Ska vi välja smör, margarin eller olja? Eller är det kokosolja som gäller nu? Vilket matfett är egentligen nyttigast? amelia har undersökt hur en hälsosam fettkonsumtion ser ut.

E

n sak är alla kostexperter överens om: Fett är livsnödvändigt för människan. Men där upphör den gemensamma uppfattningen. Vilket fett som är bäst är nämligen en fråga där åsikterna skiljer sig åt. Medan Livsmedelsverket lyfter vegetabiliska oljor som svaret på hur en sund fettkonsumtion ser ut så finns en annan skola som menar att rädslan för det mättade fettet i smör är överdriven och att kroppen behöver mycket av just den formen av fett.

Fett är mycket mer än något som kan göra oss överviktiga och sjuka

Och på andra håll hajpas kokosfett som ett livselixir. Så vad är det egentligen som gäller? Anki Sundin, näringsfysiolog, anser att bilden av fett som näringsämne skulle behöva nyanseras.

– Fett behöver gå ungefär samma väg som kolhydraterna har gjort, och det betyder att vi måste börja prata om fettkällor snarare än bara näringsämnet fett. Fett är mycket mer än något som kan göra oss överviktiga och sjuka, säger hon.

Många av missuppfattningarna om fett beror på att vi inte alltid känner till vad de olika fettkällorna faktiskt innehåller.

– Fettkällor som fisk och nötter innehåller till exempel förutom fett många andra nyttiga näringsämnen som proteiner, mineraler, vitaminer och antioxidanter, så det finns många perspektiv när det kommer till fett och fettrik mat, förklarar Anki Sundin.

– Fett är dessutom en familj av så många olika ämnen, och det har många olika både användningsområden i matlagningen och funktioner och effekter i kroppen.

När vi pratar om farligt fett så är det mättade fettet i fokus. Mättat fett finns till exempel i kött, smör och grädde. Genom forskning har man hittat kopplingar mellan en hög konsumtion av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar. Men även här behöver vi se nyanserat på situationen. Det mättade fettet har hamnat i skamvrån, lite oförtjänt.

– När vi pratar om mättat fett så tänker vi i första hand på just grädde, smör och fett kött, som vi såklart kan äta, men som vi kanske inte bör basera kosten på. Vad många missar är att det finns vegetabiliska källor till mättade fetter också. Kokosfett innehåller nästan bara mättat fett, men tycks ha flera positiva effekter på kroppen – eller åtminstone mer neutrala effekter än andra mättade fettsyror, säger Anki Sundin.

Hur mycket fett vi ska äta varje dag handlar i första hand om att fylla behovet av energi och näring.

– Vissa tycker att det känns jättebra att äta en stor andel fett, medan andra mår bra av att äta mer fettsnålt och istället ha en relativt stor andel kolhydrater i kosten.

Näringsrekommendationer som vi får från Livsmedelsverket är viktiga att ta till sig, men vi ska ha i åtanke att de är formulerade för en bred massa.

– De beskriver hur vi som befolkning gärna får tänka kring valet av mat. På individnivå kanske någon upplever att man mår bra på en fettsnål kost, medan andra behöver mer energi och därför gärna kan lägga in mer fettrika produkter, beroende på vilken fysisk aktivitet man har i vardagen, förklarar Anki.
För de allra flesta är det bästa att äta normala portioner av alldeles vanlig mat. Då får vi i oss de fettsyror och näringsämnen vi behöver.

–  Om vi ska översätta ”tillräckligt med energi och tillräckligt med näring” till vardagstänk så blir det inget annat än ”varierad och sund kost som vi lite till mans förstår är hälsosam” – det handlar om normalstora portioner av näringsrika livsmedel som till exempel böngryta med ris eller kyckling med pasta.

Men att det är såpass enkelt att leva hälsosamt är svårt att förstå när mattrenderna sköljer över oss.

Nya fettkällor, som ska vara hälsosammare och ersätta traditionella produkter, lyfts fram. Det är lätt att bli fundersam: Borde jag byta ut grädden mot kokosolja eller sluta med Bregott?

– Man får ha lite koll på trenderna så man inte råkar dras med i ett resonemang som egentligen inte har så stor vetenskaplig bäring. Att välja mellan olja och smör är svårt, menar Anki. Båda fettkällor behövs i matlagningen och får plats i en varierad kost. För något som ofta glöms bort i matdebatten är att mat inte bara är näring, utan också en källa till smakupplevelser och glädje – två väldigt viktiga hälsofaktorer.


Fakta om fett

Anki Sundin guidar till några av våra vanliga fettsorter.

  1. Vegetabilisk olja
    Olja består av en blandning av både mättade och omättade fettsyror. De vegetabiliska oljorna innehåller olika proportioner av dessa fettsyror.
  2. Smör
    Smör består nästan uteslutande av mättade fettsyror. En del kallar kanske fett som Bregott för smör, men ”riktigt” smör består av enbart grädde och salt. Bregott innehåller även rapsolja och är därför per definition inte ” smör”, utan en ”matfettsblandning”.
  3. Ghee
    Ett skirat smör som består av rent smörfett. Det används ofta i indisk matlagning. Ghee tål höga temperaturer och är perfekt att steka i.
  4. Margarin
    Ett matfett som består av vegetabilisk olja. Smaksätts ofta för att ge mer smörliknande smak.
  5. Kokosfett
    Innehåller mycket av en typ av mättade fettsyror som verkar ha andra effekter på hjärta och kärl än de mättade fettsyror som finns i till exempel grädde. Men påståenden vi ser om kokosfettets goda effekter på hälsan.

Mättat eller fleromättat fett?

De fettsyror som finns i maten brukar kallas antingen mättade, enkelomättade eller fleromättade. Ofta använder vi begreppen ”mättat fett” eller ”omättat fett”, men det är alltså egentligen själva fettsyrorna i fettet som är mättade eller inte.

  • Mättat fett
    Du känner igen fett som är rikt på mättade fettsyror genom att det blir hårt i kyltemperatur – som smör och kokosfett. Kallas ibland för ”hårt fett”.
  • Enkelomättat fett
    Finns i vegetabiliska oljor men även avokado, nötter, frön och ägg. Tillhör det man kallar för ”mjukt fett”.
  • Fleromättat
    Finns också i vegetabiliska oljor men även avokado, nötter, frön och ägg. Tillhör det man kallar för ”mjukt fett”.

Läs också:

LCHF – en farlig diet eller en hälsosam livsstil?

Det stämmer – rödvin (ofta men lite) har många fördelar enligt forskare