Artikeln innehåller köplänkar

Rebecka Åhlund: Min dotter bad mig sluta dricka

Foto: STAFFAN LÖWSTEDT/TT

Hon är framgångsrik journalist, författare, tvåbarnsmamma - och alkoholist. Vinet var Rebecka Åhlunds bästa vän. När hennes dotter vädjade tog hon till slut steget att söka hjälp: "Jag kunde inte sluta dricka på egen hand".

"D

et är fulare när en kvinna, i synnerhet en mamma, dricker för mycket än när en man gör det. Jag tyckte att jag hade rätt att dricka hur mycket jag ville, eftersom män alltid har gjort det", säger Rebecka Åhlund när vi ses för att prata om hur hon blev nykter efter flera års hejdlöst supande.

– Men när jag väl började kunde jag inte sluta.

Rebecka var en välkänd journalist (samt krönikör i amelia) när hon flyttade till London med familjen för sex år sedan. Hon levde ett, utåt sett, glamoröst liv. Frilansade som skribent för en rad svenska tidningar, skrev böcker hemma i köket, gick ut med hunden Scout - "en gatuhund från Cypern" - och utforskade sin nya hemstad.

Döttrarna Betty och Bodil trivdes i skolan, maken Johannes jobbade på produktionsbolag och reste en del. De bodde i ett radhus i hipstermeckat Shoreditch och Rebecka hade nästan hela dagarna för sig själv. Nu kunde hon planera tiden som hon ville. Hon kände sig ledig, och började dricka på ett nytt sätt - först vin till middagen varje kväll tillsammans med Johannes, eftersom det var så enkelt att köpa vin i mataffären.

Sedan ensam, på dagtid. Istället för att äta lunch, istället för att jobba. Allt oftare, alltmer.

– I början kändes det bara busigt att ta ett glas vin hemma till lunchen, eller dricka upp det som fanns kvar i flaskan från igår, minns hon.

– Men egentligen hade det börjat långt innan, när barnen var små. Jag hade svårt att lav upp till kraven som småbarnsmamma och blev fixerad vid  att tvätta och städa så att det skulle vara kliniskt rent. Sedan stod jag knappt ut med oron för att det skulle hända barnen något. Jag har alltid varit neurotisk, och alkoholen blev ett motmedel, även om jag inte drack när de var små.

Foto: Carla Borel

Rebecka kände sig fri i London, men friheten var svår att hantera.

Rebecka Åhlund: "Inne i bubblan var det alkoholen som var viktigast"

I London blev drickandet en daglig vana. Rebecka var ofta påverkad när hon hämtade barnen i skolan. På vägen dit brukade hon ta en selfie för att kolla om hon såg full ut.

– Jag låtsades att det var för att se om läppstiftet satt som det skulle. Jag tog mig samman för bilderna, knep ihop munnen och försökte fokusera blicken. Jag trodde att det inte syntes på mig. Idag tittar jag på de där bilderna om jag får minsta sug efter att dricka. De påminner mig om vem jag inte vill vara.

Efter några år var hon uppe i två till tre flaskor vin om dagen. Varje dag.

– Att flytta till London var en chans för mig att återupptäcka mig själv. Men den sumpade jag genom att dricka som jag gjorde, och till slut fick jag inget gjort överhuvudtaget, säger Rebecka.

– Det går inte att skriva och supa samtidigt. Eller, jo - ett glas kan göra en kreativ. Problemet var att jag ville ha tio till. Och sedan fick jag ångest för att jag drack så mycket, och vad ville jag göra då? Jo, dricka mer.

Jag rekryterade en hel armé av människor som jag kunde gå och ta en drink med

Rebecka blev stammis på en vinbar och beställde snart en flaska i taget istället för enstaka vinglas.

– Jag rekryterade en hel armé av människor som jag kunde gå och ta en drink med. Jag behövde ett stort nätverk så att ingen av dem skulle upptäcka att jag drack varenda dag.

Till slut drack hon så mycket att hon ständigt befann sig i en bubbla där inget kom åt henne.

– Jag var inte närvarande med familjen, det var som om jag inte såg eller hörde dem på riktigt. Inne i bubblan var det alkoholen som var viktigast, hur mycket jag än älskade dem. Jag var inte riktigt där.

LÄS OCKSÅ: Den dolda alkoholismen – Jag gömde alkohol i hela huset

"Jag tyckte att jag var listig och dolde mitt missbruk väl"

Hon fick blackouter. Hon slog upp knäna när hon snubblade på en trottoarkant och bröt näsan när hon gick in i en lyktstolpe. Det hände att hennes älskade hund vek undan med blicken. Johannes hittade en och annan gömd flaska. Rebecka dök upp rejält berusad på en middag hos goda vänner, barnen såg på henne med avsmak. Betty och Bodil såg sin mamma med kräks på tröjan, såg henne högljudd, redlös.

