Foto: RossHelen

Glutenfritt eller inte – många väljer bort gluten av fel anledning

Allt fler väljer att äta glutenfritt, men är det verkligen motiverat för den som inte har sjukdomen celiaki. Fel prioritering, säger experterna amelia har pratat med.

De glutenfria alternativen blir allt fler i butikshyllorna i takt med att hälsotrenden att välja glutenfritt växer sig starkare. Parallellt vill många äta en kost som innehåller mindre kolhydrater. Det skapar förvirring.

Många tror att en kost fri från gluten är detsamma som att den är fri från kolhydrater. Men kolhydraterna som finns i alla spannmålsbaserade livsmedel finns kvar i den glutenfria specialkosten. Det är enbart glutenproteinet som är borttaget.

Anneli Ivarsson är professor i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet och celiakiexpert. Hon har forskat om celiaki, även kallat glutenintolerans, sedan mitten av 1980-talet och menar att många utesluter gluten på fel grunder.

– Det är oerhört populärt att äta glutenfritt nu över hela västvärlden. Det är fel prioritering att sträva efter att utesluta gluten om man inte har celiaki, eftersom det man ofta mår bättre av när man äter 'glutenfritt' är den minskade mängden vetemjöl.

Den som slutar äta pizza, pasta och hamburgerbröd låter bli mycket onyttig mat. Många upplever då att magen mår bättre till följd av en minskad mängd stärkelse, det vill säga kolhydrater. Även om man då också minskar mängden gluten är det alltså inte troligt att det är det som har effekt.

Sädesslagen är främst uppbyggda av protein och kolhydrater. Proteindelen av vete, råg och korn kallas förenklat gluten. Det är glutenproteinet den som har celiaki inte tål.

Enligt Livsmedelsverket har ungefär två procent av Sveriges befolkning celiaki. Det är en kronisk sjukdom som kan bryta ut när som helst i livet. Sjukdomen är autoimmun, vilket betyder att immunförsvaret angriper kroppens egen vävnad.

När den som har celiaki äter glutenprotein startar en inflammation vilket förstör kroppens förmåga att ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen.

Det kräver kunskap och ansträngning att lära sig om vilka livsmedel som kan ersätta de vitaminer och fibrer som går förlorade i den glutenfria kosten. Därför är det en onödig krånglig väg att gå för den som inte måste.

– Jag är övertygad om att man kan sätta ihop en glutenfri kost som är nyttig, men jag menar att det är fel prioritet för den som inte har celiaki.

Dietisten Maria Sitell instämmer. Hon menar att den som äter glutenfritt missar de viktiga fullkornen, som har stor betydelse för att få en god tarmflora, vilket bland annat minskar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes.

– Det har ingen positiv effekt att utesluta gluten om man inte har sjukdomen celiaki, säger Anneli Ivarsson. De 98 procent av befolkningen som tål gluten bör i stället fokusera på att äta mer grönsaker och fisk och mindre kött, socker och vitt mjöl.

Den som väljer att utesluta spannmål helt från sin kost, för att undvika både gluten och kolhydrater, bör tänka om, menar Maria Sitell.

– Kolhydrater har fått ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige. Det blir ofta väldigt svart eller vitt. Skillnaden är stor mellan kolhydrater och kolhydrater.

Läsk, kakor och godis ger oss exempelvis väldigt mycket extra kalorier och en svängande blodsockerkurva. Medan kolhydratrik mat som grovt bröd, pasta, mjölk, frukt och grönt ger lägre blodsockerstegring och håller oss mätta längre.

Livsmedelsverkets rekommendation är att omkring 45-60 procent av den energi vi får från maten bör komma från kolhydrater. Det mesta av kolhydraterna bryts ner till sockerarten glukos, vilket cellerna behöver som energi.

Hjärnan behöver ungefär 100 gram glukos om dagen som bränsle. Om man har kolhydratbrist under mer än några dagar bildas särskilda syror, ketonkroppar, som försörjer kroppen med energi i brist på kolhydrater.

– Kroppen hittar andra, inte lika effektiva, sätt att skapa energi och hamnar i ett nedbrytande tillstånd. Först bryter den ner proteinvävnad, det vill säga muskler, och till slut även fett.

LÄS OCKSÅ: Allt socker är inte dåligt – amelias sockerguide lär dig allt om socker

Här finns gluten

Foto: alle12

Den som har den celiaki ska äta glutenfritt, och gluten förekommer i alla livsmedel som innehåller vete, råg och korn.

Några exempel är alla vanliga sorter av bröd, mjöl, flingor, skorpmjöl, pasta, bakverk, välling och gröt som innehåller något av dessa sädesslag.

Havre är glutenfritt men nästan alltid kontaminerat av andra sädesslag. Därför är det ren havre som gäller. Gluten kan också finnas i halvfabrikat som exempelvis såser, korvar, köttbullar, leverpastej och fiskpinnar.

Glutenhalten per 100 g mjöl är störst i vetebaserade produkter, lägre i råg och korn.

Fem vanliga vetemjölsbaserade livsmedel som innehåller mycket gluten:

1. Pasta

2. Smörgås

3. Flingor

4. Pannkaka

5. Bulle/vetebröd

Källa: Stine Störsrud, legitimerad dietist, och Livsmedelsverket. 

Boosta kroppen med smarta kolhydrater:

Fullkornsbröd: Bröd med hela korn från råg, korn, havre och även vete.

Rotfrukter: Alla kålsorter, spenat, morötter och broccoli. Koka inte grönsakerna länge, men att snabbt ånga upp dem förstör inte näringsämnena och ökar kroppens upptag.

Hela frukter: Till skillnad från när du dricker juice får du i dig fruktköttet och fibrerna. En frukt tar också betydligt längre tid att få i sig än att dricka motsvarande mängd juice.

Linser, bönor och ärter: Ger lågt blodsockersvar och insulinpåslag. Ju lägre insulinpåslag vi får, desto jämnare metabolpåverkan får vi på kroppen och mättnadskänslan varar längre.

Källa: Maria Sitell och Stine Störsrud, legitimerade dietister

Av: Frida Anter Foto: Istock

LÄS OCKSÅ: Kickstarta hösten med amelias träningsresa till Mallorca 15–22 september 2017!

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Gör som över 200 000 kvinnor – läs amelia! Se erbjudande!