Foto: LanaSweet / This content is subject to copyright.

Kvarg inte så bra som du tror (vissa sorter innehåller 10 sockerbitar)

Svenskarna älskar kvarg! För det är ju ett så bra mellanmål, fettsnålt och proteinrikt. Eller? Nja, säger dietisten. Kvarg är inget frikort för ett hälsosamt liv. Här får du veta varför.

För några år sedan var det få som ens visste vad kvarg var. Sedan fick de träningsintresserade upp ögonen för kvargen – och gick all in. För att den är bra när man vill bygga muskler. Ryktet om hälsonyttan spred sig och idag är svenskarna så kvargfrälsta att mataffärerna har hyllmeter på hyllmeter av kvarg i olika varianter. Det finns lätt-, drick- och laktosfri kvarg. Den kommer i smaker som vanilj, kokoskola, skogsbär, päronkola, citron, jordgubb...

Ingen som la tio sockerbitar i kaffekoppen skulle se sig själv som särskilt hälsosam

Och vi äter kvarg så det sprutar ur öronen, för ”det är ju ett så bra mellanmål – nyttigt, mättande och gott”, och så ”smidigt att äta i farten”. Att man ändå inte gillar kvargens strävhet fäster man mindre vikt vid, för ”den innehåller ju så mycket protein”.

Varför man behöver all denna protein är för många oklart. Men man har hört att det är bra.

– Kvarg är ett bra mellanmål, framför allt naturell och toppad med bär. Men det finns många bra mellanmål, som en knäckebrödsmacka, säger dietisten och viktcoachen Josefine Jonasson.

Att kvarg har blivit så populärt tror hon handlar om proteinhajpen, vilken vi bör syna. För det första är det ytterst få som tränar så mycket att de behöver det där extra proteintillskottet. Den andra anledningen till att folk vill äta mycket protein är att det mättar bra per kalori.

– Men nästan alla svenskar får redan i sig mer protein än de behöver. Och det finns fler proteinkällor än kvarg och kycklingfilé, även pasta innehåller protein, säger Josefine.

Så om du sitter där och ogillar kvarg, men äter det för att du hört att det är så bra, så tycker Josefine att du ska tänka lite vidare.

– Lättfil innehåller procentuellt sett mindre protein, men också färre kalorier. Så ogillar du kvarg kan du äta 2 dl lättfil och ett ägg till mellanmål Det ger ungefär samma kalorimängd som 2 dl kvarg och mättar lika bra, säger hon.

Dessutom finns det kvargvarianter som inte alls är särskilt nyttiga.

– 10-procentig vaniljkvarg är som en dessert. I jämförelse med chokladkaka med grädde är det en bra dessert, men det är ingen hälsomat.

Många lättvarianter innehåller sötningsmedel, vilket, trots att du inte får i dig socker, kan trigga sötsuget, vilket man kan fråga sig om det är så bra. Andra smaksatta varianter innehåller mycket socker. Exempelvis Valios vaniljkvarg innehåller 16 gram socker per 100 gram. En mellisburk på 200 gram innehåller alltså 32 gram socker, viket motsvarar drygt tio sockerbitar!

– Ingen som la tio sockerbitar i kaffekoppen skulle se sig själv som särskilt hälsosam, säger Josefine.

Kan man kanske till och med överäta sig på kvarg? Och i tron om att man är hälsosam klämma i sig så mycket att man istället lägger på sig?

– Absolut. Vi letar ständigt efter nya ”frikort” i maten, saker man får äta hur mycket du vill av. Men det finns inga frikort – även om grönsaker är så nära frikort man kan komma. Att äta en stor burk kvarg och toppa den med frön, nötter och bär motsvarar en vanlig lunch. Tänk på det om du kämpar med vikten och inte ens gillar kvarg, säger Josefine.

LÄS OCKSÅ: Allt socker är inte dåligt – amelias sockerguide lär dig allt om socker

Av: Linda Newnham Foto: iStock

LÄS OCKSÅ: Är "supermat" verkligen superbra? Vi reder ut det här med näringsinnehåll

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

6 nr av amelia + bäddset i fyra delar för bara 199 kr. Köp nu!