Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

amelia testar DNA-analys: "Vad avslöjar ett ­DNA-test om min hälsa?"

Bäst på kondition eller styrka? Lätt för att gå upp i vikt av kolhydrater eller fett? Det är några av de frågor som vår reporter Nina Jakobsson får svar på genom ett DNA-test. Men vad ska man egentligen göra med all information? amelia dyker ner i genbanken.

Foto: Carl Klingspor

Testare: Nina jakobsson

Ålder: 46.

Bor: I Årsta.

Familj: Sambo och två döttrar.

Träningsbakgrund: Dansade jazzdans till 17-årsåldern. Springer och styrketränar mest numera.

Hälsofilosofi: Bara gör’t! Ibland lättare sagt än gjort, men alltid värt det. Och våga ta i, men släpp prestationskraven – det blir så mycket roligare då.

Jag har 65,1 procents anlag för uthållighet, men bara 34,9 procent för styrka och intensitet. Jag tänker på det när jag är ute och springer. Det borde ju rimligen göra mig till en ypperlig långdistanslöpare, och under min runda känns benen visserligen lätta, spänsten bra, men flåset är desto tyngre. Ändå säger tydligen mina gener att min syreupptagningsförmåga är mycket hög.

– Ett stort problem med de här testerna är att de inte mäter ett svar, eller en effekt, utan bara tittar på att du har ett visst anlag, säger Jessica Norrbom som är medicine doktor i fysiologi vid Karolinska institutet.

Men vi tar det från början. En morgon topsar jag in­sidan av min kind, lägger försiktigt ner provet i ett litet rör, förseglar det, stoppar det i ett kuvert och lägger det, ganska nervös, i brevlådan.

Allt börjar med att jag nervöst topsar insidan av min kind

Jag har beställt ett DNA-test som enligt leverantören ska berätta för mig hur jag kan bli den bästa versionen av mig själv genom att jag får veta hur just min DNA-profil ser ut inom områdena träning och kost. För bara femton år sedan kostade läsning av mänsklig arvsmassa en hel förmögenhet. Idag kan vem som helst göra det för några tusenlappar. Mitt test mäter mina hälso- och träningsrelaterade förutsättningar, men det finns även tester som tar reda på vilka ärftliga sjukdomar man riskerar att drabbas av.

Det dröjer väldigt länge innan jag får svar. Cirka tio arbetsdagar läste jag att det skulle ta efter att labbet fått mitt test, men först efter drygt fyra veckor plingar det till i min inbox med beskedet att jag är färdiganalyserad. Under dessa veckor hinner jag gå från skeptisk till exalterad till skeptisk och tillbaka igen. Vad kommer jag att få veta? Hur ska jag använda informationen? Och, kanske framför allt, riskerar mitt DNA att hamna på villovägar?

– Nej, det är ingen fara, säger Sylvia Oppenheim som är vd på det företag som importerar och distribuerar testet i Sverige.

– De förstör provet så fort de har gjort testet. Sedan sparas rapporten med anonymiserat id som inte kan kopplas till dig.

Att jag har potential för hög syreupptagning gör mig glad

Mitt DNA-prov undersöks i ett laboratorium i Storbritannien. Enligt Sylvia Oppenheim har en vetenskaplig panel bestående av forskare på genetik, läkare och atleter bestämt vilka genetiska markörer som ska undersökas utifrån en strikt vetenskaplig standard.

Så vad säger mina provsvar egentligen? Jo, jag har alltså genetiskt bättre förutsättningar för att vara uthållig än för att vara mer explosiv och stark. Därför får jag följande rekommendation: ”Gör det bästa av din genetiska benägenhet för uthållighet genom att prioritera konditionsträning i ditt träningsupplägg.”

Min egen uppfattning är att jag har lättare för att bygga muskler än för att förbättra min kondition. Jag springer hellre korta, explosiva intervaller än långa distanser som tär på min uthållighet.

– Du kanske hatar att springa men kanske ska testa det, eftersom det visar sig att du har anlag för det. Det är bra för dig, det gynnar dig mer och det vore bra att utnyttja det, att ägna dig åt den träning du får ut mer av, säger Sylvia Oppenheim.

– Du vet nog om du inte är explosiv, men det betyder inte att du inte kan träna upp din explosiva förmåga. Och bara för att du har sprintgenen behöver det inte betyda att du inte kan bli maratonlöpare, säger Jessica Norrbom på Karolinska institutet.

Jag ska också ha potential för hög syreupptagningsförmåga, och det gör mig glad eftersom jag gärna vill springa både längre och snabbare än den dryga mil som känns bekväm i dagsläget. Kanske är just de generna inte riktigt igång än, eftersom jag som sagt har störst problem med flåset.

En annan positiv sak med mina gener är att jag tydligen återhämtar mig snabbt efter hård träning. Men samtidigt står det i mitt testsvar att jag är ”inflammatoriskt lagd” och bör tänka på att äta och vila ordentligt efter träning. Hur går det ihop? Jag får också veta att jag ”har en generellt högre risk för idrottsskador på mjuk vävnad”.

Det här är de svar jag får kring min träningspotential. Mitt samlade intryck är ”nja”. Jag förstår inte riktigt hur jag ska kunna använda informationen när jag lägger upp min träning och går vidare till att istället titta på mina kostsvar.

DNA-testet visar att Nina behöver få i sig extra mycket antioxidanter.
DNA-testet visar att Nina behöver få i sig extra mycket antioxidanter. Foto: Shutterstock

Min optimala kosttyp för viktkontroll är enligt testet Medelhavskost. Vidare får jag veta att jag är mellankänslig för kolhydrater och har låg känslighet för fett.

