Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Kan man höja sin IQ med träning?

Begreppet hjärngympa ledde för några år sedan ­tankarna till sudoku och korsord. Men sedan en tid tillbaka står det klart att när vi tränar kroppen så tränar vi även knoppen. Så – är det möjligt att bli smartare av träning? Och hur hårt ska man träna?

Träning ger oss nya hjärnceller, men blir vi smartare för det?
Träning ger oss nya hjärnceller, men blir vi smartare för det?

Att vi får en hel drös med hälsovinster när vi rör på oss vet du redan – vi sover bättre, vi sänker risken för både fysiska och psykiska sjukdomar och vi blir både starkare och snabbare. Men det är inte bara musklerna och konditionen som förbättras – vi höjer även vår IQ. 

– Det finns helt klart ett samband mellan fysisk aktivitet och den kognitiva funktionen, som minne och inlärningsförmåga. Även funktionerna i ­pann­­loben förbättras, till exempel impulskontroll och förmågan att förstå olika samband, säger Jenny Nyberg som är doktor i neurovetenskap vid Göteborgs universitet och forskar om hjärnans hälsa och hur den påverkas av fysisk kondition. 

Fysisk aktivitet kan till och med föryngra hjärnan

Flera studier visar att alla presterar bättre med fysisk träning. 

– Det fantastiska är att det är aldrig är för sent att börja. Störst effekt ser vi när man går från ingen eller lite träning till en medelnivå.

Effekterna kan delas upp i två delar – de omedelbara och de långsiktiga. 

– De omedelbara sker upp till en timme efter att du har tränat. Din hjärna får en neurokemisk effekt med en ordentlig boost av signalämnen, bland annat dopamin och serotonin. Studier visar att personer som just tränat omedelbart presterar bättre, de har lättare att fokusera och att koncentrera sig. 

De långsiktiga effekterna uppnår du om du tränar regelbundet. Då sker strukturella förändringar i hjärnan och delar av hjärnan växer till och med.

– Hippocampus, som har stor betydelse för minne och inlärning, blir starkare och funktionen förbättras, säger Jenny Nyberg och tillägger att för tjugo år sedan trodde man inte att hjärnan kunde bilda nya celler. Men idag vet vi bättre. 

– Fysisk aktivitet ger oss till och med nya hjärnceller, och det leder i sin tur till att både minnet och inlärningen förbättras. 

Inte nog med att nya hjärnceller skapas, de vi redan har får längre och fler utskott som gör att cellerna kan kommunicera ännu bättre med varandra. 

Ett av de tydligaste bevisen för kopplingen mellan hög IQ och god fysisk kondition uppdagades när svenska forskare tittade närmare på data från alla ungdomar som mönstrat inför värnplikten. I materialet ingick totalt 1 221 727 personer som mönstrat mellan slutet av 1960-talet till slutet av 1990-talet. Konditionen mättes på träningscykel, och den mentala prestationsförmågan testas också. I gruppen fanns cirka 1 400 enäggstvillingar, som alltså hade identisk genuppsättning. Vid mönstringen såg man tydliga skillnader mellan tvilling­­en som tränade regelbundet och den som inte gjorde det – den med bättre kondition hade bättre logiskt tänkande och språklig uppfattningsförmåga. 

Det som händer i hjärnan när vi tränar kroppen är att blodflödet, och därmed syret till hjärnan, ökar. Men viktigast av allt är att vi ökar antalet tillväxtfaktorer som bygger upp och reparerar hjärnan. 

En lagom nivå på konditionsträningen är det optimala

Hippocampus minskar med ungefär en procent per år när vi åldras. Forskning har dock visat att vi inte bara kan bromsa åldrandet av hjärnan – utan att vi också kan föryngra den. 

En stor amerikansk studie med försökspersoner på över 80 år visade att de som promenerade regelbundet under ett år presterade bättre på minnestester än de som levt stillasittande. 

– Det betyder att det aldrig för sent, hjärnans formbarhet är stor hela livet. 

Hur ska man då träna för att få en smartare hjärna? 

– Störst effekt har man sett av konditionsträning. Det finns även effekter av styrketräning, men inte lika många studier har gjorts. Om några år vet man nog mer, säger Jenny Nyberg. 

Men blir man smartare om man tränar som en elitidrottare? 

– En lagom nivå på konditionsträningen är det optimala, vilket innebär en halvtimme till en timme ett par tre gånger i veckan. Du ska bli såpass flåsig att det är svårt att prata.

Hjärnan förväntar sig alltså inte att du ska bli maratonlöpare. 

Hatar du att löpträna ska du dock inte göra det, det kan till och med få motsatt effekt.

– Lägger du på ett krav att du ska springa tre gånger i veckan, trots att du inte hinner och dessutom avskyr det, så blir det ytterligare ett stresspåslag. Stress krymper strukturerna i hjärnan där minnesfunktionen sitter. 

Ja, det råder inga tvivel om att du kan träna dig smartare. De riktigt goda nyheterna är att det aldrig är för sent att börja och att du inte behöver köra hårt. En halvtimme till en timmes pulshöjande träning ett par tre gånger i veckan räcker.

Gör det du blir glad av!

I forskningsstudier har försökspersonerna oftast promenerat, joggat eller tränat löpning. Men du kanske avskyr att springa? Då ska du absolut välja en annan konditionsform. Stress över att du tvingar dig till något du inte vill kan nämligen ha motsatt effekt på hälsan. 

Testa dans, cykling, simning, tennis eller att svinga en kettlebell – det viktiga är att du får upp pulsen och, på sikt, också flåset.

Kan mer motion ge ännu bättre resultat?

En av de största studierna någonsin med fokus på hur hjärnans hälsa påverkas av träning har dragit igång vid Northeastern university i Boston, USA. 

Över 600 äldre ska konditions­träna under ett ­halvår samtidigt som deras kognitiva utveckling studeras. 

En av ­frågorna som ska ­utredas är om det räcker med de 150 minuter ­konditionsträning i ­veckan som är rekommendationen eller om man kan få ännu bättre resultat med 225 minuter i veckan.