gör ju vad vi kan för att bryta den.

Hur jobbar ni med arbetsgivarna för att minska antalet sjukskrivningar?

– Vi har lagt ett förslag om att stärka det ekonomiska ansvaret för arbetsgivarna, vilket grundar sig på att vi ser att antalet sjukdagar ökar. Det är ett sätt att skapa incitament för arbetsgivaren att tidigt ta tag i problem psykisk ohälsa och se över hur arbetet är organiserat för att människor inte ska bli sjuka.

Vill du läsa mer sånt här? Gör som 23 000 andra ochfölj amelia på Facebook!

Mest läst just nu:

På väg att drabbas av utmattningssyndrom? Här är 7 tecken på att du är i riskzonen

Psykologen Kristina, 51, om att bli utbränd: ”Trodde jag skulle dö”

Linda, 36, blev utbränd: ”Jag kom inte ihåg hur man tar på sig byxor”

Bloggprofilen Rebecca: ”Inget jobb är värt att gå in i väggen för”