När youtubestjärnan Therese Lindgren fick sin första panikattack förändrades allt. Och fansen kände igen sig.

Hundratusentals unga tjejer dyrkar henne. Annonsörer står i kö för olika samarbeten. Therese Lindgren har 950 000 följare på you­tube och nästan lika många på instagram.

– Det jag gör på youtube och instagram är mitt jobb. Jag har ett privat liv utanför mina sociala medier, och min självkänsla sitter inte i antalet likes eller följare, säger Therese.

Therese Lindgren

  • Ålder: 32.
  • Familj: Sambon Anders.
  • Bor: I Stockholm.
  • Gör: Är en av Sveriges största influencers och äger veganska skönhetsmärket Indy Beauty. Har skrivit böckerna Ibland mår jag inte så bra och Vem bryr sig? (Forum).

Men vägen dit har varit lång. Therese hade ett vanligt jobb som säljare när hon för första gången drabbades av en panikattack. Hon träffade en förstående läkare som sjukskrev henne. Det blev en period på totalt nio månader som Therese tillbringade instängd i sin lägenhet i Stockholm, eftersom hon hade svårt att ta sig utanför dörren.

– I samma veva startade jag en blogg om smink. Det blev min verklighetsflykt, att få dyka ner i en värld av glittriga nagellack, säger Therese.

– En dag, flera år senare, lade jag ut ett kort inlägg om att jag fick panikattacker när jag flög, och det inlägget fick jag stor respons på. Då gjorde jag en hel video om panikångest.

Hennes kanaler växte. Själv kämpade hon med sin ångest, gick i terapi och började arbetsträna på Röda korset, fyra timmar i veckan.

– Jag gick den långa vägen för att börja må bättre. Trots att det gått sju år sedan den första attacken har jag fortfarande stor hjälp av terapin.

Therese sa upp sig från jobbet och började filma sin vardag. Via inläggen får följarna se Therese när hon sminkar sig, går ut med sina hundar och testar olika saker.

Redan från början var hon öppen med sin psykiska ohälsa. I boken Ibland mår jag inte så bra tar hon upp sin ångest, och hon har publicerat inlägg där hon gråtande berättar om ensamhet. I ett inlägg berättar hon storgråtande att hennes kille Anders har gjort slut, vilket berörde hundratusentals följare.

Att det glassiga liv som syns på sociala medier inte är hela verkligheten är hon tydlig med.

– Det är lätt att få många följare genom att ljuga, men det är inte värt det. Om jag kan få en enda person som mår dåligt att våga söka hjälp, då har jag gjort stor nytta.

strecket

Thereses må bra-tips:

  • Acceptera den du är. Jag är den blyga typen som inte vill resa. Förr jagade jag en annan personlighet.
  • Sök professionell hjälp om du mår mycket dåligt. Terapi har hjälpt mig.
  • Man kan inte må bra jämt. Det är en del av livet att må dåligt ibland.

LÄS OCKSÅ! Ida Warg om ätstörningarna: ”Jag tränade jämt och åt allt mindre”

strecket

Experterna: Det är normalt att känna sig nedstämd ibland

Hur står det till med vår psykiska hälsa?

– Vi har blivit duktiga på att säga ifrån, känna efter och beskriva våra känslor. Förr hade vi inte namn på alla de besvär vi talar om idag, säger Sofia Wikman, docent vid Akademin för hälsa och arbetsliv vid Högskolan i Gävle.

Hon får medhåll av Sofia Kvist Lindholm, fil.doktor och lektor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, som berättar att vi har lånat många ord från psykiatrin för att beskriva hur vi mår idag.

– Vi har fått en ny terminologi och vi använder ord som psykisk ohälsa, ångest och depression som uttryck för vardagliga problem, säger hon.

Hur påverkas vi av orden?

– Begreppen har blivit mer accepterade och används i dagligt tal för allt möjligt. Vi pratar öppet om psykisk ohälsa vilket är bra eftersom det minskar stigmatiseringen, men det blir problematiskt när man sätter benämningen psykisk ohälsa på vardagliga problem som huvudvärk och ont i magen, säger Sofia Kvist Lindholm.

Hon menar att det också finns en risk med att normalisera ord som ångest och psykisk ohälsa.

– Nackdelen med att normalisera är att vi missar dem som verkligen behöver hjälp.

Dessutom är begreppet psykisk ohälsa komplext.

– När folk pratar om psykisk ohälsa pratar man ofta om olika saker. Det används både för oro och nedstämdhet men också för allvarligare besvär, säger Sofia Wikman.

Mår vi bättre eller sämre idag?

– Det är svårt att avgöra om vi mår bättre eller sämre, säger Hillevi Busch, forskare och utredare på Folkhälsomyndigheten.

– Många av de besvär som vi mäter är ju vardagliga besvär. De är inte alltid att betrakta som psykisk ohälsa.

– Däremot har vi blivit bättre på att prata om våra besvär och vårt vardagsspråk innehåller fler psykiatriska termer. Vi pratar om klimat- och tentaångest, och ord som deprimerad och utbränd används ofta för att beskriva vardagliga känslor.

Och det påverkar oss. Dessutom syns psykiska problem på teve. I tv-serierna Bron och Homeland kan vi följa de kvinnliga karaktärerna Saga och Carrie och deras diagnoser.

– Det som ofta glöms i debatten är att de allra flesta faktiskt mår bra. De är nöjda med sitt psykiska välbefinnande, men visst har de ont i huvudet ibland eller svårt att sova, säger Sofia Kvist Lindholm.

Forskarna skulle gärna se att vi flyttar fokus.

– Laga inte sånt som inte är trasigt, säger Sofia Wikman. Fråga inte vad som är fel på personen om någon mår dåligt – fråga vad som har hänt.

Och, påminner hon:

– Stress i sig är inte dåligt. Det är brist på återhämtning som är farligt.

Att acceptera att livet och var­dagen innehåller både glädje och sorg, är förstås också viktigt.

Titeln på influencern Therese Lindgrens bok, Ibland mår jag inte så bra, påminner oss om att också dåliga dagar är en del av livet.

För även om vi vet att alla inte är lyckliga hela tiden, måste vi påminna oss om det, menar Hillevi Busch.

– Ibland får man känsla av att psykisk hälsa är att vara lycklig men det är normalt att känna sig nedstämd ibland, eller att känna oro och ångest, säger hon.

– När man tänker efter så är det ju orimligt att hela tiden känna sig glad.

LÄS OCKSÅ! Läkaren: 12 tidiga tecken på utmattningssyndrom