Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

”Hur ska jag klara ensamheten under corona-krisen?” Psykologen ger råd

Just nu känner sig många ensamma i och med den sociala distanseringen för att förhindra spridningen av covid-19. Hur ska man tänka, vad ska man göra, hur kan man stå ut när tystnaden gör ont? amelias psykolog AnnaCarin ger råd. 

Krisen och ensamheten kan ge dig insikter om vad som är viktigt för dig. Utnyttja den här tiden för att hitta rätt väg framåt. Och försök att hitta någon att ta en promenad med – fast på avstånd.
Krisen och ensamheten kan ge dig insikter om vad som är viktigt för dig. Utnyttja den här tiden för att hitta rätt väg framåt. Och försök att hitta någon att ta en promenad med – fast på avstånd. Foto: Shutterstock

Fråga: Sedan i mars har alla på mitt jobb varit hemma. Jag har tvingats gå ner i arbetstid och det jobb jag gör är klart vid lunch. Sedan återstår – ingenting. Tv, en bok, en macka. Mitt sociala liv kretsar kring jobbet och nu har jag inget alls. Jag går ut en timme varje dag men det hjälper inte att se folk på håll. Jag skulle ge vad om helst för att få trängas med andra runt matbordet eller bråka om vem som ska städa. Det är tystnaden som knäcker mig. /Ensam hemma

Psykologen svarar: Du utvecklas under ensamheten och krisen

Jag hör att du verkligen har det tufft, att det här blivit närmast en kris för dig. Ensamheten känns inte fridfull utan den stressar dig, tystnaden är gäll och skärande och inte alls frivillig.

Jag hoppas jag kan trösta dig lite. Till att börja med vill jag säga att alla jag mött som gått igenom en kris brukar säga att det har skapat utveckling i deras liv, och jag är övertygad om att det kommer att bli så för dig med. 

En del i det här är att du lär känna dig själv, vilket är så värdefullt. Till exempel vet du nu att du gärna vill leva med andra människor. Att veta vad som är viktigt för en är första steget mot att förverkliga det, även om det blir ett långsiktigt projekt och inget man fixar över en natt.

Sedan låter det som att krisen gett dig insikten att du nog har överanvänt jobbet som strategi för att fylla ditt sociala liv, vilket gör dig sårbar – du har lagt alla ägg i en korg. 

Mitt i din ensamhet skulle jag också vilja påpeka att du är allt annat än ensam: runtom i landet (ja, i världen) sitter andra i din sits. Många är i karantän, och tanken på att man delar sin situation med andra kan vara en tröst. 

Jag hör att du gör bra saker, som att promenera och läsa böcker. Kanske kan du fråga en arbetskamrat eller granne om de vill gå en powerwalk med dig, man kan ju prata med varandra även om man håller lite avstånd. 

Det kan kännas motigt att vara den som tar initiativet. Men när du kommer över motståndet så har du faktiskt utvecklats, och det gäller oavsett om den du frågar nappar på förslaget eller inte. 

Vill du ställa en fråga? Mejla coacherna@amelia.se
Vill du ställa en fråga? Mejla coacherna@amelia.se

LÄS OCKSÅ: Känner du dig ensam? Det går att bryta ofrivillig ensamhet!