Sömnlös, svettig, trött! Har du hamnat i förklimakteriet?
Klimakteriet, det är väl något som händer först vid 50, kanske du tänker. Men många kvinnor får problem långt tidigare. När Katarina Wilk började få symtom, och sökte hjälp för ångest och sömnproblem var hon bara 42. Nu vill hon visa andra kvinnor hur man hittar styrka när hormonerna lever rövare.
Alla kvinnor hamnar där, trots det pratar vi ganska lite om perimenopausen, som är ett begrepp för åren innan mensen upphör – samma tillstånd som brukar kallas förklimakteriet, eller bara klimakteriet. Därför känner du kanske inte till att
de första symtomen kan göra sig påminda så tidigt som vid 35 och att det kan vara en utdragen process på tio till femton år innan mensen slutligen upphör.
Under den här tiden börjar hormonerna bete sig underligt – de samarbetar inte med varandra som förr, vilket kan leda till bland annat sömnproblem, ångest och humörsvängningar. Även inom vården kan man ibland ha svårt att förstå att symtomen har ett hormonellt ursprung.
Katarina Wilk var 42 när hon plötsligt drabbades av sömnproblem.
– Det var inte så att jag sov oroligt eller vaknade ofta – jag kunde bara inte somna på kvällen, berättar hon.
När Katarina sökte hjälp lämnade hon vårdcentralen med ett recept på sömnmedicin.
– De ville få mig att tro att jag var utbränd och utmattad, men jag visste att det inte var så. Jag kände hela tiden att det var något fysiskt fel på mig, berättar hon.
Fler märkliga symptom
De märkliga symtomen blev fler. Katarina kände inte igen sig själv. Hon var låg och orolig och kunde vakna på natten, genomsvettig. Det var som om kroppen gick på högvarv.
– Jag fick plötsligt yrselattacker och panikångest som kom från ingenstans. Jag förstod ingenting.
Katarina testade sömntabletterna som hon fått utskrivna, men fick mardrömmar av dem. Vid nästa besök hävdade läkaren att hon hade drabbats av en depression. Katarina gick därifrån, ännu mer förvirrad än innan.
– Jag började göra research och såg sambanden mellan mina symtom och klimakteriebesvär. Men ingen tror att man har kommit i klimakteriet vid 42 – och det är ju inte heller en sjukdom, utan ett tillstånd, vilket bidrar till att problemen är förbisedda inom vården.
Gör ett par yogaövningar hemma varje dag i en månad, det räcker med en kvart åt gången
Katarina tänkte att om hon, som är väldigt hälsointresserad och har en ”fetisch för att läsa medicinska studier” hade svårt att få rätt hjälp, hur skulle då vanliga kvinnor lyckas? Den tanken blev senare en drivkraft till att skriva boken Perimenopower och genom den hjälpa andra som mår dåligt utan att förstå varför.
– Klimakteriet är lite tabu att prata om, eftersom det är förknippat med åldrande, och i västvärlden gör vi allt för att inte åldras, med botox och skönhetsoperationer. De här besvären signalerar att kvinnan på något sätt är förbrukad.
– Dessutom är ju forskning om kvinnohälsa generellt väldigt eftersatt. Man bryr sig helt enkelt inte tillräckligt, säger hon.
Katarina vände sig till en gynekolog, som har varit ett stort stöd för henne. Sedan ett par år tillbaka får hon östrogen utskrivet och mår väldigt bra av det, men i många år höll hon hormonkaoset i schack med hjälp av livsstilsförändringar. Genom att få kroppen att varva ner med träning, avslappningsövningar och hälsosam kost på regelbundna tider började hon må riktigt bra igen. Och äntligen fick hon sova på nätterna.
– Träning är mirakelmedicinen för det mesta, och så även här. Yoga har varit superviktigt för mig. Kroppen befinner sig i ett stresstillstånd, man sover sämre, man har ett högre kortisolpåslag än normalt. Det är viktigt att komma ner från den spänningen, och då är yoga perfekt.
Katarina har strukit socker och kaffe från menyn, hon har även slutat äta kött och minskat ordentligt på kolhydraterna, vilket hon upplever har gjort skillnad. Och det finns faktiskt fördelar med att bli äldre, trots att hormonerna kan ställa till det.
– Bokens titel syftar till den superkraft som kvinnokroppen besitter. Vi bär barn i våra kroppar, det är ett mirakel. Men när man kommer upp i åldern finns andra fördelar, som att det inte finns tid för bullshit – man gör som man vill och man vet vad man vill på ett annat sätt. Det finns en stor styrka i det.
Hjälp! 4 enkla tips vid klimakteriebesvär
Här är Katarina Wilks tips till dig som har klimakterieproblem och vill må bättre med enkla metoder. Sök i första hand hjälp hos en gynekolog om du mår dåligt.
Mindre koffein – mer sömn
– Koffein har en uppiggande effekt, och därför kan ett koffeinstopp göra stor skillnad för hur du mår och framförallt för hur du sover. Men om du som många andra upplever det svårt att fungera normalt på dagen utan ditt morgonkaffe, överväg att låta dagens första kopp även vara den sista. Prova i en vecka och se om du upplever någon skillnad.
Testa sovyoga (eller vilken yoga som helst)
– Gå en nybörjarkurs eller leta efter yogainstruktioner på internet. Gör ett par yogaövningar hemma varje dag i en månad, det räcker med en kvart åt gången. För mig har sovyoga, eller restorative yoga som passet egentligen heter, hjälpt mycket. Det handlar inte om att bli svettig eller att stå på händer. Det handlar om att bli avslappnad – om den djupaste avslappning du någonsin kan tänka dig.
