Är socker så farligt egentligen? Experterna reder ut!

Den ena sockerdetoxboken efter den andra toppar bästsäljarlistorna och på vissa håll verkar sötsaker betraktas ungefär som knark. Ja, under de senaste åren har ett stort fokus legat på just sockrets skadeverkningar. Samtidigt äter och dricker vi väldigt mycket socker i västvärlden, och Sverige är inget undantag.

– Vår sockerkonsumtion har ökat enormt. Socialstyrelsens rapporter visar bara hälften av allt som säljs, säger 

Kerstin Brismar, professor vid Karolinska institutet.

Läs också: Går det att bli sockerfri på 3 veckor? amelias hälsoredaktör testar!

– När det gäller barn så har man sett i olika studier att mycket socker ökar risken för det vi kallar metabola syndromet. Det metabola syndromet är inte en sjukdom, utan ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till livsstilsrelaterade sjukdomar, som typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

Tillståndet ökar i hela västvärlden och är kopplat till övervikt. Vår sockerkonsumtion anses vara en stor bov i dramat. När vi äter något sött så producerar bukspottskörteln insulin. Ju mer socker vi får i oss, desto mer insulin behövs.

– När man inte bara äter lördagsgodis, utan socker mest hela tiden så får man en hög, konstant insulinproduktion som leder till insulinresistens. Vi får högre blodfetter och stelare kärl, och risken för diabetes ökar. Vi riskerar också att drabbas av cancer och demens, förklarar Kerstin Brismar.

Runt 80 procent av allt socker vi får i oss är dolt

Våra matvanor har förändrats, med mer snabbmat och stress. Men att vi faktiskt äter mer socker idag är inte en allmänt vedertagen uppfattning. Det påstås ofta att vår sockerkonsumtion inte alls har ökat över tid, utan att den är stabil eller har minskat under de senaste decennierna.

Ökar sockerkonsumtionen i Sverige?

Ofta hänvisar man till Jordbruksverket som sedan 1930-talet har tagit fram statistik över svensk sockerkonsumtion. Siffrorna visar dock endast vårt intag av i första hand strösocker, utan att räkna in alla andra former av socker som vi får i oss.

Nuförtiden används nämligen inte strösocker i samma utsträckning, utan istället industriellt framställda sockerarter som glukosstärkelse, HFCS (high fructose corn syrup) och fruktossirap. Vår vita vän har fått många nya namn och idag äter vi ofta sött utan att ha en aning om det. Sockret gömmer sig i dina frukostfavoriter eller kanske i kvällens pastasås.

– Runt 80 procent av allt socker vi får i oss är dolt. Vi behöver läsa på innehållsförteckningen för att få reda på om produkten innehåller tillsatt socker eller inte, säger Anki Sundin, näringsfysiolog.

Dolt socker i maten är den egentligen boven i dramat.

Flingorna och yoghurten kan innehålla sockermängder jämförbara med dem i en godispåse. Det sockras friskt – allt för att få oss att tycka om produkterna och köpa mer. Kerstin Brismar menar att livsmedelsindustrin borde ta ansvar för konsumenternas hälsa.

– Vi måste kräva att man minskar sockret i alla produkter där socker egentligen inte hör hemma, säger hon. Det har länge diskuterats om att nya EU-regler kan komma att bli aktuella, med gränsvärden för hur söta vanliga livsmedel egentligen får vara.

– När jag pratade om det här i Bryssel så var representanterna från livsmedelsindustrin överens om att det är en bra idé att minska sockrandet av produkter. Enskilda företag kommer dock inte att göra detta, det krävs en reglering som alla följer, säger Kerstin Brismar.

Dolt socker är lurigt

Just det dolda sockret är lurigt. För när vi köper en påse godis är det ett medvetet val. Det där mörka brödet, däremot, eller den färdiglagade pastasåsen – då förväntar vi oss inte att vi stoppar i oss massor av socker.

Kokossocker och agavesirap är inte mer naturligt än strösocker

– Entreprenören Pigge Werkelin hade en idé som var bra om färgmarkeringar på livsmedel. Det handlar om en märkning med grönt, orange och rött, och till och med svart, beroende på sockerinnehållet, berättar Kerstin Brismar.

– Med hjälp av en sådan märkning skulle konsumenterna bli medvetna om allt tillsatt socker och välja vettigare produkter.

Många företag vill få oss att tro att sockerkällor som till exempel råsocker och björksocker är nyttigare och ”naturligare” än vanligt strösocker. Det stämmer inte alls, menar Anki Sundin.

– Några av dessa produkter innehåller visserligen en del mineraler och vitaminer, men det är av en sådan försumbar mängd att det är snudd på bedrägeri att påstå att de skulle vara nyttigare. Och kokossocker och agavesirap är inte mer naturligt än strösocker, som faktiskt också har sitt ursprung i naturen.

Godis är okej – ibland

Så vad kan vi göra för att minska risken för att bli sjuka till följd av våra matvanor? Förutom att minska på läsk och andra sockerbomber så är det en bra idé att laga egen mat. Halvfabrikat är ofta onödigt söta, liksom många brödsorter.

Avslutningsvis är det värt att lyfta att folkhälsan trots allt anses god i Sverige. Enligt en studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg minskar barnfetman, efter decennier av ökande övervikt hos barn. Andelen överviktiga, åttaåriga pojkar ligger på den lägsta nivån sedan början av 1990-talet, enligt studien. Så det finns hälsohopp, och visst finns det utrymme för en och annan glass.

– Någon gång ibland är helt okej att äta godis eller andra sötsaker, det måste man få. Det är småätandet och den konstanta tillförseln av socker som vi bör undvika, säger Kerstin Brismar. Anki Sundin håller med.

– Man behöver inte utesluta sockersötade livsmedel helt. Att äta och dricka måttligt av söta livsmedel innebär inga problem för de flesta, så länge det ryms inom vårt energibehov, säger hon. Så de grövsta sockerlarmen kan vi kanske ta med en (liten) nypa… socker?

Läs också: Sockerdetox! Så blir du sockerfri på bara 7 dagar – steg för steg 

Det händer i kroppen när du äter socker

När vi äter något sött så producerar bukspottskörteln insulin. Ju mer socker, desto mer insulin behövs. Om insulinpåslaget är högt under en lång tid kan det leda till att vi går upp i vikt, och risken för att drabbas av högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer ökar, det är vetenskapligt fastslaget.

Så mycket socker är okej

Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, bör mindre än tio procent av energin från maten komma från tillsatt socker. För vuxna motsvarar det ungefär 50–75 gram tillsatt socker per dag. En burk läsk innehåller cirka 11 gram socker och en kaka mjölkchoklad (100 gram) cirka 58 gram. WHO (Världshälsoorganisationen) meddelar att intaget av tillsatt socker gärna kan vara under fem procent av energin, vilket motsvarar ungefär 25 gram.

Vad betyder tillsatt socker?

Med tillsatt socker menar man socker som inte finns naturligt i råvaran eller livsmedlet. Ofta tillsätts socker under olika namn, som sackaros, dextros, honung, HFCS (high fructose corn syrup) eller fruktos

Foto: Istock