Efter en flygresa när hon druckit oavbrutet hamnade hon i bråk med en passkontrollant för att hon vägrade stå i kö. Det var inte glamoröst längre. Inte särskilt roligt heller. Ändå kunde hon inte förmå sig att göra slut med vinet.

– Jag tyckte att jag var listig och dolde mitt missbruk väl. Jag kom på knep, som att gömma flaskor i underklädeslådan och ta med tomflaskor till återvinningen innan någon hann se dem. Då var det som om de aldrig funnits. Och jag tyckte inte själv att jag var berusad när jag hämtade barnen i skolan. Men de kunde se det på hundra meters håll, säger Rebecka.

Sökte sig till 12-stegsprogrammet

Insikten att hon måste lägga av kom när Johannes skulle åka bort en vecka och den då sjuåriga Bodil sa: "Mamma, när pappa är borta, kan inte du inte dricka vin då?" Rebecka svarade att hon var vuxen nog att bestämma själv, men inom sig visste hon: Nu gick det inte längre.

Ett par dagar senare ringde hon till det 12-stegsprogram hon kallar Fight Club och bad om hjälp.

– Jag sa att jag trodde att jag kanske var alkoholist - Rebecka himlar med ögonen och gör citattecken i luften vid "kanske" - och den som svarade sa att det var okej, för det var han också. Dagen efter gick jag på mitt första möte. Sedan dess har jag inte druckit.

Rebecka berättar öppet sin historia i sin bokLäs mer och köp här.

"Alkohol ingår i så många sociala sammanhang"

Nu har det gått två och ett halvt år. Rebeckas bok Jag som var så rolig att dricka vin med har fått stor uppmärksamhet och många läsare känner igen sig i hennes gränslösa förhållande till alkohol. För boken handlar inte bara om hennes egna gener och arvet efter pappan, som även han var alkoholist och begick självmord när Rebecka var elva. Den handlar om det samhälle vi lever i, där alkoholen sällan ifrågasätts.

– Det dricks överallt i London, man kan få vin hos frisören och det är helt normalt att ta en drink istället för kaffe eller te. Men det är ju ungefär samma sak i Sverige. Alkohol ingår i så många sociala sammanhang, säger Rebecka.

Hur har dina vänner reagerat på att du inte dricker längre?

– De fattade aldrig hur illa det var, det var det nästan ingen som gjorde. Vissa kompisar kan bli obekväma med mig nu. För om jag kommer ut som alkoholist, vad säger det om dem? Men mina närmaste vänner har bara gett mig stöd. En våg av kärlek sköljde över mig när jag kom ut som alkoholist på facebook.

Vad säger dina barn nu i efterhand?

– Att det var jobbigt för dem när jag drack. Det är det som gör mest ont efteråt. Skulden jag bär på för att jag inte var en trygg mamma för dem, utan en oberäknelig mamma som har gett dem dåliga uppväxtminnen. Det gör ont i mig att jag gjorde samma sak som min pappa gjorde mot mig. Jag minns känslan av svek när jag bad honom att sluta dricka. Han lovade. Sedan gjorde han det ändå, om och om igen.

Din pappa var också alkoholist och dog när du var elva. Hur ser du på honom nu?

– Jag sörjde honom aldrig riktigt då, det skulle liksom hyssjas ner. Men jag har burit på ett mörker som jag trodde var min egen, unika ångest när det i själva verket är samma ångest som alla andras. Pappa hade den också. Han drack för att döva den, precis som jag gjorde. Precis som alla alkoholister gör.

– Alkoholism är en lömsk sjukdom. Den förstör ens barndom, sedan gör man samma sak mot sina egna barn.

Foto: Carla Borel

"Nu längtar jag efter mer andlighet i livet", säger Rebecka.

Var det ångesten som gjorde att du drack?

– Det var en anledning, men det fanns flera. Jag hade roligt när jag drack, jag älskade känslan av att bli berusad. Jag drack för att fira, som tröst, när jag var arg eller uttråkad. Vinet var en god vän, en medicin som alltid fungerade. Tills den inte gjorde det längre.

LÄS OCKSÅ: Jag drack för att bli redlös – det var skönt att inte behöva tänka

Kan du berätta om 12-stegsprogrammet?

