När börjar vi äta insekter i Sverige?

Insekter är en naturlig del av kostcirkeln i stora delar av världen och du får redan i dig ungefär ett halvt kilo småkryp varje år, genom maten du äter. Små rester finns nämligen i livsmedel som ­grönsaker, bär, pasta, choklad och frukt. Men trots att medier under flera års tid har rapporterat om att insektsätande är en stor trend så är det få svenskar som medvetet äter insekter. 

Nils Öster­ström är ordförande för branschorganisationen Insektsföretagen och driver en insektsuppfödning i Orsa. EU-regler har bromsat utvecklingen, förklarar han. 

– Det är fortfarande förbjudet att sälja insekter som livsmedel i Sverige. Men vi har en ny lagstiftning på plats och är nu nära ett godkännande, säger han. 

Utöver lagar så finns det en annan barriär som också kan bromsa insektsproteinet. Många tycker att det känns lite ... äckligt, vilket Nils Österström har förståelse för.

Mjölbaggslarv låter inte så kul, men vad sägs om landräka?

– Javisst, man äter med ögonen. Men det har visat sig att acceptansen mer än fördubblas när insekten ingår som ingrediens snarare än att den äts hel. Vår idé är att tillföra en bra, klimatvänlig proteinkälla, en ingrediens bland många andra. 

Anki Sundin är näringsfysiolog och engagerad i insektsdebatten.

– Jag tror att det kan bli ett viktigt och bra komplement till de livsmedel som vi äter idag. Det är nog en kulturell puckel som vi kommer att ta oss över, säger hon.

Men mediebilden av en larv på tallriken är varken tilltalande eller sann.

– Vi presenterar ju inte annan mat för vad det egentligen är, som en hel kyckling på en gaffel. Inte heller köttrester från styckningen – det presenteras istället som en korv, menar Anki Sundin.

Ja, om vi ska acceptera kryp som mat så behöver vi komma över föreställningen om att det är hela insekter vi ska knapra på, även om det också är möjligt (och gott, enligt förespråkarna).

– Det är främst köttbullar, korv och proteinpulver som vi ska tänka oss, inte skalbaggar, syrsor och larver, säger Anki Sundin.

– Vad livsmedlen ska heta är en annan intressant fråga. Mjölbaggslarv låter ju inte så roligt, men kanske landräka, som någon föreslog. Självklart ska det stå vad det egentligen är, men man behöver förmodligen komma på nya namn i marknadsföringssyfte, säger Anki Sundin.

Kommer insekter att bli en del av din kostcirkel?

Richard Tellström, docent i måltidskunskap, forskare i matkulturhistoria och etnolog vid Stockholms universitet, håller med om att det finns en kulturell barriär.

– Vi anser att insekter inte är mat. Det är en subjektiv känsla som gör att det är väldigt svårt att introducera nya livsmedel som inte redan finns i livsmedelssystemet, förklarar han.

– Under vår historia är det inte många gånger som helt nya livsmedel har tillkommit. Potatis är egentligen det enda exemplet. Det tog nästan 100 år för människor att acceptera potatis i Sverige, vi tyckte att den var konstig för att den växte under jord och för att vi ansåg att det inte gick att baka bröd på potatis.

Så om potatisen tog ett sekel att fasa in i folkhemmet – då kan man förstå att det är tufft med insekterna, som dessutom är belagda med vissa äckelkänslor.

De har köttets alla fördelar men innehåller mindre mättat fett

Men Anki Sundin och Nils Österström tror ändå att insekternas många fördelar innebär att de har potential att bli ett komplement till dagens proteinkällor. 

Hur nyttigt är det med insekter?

– Det är ett animaliskt protein, vilket betyder att det är ett högvärdigt protein som innehåller alla essentiella aminosyror som vi behöver, säger Anki Sundin. 

Nils Österström påpekar att insekterna också har en bättre fettprofil än vanligt kött.

– De har köttets alla fördelar men innehåller mycket mindre mättat fett än rött kött, och nästan inget kolesterol. De är dessutom rika på ämnet kitin som bland annat har en positiv effekt på tarmfloran.

Insekterna innehåller generellt också viktiga fettsyror (EHA och DPA) som annars bara finns i fet fisk. De är rika på mineraler och innehåller alla vitaminer som finns i nötkött.   

Smörstekta knäpparlarver smakar ljuvligt

Utöver hälsofördelarna så lyfts insekter också som klimatsmart mat. Det krävs mindre foder, vatten och utrymme för att föda upp dem, jämfört med uppfödning av vanligt kött, enligt en FN-rapport. Anki Sundin målar upp bilden av ett framtida köttproducerande kombinationsjordbruk.