Rör på dig!
– När jag är inne i en träningsperiod märker jag väldigt tydligt att jag sover bättre än i perioder när jag tränar mindre. Jag kör spinning och styrketräning, men det är viktigt att komplettera med lugnare träningsformer.
Ät mer grönt
– Små förändringar här och där kan göra mycket för helheten. Mitt tips är att låta kosten huvudsakligen bestå av protein, fibrer, frukt och grönt och nyttiga fetter som nötter, avokado och olivolja. Undvik socker och skräpmat.
Kvinnoläkaren: Så kan du lindra klimakteriebesvär
Susanna Ericsson är läkare med inriktning på gynekologi och obstretik.
Går det att påverka när man hamnar i klimakteriet?
– Än så länge finns inget känt sätt att påverka när vi hamnar i klimakteriet, förutom att sluta röka. Vi vet säkert att man genom att sluta röka kan skjuta upp klimakteriet i ett till två år.
Finns det någon "biologisk vits" med att många av oss mår så dåligt under den här tiden?
– Nej, det gör det inte. Vi levde ju betydligt kortare förr och de flesta hann inte ens till klimakteriet. Så är det fortfarande i vissa delar av världen, som i vissa afrikanska länder där medellivslängden är under 40. Det finns absolut ingen biologisk vits med att må dåligt under den här tiden, och jag tycker inte att några kvinnor ska behöva göra det heller.
Vilket är ditt tips till kvinnor som har klimakteriebesvär?
– Jag tycker att man i första hand ska boka tid hos en gynekolog. Här vill jag vara tydlig med att man ska söka just en gynekolog och inte sin vanliga husläkare. Inför besöket ska man noggrant kartlägga sin menscykel, och då menar jag hur många dagar den är, hur många dagar man blöder samt hur mycket. Man ska reflektera över hur det har varit de senaste åren, om menscykeln har blivit kortare eller längre och om man blöder mer eller mindre. Om man har möjlighet ska man även fråga sin mamma om när hon kom i klimakteriet. Att skriva ner sina symtom är också viktigt. Är du arg? Har du vallningar? Känner du dig deprimerad? Är det hela månaden eller vissa dagar?
Kan man må bättre genom kostförändringar?
– Det finns ganska många studier på gång, men ännu ingen som säger precis vad man ska äta och hur. Däremot ser man ett tydligt samband mellan en hälsosam kost och ett bättre mående under klimakteriet. När man väl hamnat i klimakteriet är det extra viktigt med vitamin D och kalcium, för att motverka benskörhet.
När det gäller träning då?
– Träningsbiten är egentligen intressantare än kosten, här finns tydlig forskning som jag inte tycker uppmärksammas tillräckligt. Att träning är viktigt för kvinnor i klimakteriet beror på att vissa symtom som då uppkommer eller blir värre kan lindras, till exempel depression och sömnsvårigheter, och att riskfaktorer för sjukdomstillstånd som diabetes och högt blodtryck minskar.
Hur ska man träna?
– Både styrketräning och konditionsträning är bra, det viktiga är att man får upp pulsen och belastar skelettet.
Hur tror du att vi tar hand om klimakteriebesvär i framtiden?
– Jag tror vi kommer att se personliga, skräddarsydda behandlingar med längre behandlingstider och fler läkemedel i framtiden. Det har funnits en stor rädsla för hormonbehandling (östrogen, reds anm.) som var vanligt förr, idag ser vi istället en underbehandling, där många kvinnor skulle må bra av behandling. Men jag tror även att vi kommer att se fler alternativa behandlingar, vilket ju är viktigt framförallt för de kvinnor som inte kan ta hormonbehandlingar.
Så klimakteriet kanske kan vara ganska trevligt, trots allt?
– Ja, det finns bra hjälp att få. I framtiden hoppas jag att kvinnor inte ska behöva uppleva några klimakteriebesvär överhuvudtaget.
Hormoner – så funkar det
Dags att skaffa dig koll på några viktiga nyckelspelare i hormonkarusellen – så här samarbetar de med varandra.
• Progesteron. Det första hormonet som börjar minska under perimenopausen är progesteronet, medan östrogennivån är ganska stabil. Det skapar en obalans: för lite progesteron i relation till östrogen, vilket ger symtom som humörsvängningar och ångest.
• Östrogen. Östrogen är ett kvinnligt könshormon, som bland annat samverkar med lugn och ro-hormonet serotonin. När östrogenet sjunker drar det med sig serotoninet. Lågt östrogen visar sig genom PMS- eller klimakteriebesvär, som humörsvängningar, ångest och huvudvärk.
• Serotonin. Ett hormon som skänker lugn och ro. Serotonin gör oss lugna och glada och är viktigt för att vi ska må bra. Brist kan bidra till depression. Serotonin samverkar med östrogen, och nivåerna sjunker när östrogenet sjunker.
• Kortisol. Kortisol kallas också för kroppens stresshormon. Det behövs för att vi ska känna oss pigga men gör oss oroliga i för stora doser. När vi är stressade förbrukas mycket kortisol, och då minskar även nivåerna av progesteron och östrogen. Kortisol kan blockera östrogen från att ta sig in i cellerna.
• Melatonin. Med åldern sjunker nivåerna av vårt sömnhormon melatonin, vilket är en naturlig process. När könshormonerna svajar börjar även melatoninet att svaja. Melatoninet påverkar dessutom vårt stresshormon kortisol och får det att stiga – den onda cirkeln – och sömnproblemet – är ett faktum.
