Att sätta sitt eget lidande i perspektiv kan räcka för att lindra det en aning.
Att sätta sitt eget lidande i perspektiv kan räcka för att lindra det en aning. Foto: GlobalStock / GlobalStock

Så klarar du en psykisk kris – med filosofernas superknep

Går du igenom en jobbig period? Har du testat allt för att stilla din oro och stress? Då är det dags att söka sinnesro och bygga din inre styrka med hjälp av filosofernas kloka – och urgamla – råd. Här är de bästa, avdammade och redo att stötta dig.

Känner du dig nedstämd? Har du svårt att sova? Våra moderna livsvillkor är en stark orsak till stress och oro. Men ungefär samma sorts tankar slog sina klor i folk även för hundra år sedan, och under medeltiden – och för flera tusen år sedan. Över hela världen. Såväl österländska buddistmunkar som västerländska filosofer grubblade över svårigheten med att vara människa. 

1. Få tröst i andras lidande

Det finns en viss tröst i att de gamla grekerna också mådde dåligt och plågades av sina grubblerier. Även om de inte behövde förhålla sig till sociala medier eller försöka göra karriär samtidigt som de uppfostrade barn finns många kloka tankar kring hur vi kan förhålla oss till ångest och oro. Att tusentals människor delar, och har delat, dina känslor är en insikt som också kan vara en tröst i sig.

– Att sätta sitt eget lidande i perspektiv kan räcka för att lindra det en aning. Du är inte ensam, varken här och nu eller om du blickar tillbaka i världshistorien, säger Josephine Selander, idéhistoriker och grundare av Nordiska yogainstitutet. Hon har skrivit boken Filosofi som terapi – Verktyg för levnadskonst tillsammans med psykologen Gustav Jonsson, i hopp om att hjälpa oss att må lite bättre. 

Josephine Selander.

2. Testa att byta perspektiv

Huvudspåret är att lära oss att få perspektiv.
– Det är inte så lätt. Men det kan räcka med att man är medveten om att man har fastnat i en tanke, en känsla eller ett beteendespår. Ett första steg är att öva på att ifrågasätta sina tankemönster och träna på att tänka ”å ena sidan, å andra sidan”, säger Josephine Selander. 

Så har människan botat ångest och krisiga tankar tusentals år innan något som liknade KBT-psykologi började formuleras. Och det som är kärnan inom KBT – att bli medveten om sina egna tankar och känslor, för att kunna hantera dem – är en urgammal ångestlindrare. 

– Jag tänker mig att vi går in med en mental skalpell i allt det som är svårt i livet. Ungefär som en kirurg. Att vi lyfter på det första, andra tanke- och känslolagret och blottlägger och definierar vad som är vad, så att allt inte bara blir en grå matta av ångest, smärta eller sorg. Vi ska inte ta bort de ­jobbiga känslorna men börja definiera dem och särskilja dem från andra känslor och handlingar, säger Josephine Selander. 

3. Acceptera det jobbiga

Filosofen Friedrich Nietzsche (1844–1900) var känd för sin ”vi får se”-attityd till livet. Han förespråkade amor fati, som betyder ”älska ödet”. Nietzsche menade att allt som händer dig är viktigt och relevant, och att den totala lyckan och konstanta glädjen varken är eftersträvansvärd eller möjlig. Lidande och smärta har en kraft i sig och är inte bara tillstånd att uthärda för att allt ska bli bra igen. Enligt Nietzsche ska vi försöka ha mod att möta livets alla svårigheter och att stå kvar när ångesten kommer rusande som tusen tjurar, när sömnlösheten får dig att rotera i sängen, när kärlekssorgen smular sönder ditt hjärta som om det vore en spröd maräng. Då gäller det att stå kvar, stirra tjurarna i vitögat, acceptera att du inte kommer att somna på den här sidan midnatt och kanske bara se på när hjärtat går sönder och låta det hända. Att älska ödet innebär att inte ångra något, att inte önska att saker vore annorlunda. 

 Själv använde Nietzsche en annan liknelse – att klättra upp för ett berg är bland det jobbigaste du kan göra, men det är värt utsikten. Medan du gör den tuffa klättringen byter du perspektiv, och väl på toppen ser du allt betydligt klarare. 

– Nietzsche uppmanar oss att ta risker, han sa: ”Bygg era städer vid Vesuvius!” Med tanke på att vulkanen begravde hela Pompeji i aska år 79 kan man undra vad poängen med det var. Men han syftade på att vi ska ha med oss att inget är säkert och att livet är kort, säger Josephine Selander. 

Ja, det kanske är utmanande och livsbejakande för den som mår bra av att ta risker, men hur är det med den som inte vill leva med ett överhängande hot om att begravas i aska och lava? 

– Man kan tolka Nietzsche så att om vi inte hittar vägar att leva med mörkret i våra liv kommer vi att sätta livet på paus tills vi mår bättre. Om vi tänker att vi ska börja leva så snart den här jobbiga perioden är över blir vi fast vi ett väntrum där vi missar möten, relationer och livgivande händelser, säger Josephine Selander. 

De här tankarna stämmer bra överens med dem inom ACT (acceptance and commitment therapy), en modern form av terapi där man menar att det inte är konstruktivt att trycka bort negativa tankar och känslor. Istället ska vi träna på att vara närvarande när de sköljer över oss och acceptera dem. Men det innebär inte att vi ska gå med på plågsamma och orimliga förhållanden. Acceptansen är ett verktyg för att inte lägga energi på att försöka förneka det som är jobbigt, för skjuter vi det ifrån oss kommer det tillbaka med full kraft. 

– Jag menar inte att du måste älska det jobbiga som pågår, men att du inte ska lägga tid och energi på att försöka få bort känslan. Du ska inte backa för det mörka i livet, utan se det som en aktiv process som kan föra dig framåt. 

4. Rör på kroppen

En viktig pusselbit är att dirigera om känslorna till fysiska uttryck – ja, att röra på sig och motionera, helt enkelt. 

– Jag har en kollega som brukar säga: ”Move your ass and the mind will follow”, säger Josephine Selander.

Filosoferna visste redan för flera tusen år sedan att kropp och knopp hör ihop. De gamla grekerna hade stenkoll på att det inte bara är hjärnan som behöver gymnastik. Genom att röra kroppen kan du få oanade insikter – fråga vilken yogalärare, löpare eller psykolog som helst. Men du behöver inte stå på huvudet eller göra en avancerad yogaposition för att få nya perspektiv. Det räcker med att ta en promenad under lunchen, eller att gå till det där gympasset. Modern forskning visar att du blir mer kreativ och mår bättre genom mycket enkla fysiska övningar. Vill du där­emot följa de österländska filosofernas spår är meditation en extra god väg. Idén är att behandla kropp och själ som ett. Allt hänger ihop – och du är aldrig ensam om dina känslor. 

LÄS OCKSÅ! Anders Hansen: Exakt så här ska du träna (för alla må bra-effekter) 

LÄS OCKSÅ: Må bättre psykiskt - bygg din inre superstyrka med expertens 5 steg 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Köp 6 nr av amelia och få in-ear hörlurar på köpet. Läs mer!