Exotiska bär och pulver som ska göra oss friska, snygga och fulla av energi. Den så kallade supermaten är överallt och vi strösslar med den i hopp om att hälsomaxa. Men hur super är den egentligen?

G

oji, chia och acai var för några år sedan främmande ord för de flesta svenskar men är idag självklara ingredienser för i stort sett alla med ett hälsointresse.

Ett enda livsmedel kan inte kompensera för dåliga matvanor

Och om man ska tro på beskrivningarna av dessa pulver, frön och bär så är de så kraftfulla att det knappt finns några gränser för vad de kan åstadkomma – ökad energi, fin hy och fint hår, viktnedgång och mindre rynkor. Men enligt dietisten och författaren Kajsa Asp Jonson ska vi ifrågasätta när det kommer produkter som lovar väldigt mycket, och inte se det som en quickfix för att döva dåligt matsamvete.

– Som en grundregel tycker jag att man ska vara skeptisk till budskap om att ett visst livsmedel eller ingrediens sägs ha väldigt positiva egenskaper. Ett enda livsmedel kan inte kompensera för dåliga matvanor, säger hon.

Att något har benämningen ”super” uppfattar många idag som en garanti för att det kommer att göra oss gott och mer hälsosamma.

LÄS OCKSÅ: Gurkmeja – mirakelkur eller rena bluffen? amelias dietist reder ut

Men var har ordet som dök upp som från ingenstans sitt ursprung? 

– Egentligen så är det ett begrepp som livsmedelsbranschen har hittat på, för det finns ingen definition rent forskningsmässigt eller vetenskapligt. Benämningen är ett knep för att göra det lite sexigare i marknadsföringen, helt enkelt, säger Kajsa Asp Jonson.

Ofta är det ingredienser som är lite exotiska för oss och som har gemensamt att de seglat upp som en hajp under en kort tid, berättar hon.

EU har hårda regler när det kommer till påstådda hälsoeffekter av livsmedel, det betyder att företagen ofta tar genvägar när det saknas djupgående forskning att bygga påståendena på.

– För att få marknadsföra hälsoeffekter krävs att man har vetenskapliga studier som bevisar att en viss produkt eller substans har effekt. Det är ovanligt när det kommer till den här typen av mat, och ofta finns det inte särskilt mycket vetenskap bakom.

Eftersom EU:s regler är så hårda är många företag lite luddiga i sin marknadsföring. Medvetet eller omedvetet ligger man på gränsen till vad som är tillåtet att säga.

Välj bra råvaror med bra innehåll till varje måltid så behöver du inga tillskott

Att de här livsmedlen många gånger utmålas som bättre än vanlig mat och som ett måste för att vara hälsosam tycker Kajsa är synd. Hon vill istället att vi ska se styrkan i de råvaror som vi har precis framför oss. Vill vi få i oss mycket antioxidanter så kan vi till exempel äta ägg, spenat och morötter. Där finns samma ämnen som i gojibär. Vi kan äta lax och annan fet fisk för att få i oss D-vitamin och omega 3, och behöver vi kalcium kan vi äta ost och dricka mjölk. Men vi kallar inte mjölken för supermjölk.

– Vi pratar inte om de här livsmedlen på samma sätt, vilket är synd. Istället för att tänka på helheten och förändra det som skulle ha betydelse så är det lättare att lägga till en liten shot på morgonen eller strö ett pulver över filmjölken. Vi är så inriktade på att den där detaljen ska göra underverk för vår hälsa.

Sunda matvanor där vi får i oss grönsaker, lagom mycket fett och fibrer är enligt Kajsa en mycket mer hälsosam väg. Att bygga upp långsiktigt hållbara matvanor för hälsan är betydligt viktigare än att då och då göra punktinsatser med supermat.

– Jag tycker att vi ska försöka se våra matvanor i ett längre perspektiv istället för att tänka att man ska göra en viss dunderkur inför semestern.

De flesta vet ju ungefär vad som är problemet, men en sak man kan göra är att skriva ner allt man äter under ett par dagar, tipsar Kajsa. Oftast är det inte det vi äter vid matbordet som orsakar övervikt eller att vi får i oss för mycket socker, utan det vi äter emellan, när vi är stressade och på väg, eller sitter framför en skärm. Då har vi inte alltid koll på vad vi stoppar i oss … Och istället för att prata om superpulver och superbär så tycker Kajsa att vi ska börja prata om superråvaror. Helt enkelt de nordiska, helst närodlade livsmedel som finns i alla butiker.

– Välj bra råvaror med bra innehåll till varje måltid så behöver du inga tillskott. Om man äter extremt lite grönsaker och frukt så kanske man behöver extra C-vitamin, men har man fokus på sunda vanor i vardagen så ska man inte behöva de där extragrejerna. Lägg hellre matpengarna på bra råvaror som svenskt kött, ekologisk potatis, grönsaker och bär, färsk fisk och svensk kyckling.

Svenska blåbär vinner över de amerikanska

I de nordiska bären lingon, blåbär, björnbär och havtorn finns det massor av antioxidanter. Forskning visar att svenska blåbär som är små och mörka hela vägen in innehåller mycket mer antioxidanter än de amerikanska som ser ut mer ut som en vindruva. Mycket av antioxidanterna sitter i skalet, och de amerikanska bären, som är större i förhållande till mängden skal och inte har lika stark färg inuti, innehåller mindre av nyttigheterna.

Nordiska superhjältar i affären

I din lokala butik finns allt och lite till för en hälsosam vardag. Kajsa Asp Jonson tipsar om sina favoriter för en bra kost.

Yoghurt
En mjölkprodukt som bland annat bidrar till bra mättnad, protein, goda bakterier och kalcium.
– Välj naturell och lägg till egna bär och frukt, så får du mer näring och smak, och välj gärna en sort som är berikad med D-vitamin!

Spenat
Man blir verkligen stark av spenat! – Gröna grönsaker innehåller ju väldigt mycket bra saker och man har sett samband med bättre hjärt- och kärlhälsa. Ämnet nitrat som finns i spenat och även i rödbetor gör att syret i cellerna kan återanvändas, så därför kan man få bättre kondition av att äta spenat. Där kan vi snacka superhjälte!

Havre och råg
Fullkorn innehåller mycket bra fibrer och mineraler.
– Tarmhälsan är oerhört viktig för hela kroppens hälsa, för vårt välmående och immunsystemet, och har även kopplingar till hur vi mår psykiskt. Fullkorn är en nyckelfaktor i den nordiska kosten, som faktiskt påvisats vara lika hälsosam som Medelhavskosten. Fullkorn av havre och råg gör bland annat att blodsocker, insulinnivåer, kolesterol, mättnadskänsla och vikt påverkas positivt. Bästa effekt får man om man äter hela korn.

Lax och sill
Innehåller massor av omega 3-fett och D-vitamin.
– Omega 3 finns i varenda cell i kroppen, bygger upp cellmembran och är bra för hjärtoch kärlhälsan. Även D-vitamin finns i alla kroppens celler, och är främst känt för att förebygga benskörhet. Vitaminet är även viktigt för immunförsvaret.

LÄS OCKSÅ: Kvarg inte så bra som du tror (vissa sorter innehåller 10 sockerbitar)

Av: Jenny Thorell

NUVARANDE Är ”supermat” verkligen superbra? Vi reder ut det här med näringsinnehåll
NÄSTA 10 hälsotips till sommaren – för en friskare vardag