– För mig är det den starkaste gemenskap jag har upplevt, den har hjälpt mig att förändra mitt liv. När jag kom dit kände jag för första gången att jag inte är ensam om det mörker jag bär på, och att det finns andra sätt att hantera det än att supa bort allt det viktiga i livet.

Hur har du förändrat ditt vardagsliv?

– Jag har fattat hur viktigt det är med rutiner. Jag hade inga när vi flyttade till London, och allt bara spårade ur. Nu går jag upp på morgonen, bråkar med familjen - ja, varje dag, vi är väldigt oharmoniska - äter frukost och dricker kaffe, mediterar och ber till Gud. Jag jobbar fram till lunch, går ut med hunden och hämtar Bodil i skolan. Och jag går fortfarande på Fight Clubs möten 3-4 gånger i veckan.

Har du blivit mer produktiv jobbmässigt?

– Ja, jag har ju skrivit en bok om min alkoholism, säger Rebecka och skrattar.

– Jag har alltid haft en tendens att jobba maniskt, men nu försöker jag låta bli det. Sedan jag blev nykter har jag insett att jag är introvert och behöver vila om jag ska orka träffa människor. Så länge jag drack, det vill säga i över tjugo år, trodde jag att jag var extrovert. Men det var bara alkoholen.

Du har ömsat skinn mitt i livet.

– Ja, och det är väldigt spännande att upptäcka sig själv på nytt när man är över fyrtio. Livet är inte bara solsken och mys nu heller, men nu kan jag acceptera det. Nu tränar jag på att ha tråkigt, utan att få panik och vilja ta en drink. Det är en klyscha, men jag tar en dag i taget.

 

Dricker du för mycket?

Ett första steg för att bryta mönstret kan vara att prata med någon om dina tankar. Det kan du göra helt anonymt. Hos Anonyma alkoholister har man valt att definiera det ganska enkelt. Den som, trots ökande negativa konsekvenser av sitt drickande, ändå fortsätter att dricka är förmodligen alkoholist. Sedan kan orsaken, mängden och följderna se ut på olika sätt.

Testa dig själv!

1177.se finns alkoholtester anpassade för kvinnor. Gå in, testa dig och var ärlig! På Escreen.se kan du få en överblick över dina alkoholvanor i en personlig, elektronisk dagbok.

Rebeckas råd till dig som är orolig över ditt drickande:

1. Inse att om du tror att du har problem med alkohol, så är det med all säkerhet så. Det handlar mindre om hur mycket och ofta du dricker, mer om varför. Om du förlorar kontrollen efter ett par glas är det fara å färde.

2. Be om hjälp. Den finns, i många olika former. Du måste inte klara dig själv. För mig var den anonyma 12-stegsgemenskap jag hittade (googla en enda gång) det som räddade mitt liv. Jag hade aldrig klarat att sluta dricka utan den.

3. Tänk inte ihjäl dig på vad "andra ska tycka". Min erfarenhet är att de som har synpunkter på mitt icke-drickande är personer som blir obekväma på grund av hur de själva dricker. Det är deras grej. Mitt liv är mitt liv, och att jag inte kan dricka längre är min grej. Så enkelt är det.

 

Här finns hjälp att få:

• Anonyma alkoholister

Här finns slutna och öppna möten, kvinno- och mansmöten, internationella grupper och möten för unga, dessutom onlinegrupper. Telefonjouren på 08-720 38 42 är bemannad fyra timmar om dygnet året om.

• Alkohollinjen. 

Ring 020-84 444 48 och prata med utbildade rådgivare om dina alkoholvanor och vilka förändringar du är - beredd att göra. Öppen varje - vardag.

• Alkoholhjälpen. 

Orolig för ditt eget eller någon -annans drickande?

På Alkoholhjalpen.se finns bland annat ett anonymt diskussionsforum.

• IQ.se. 

Sprider kunskap för ett smartare förhållningssätt till alkohol.

• Livsstilsmottagningen. 

Maria ungdoms mottagning för personer i åldern 18–25 (Stockholmsområdet).

... och för dig som är anhörig

Att vara anhörig till en person som missbrukar kan vara svårt och komplicerat. Du som anhörig behöver hitta ett förhållningssätt och få stöd, och det går att få både i grupp och på nätet.

• Al-anon familjegrupper. Hjälper anhöriga och vänner till alkoholister.

• Alateen. För barn till alkoholister. 

• Anhörigstödet. Sajt med internetbaserat stöd. 

• Beroendecentrum.se. Närstående kan få hjälp här. 

• Lokala stödgrupper. Finns i hela Sverige. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 200 000 kvinnor – läs amelia! Se erbjudande!