– Man skulle kunna låta dem ingå i ett kretslopp, där de exempelvis blir foder till grisarna, och mata dem med matrester och avfall från gården. Det skulle kunna vara positivt på många sätt ur ett hållbarhetsperspektiv, men jag har inte sett att det har gjorts några faktiska studier av hur det skulle fungera och vad det skulle innebära rent miljömässigt. 

Richard Tellström är skeptisk till matinsekternas potential som klimatfrälsare.

– Ur ett hållbarhetsperspektiv så finns det verkligen andra proteiner som vi borde börja äta långt innan vi börjar äta insekter. Insekter tillför till exempel ingenting till den biologiska mångfalden, säger han.

– Och om vi tittar på insekter som proteinkälla, från den naturvetenskapliga, objektiva sidan, så tycker jag att det är ett ganska omständligt sätt att få i sig protein, säger han.

Innan vi börjar äta insekter så borde vi testa get, menar Richard Tellström. Foto: vgajic / Istock

Vilka proteiner borde vi äta istället?

– Växtproteiner i baljväxter och bönor kommer först. Vi äter ganska lite baljväxter i Sverige numera. Men det är en inhemsk, fullvärdig proteinkälla som vi borde konsumera betydligt mer av. 

– Vi har även några animaliska proteiner som vi inte äter mycket av, som till exempel kanin, häst och get. Vi slaktar ungefär 10 000 hästar i Sverige varje år och det är omkring 200 kilo kött på varje häst som inte tas tillvara. Från geten äter man endast osten, men köttet är för gemene man stämplat som icke-mat. Vi borde äta dessa proteiner långt innan vi börjar äta odlat kött och insekter, säger Richard Tellström.

Så vilka är mest intresserade av att äta insektsprotein? Vegetarianer har visat sig vara positiva, enligt Nils Österström. Det kan tyckas märkligt, insekter är ju också djur. Men för den som avstår kött på grund av djurrättsskäl finns det anledning att tänka om när det gäller småkryp. De verkar helt enkelt ha andra förväntningar på livet än kor och grisar. 

– De tycker om att vara tillsammans i mörker, där de får bada i sin favoritmat hela livet. Men det får inte bli för tätt, då kan de bli för stimulerade. Vi försöker möta deras optimala densitet, då mår och växer de bäst. Och när man sänker temperaturen till fem grader så hamnar mjölmasken i naturlig dvala. Då är de inte längre medvetna om vad som sker, så det är ett etiskt sätt att ta vara på köttet, säger Nils Österström.

Men mat ska inte bara vara praktisk och nyttig. Att den skänker njutning är precis lika viktigt. Så hur smakar egentligen insekter? 

Nils Österström äter ofta mjölmask från sin egen uppfödning.

– Den har en mild, nötig umamismak. En annan favorit är bidrönarlarver, det är en otroligt fin smak på dem. Jag äter dem gärna som snacks, istället för jordnötter. Det finns många möjligheter med insekter rent kulinariskt, berättar han.

Anki Sundin har också positiva smak­­upplevelser.

– En gång hittade vi knäpparlarver ute i skogen, som vi smörstekte i studiesyfte. Det var fantastiskt gott, en sorts popcornsmak. Men vi hade en insektsforskare med oss. Jag rekommenderar inte att man själv går ut i skog och mark och letar efter insekter om man inte vet exakt vilka som är ätbara. Dessutom finns det fridlysta arter som man måste ha koll på.

Är det säkert att äta insekter?

– Det är säkert om man håller sig till de arter av matinsekter som vi känner till. Följer man de hygienbestämmelser som gäller generellt för ­livsmedel så anses de vara lika säkra som andra livsmedel, säger Anki Sundin.

– Artbarriären mellan människa och insekt är mycket större än mellan två däggdjur (som till exempel människa och gris, reds anm.), så det finns ytterst få sjukdomar som kan överföras mellan insekt och människa, säger Nils Österström.

Att äta insekter verkar alltså vara säkert, nyttigt och resurseffektivt. Men den springande punkten är fortfarande: Kommer vi att börja göra det? 

    – Det är svårt att förutsäga nya mattrender, men jag tror att den här debattens funktion i vår samtid främst handlar om framtidstänkande. Som på 40-talet, då man hade idéer om att vi skulle börja äta mat i tablettform. Vi tänker oss att det här ska ske i en högteknologisk framtid, inte att det berör dig och mig. Insektsätande är gastronomins science fiction, säger Richard Tellström. 

Men Nils Österström är positiv. Så fort mat­insekterna blir lagliga att sälja så är hans företag redo. 

– Efterfrågan är stor i Europa och hållbarhetsvinsterna enorma. Det finns enbart fördelar.