– Du får veta om du genetiskt sett är känslig eller inte för kolhydrater och kan på så sätt få hjälp att se varför ett visst kostupplägg inte har fungerat för dig, säger Sylvia Oppenheim. Får du till exempel veta att du är känslig för kolhydrater kan du göra bra val utifrån det.

Det låter förstås smart, men jag tänker också att Medelhavskost är ett kostmönster som i fler­talet studier visat sig vara hälsofrämjande och att det stämmer väl överens med de nordiska näringsrekommendationerna. Så det hade jag så att säga kunnat räkna ut själv.

Jag får veta att jag är extra känslig för ­koffein och bör minska mitt kaffeintag

I mitt DNA-svar får jag också rekommendationer för exakt hur stor del av mitt dagliga kalori­intag som bör bestå av mättat, enkelomättat respektive fleromättat fett för att hålla en sund kolesterolnivå. Det känns märkligt med så specifika råd när de inte har någon aning om hur mitt kolesterolvärde ser ut – även om råden inte avviker nämnvärt från dem jag får från Livsmedelsverket.

Vidare får jag veta att jag är extra känslig för koffein och bryter ner det långsammare än genomsnittspersonen. Jag skrattar lite eftersom jag dricker kaffe precis varje kväll efter middagen, men aldrig någonsin har haft svårt att sova.

Alkohol, däremot, får jag gärna dricka lite mer av, enligt analysen. Jag läser: ”Den positiva effekt som alkohol kan ha på HDL-kolesterolet tycks påverkas av de genetiska varianter som reglerar enzymerna som omsätter alkohol. Vissa personer kan alltså dra större nytta av alkohol än andra, men måttlig konsumtion gäller fortfarande alla!” Måttligt betyder här upp till tre enheter om dagen, men jag tror att jag håller mig till lägre nivåer även om mitt goda kolesterol skulle bli lidande.

Ett mer oroande besked är att jag har en aningen förhöjd risk för att utveckla celiaki, glutenintolerans.

– Om du har en hi­storia av magbesvär och andra symtom relaterade till celiaki kan det vara värt att gå till läkare och få det utrett om du får veta att du har de här anlagen, svarar Sylvia Oppenheim.

Jag har inte märkt av några sådana besvär, utan kan lugnt fortsätta äta mackor. Jag kan också fortsätta med min filmjölk (inga anlag för laktosintolerans) men jag bör se upp med saltet.

Det sista jag får veta är att jag har ett kraftigt förhöjt behov av antioxidanter och mineraler. Jag får en lista över hur mycket jag bör få i mig av vanliga näringsämnen.

– Det är konstigt att ge rekommendationer som skiljer sig från de nordiska näringsrekommendationerna om man inte har tagit blodprov, säger Jessica Norrbom.

Jag frågar också Wulf Becker, som är forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet. Han var tidigare chefs­nutritionist på Livsmedelsverket.

– Generellt sett kan man inte göra sådana där ­tester och översätta till specifika näringsämnen. De har inte kollat vad du har för värden. Det verkar lite förenklat, säger han.

– Det kan ge en liten vägledning, svagheten är att du bara får svaret i form av näringsämnen, inte som mat.

Tillbaka till den där löpturen. Om jag nu sitter på uthållighetsgenen och har anlag för supersyreupptagning är det kanske maraton jag ska satsa på framöver.

– Säg att du har alla anlag för att ha bra kondition. Men om du inte tränar så kommer inte generna att uttryckas, det vill säga att bara för att du har dem behöver de inte vara igång, säger Jessica Norrbom.

Just det. Mitt DNA-test säger ju ingenting om hur jag mår idag. Det berättar bara om vad några av mina genetiska markörer visar att jag har för anlag.

Så nästa gång väljer jag att lägga pengarna på

ett test som visar hur mina värden ser ut just nu. Kanske blir det pengar över till en PT också.

SLUTSATS - fördelar och nackdelar om detta DNA-test!

+ Kul vägledning. Peppande att få veta genetiska styrkor – kanske upptäcker du ett nytt intresse, som till exempel långdistanslöpning.

- Testet säger inget om hur du mår idag. Det berättar bara om dina genetiska förutsättningar.

Här kan du testa ditt DNA

Foto: Shutterstock

• Life nutritest. Hälsokostkedjan Lifes eget DNA-test, som görs i svenskt laboratorium. Mäter över 100 hälso- och livsstilsvariationer i ditt DNA. Pris: 5 500 kr.

• Athgene premium. Säljer flera olika DNA-tester. Vad som ingår framgår dock inte tydligt på hemsidan. Pris: 3 495 kr.

• Your DNA. Säljer flera varianter, bland annat Total+ som inte bara ger svar på vilken typ av kost och träning som lämpar sig bäst för dig, utan också på dina genetiska anlag för flera olika sjukdomar samt vilka mediciner som har bäst effekt på dig. Pris: 20 500 kr.

Testerna har mötts av mycket kritik

Idag erbjuds olika former av DNA-test av privata företag på nätet. Genom att skicka ditt DNA till något av dessa företag kan du bland annat söka efter släktingar och ta reda på mer om ditt och dina förfäders ursprung, undersöka dina risker för olika genetiska ­sjukdomar och få information om din hälsoprofil.

Många tycker att det är spännande att hitta släktingar runt om i världen. Andra vill veta vilka sjukdomar de riskerar att utveckla eller vilka vitaminer de kan ha svårt att ta upp. Testerna har fått kritik för att vara oseriösa, bland annat för att analyserna ofta presenterar enkla slutsatser som därmed inte är tillförlitliga. Svaren när det gäller exempelvis sjukdomsrisk kan leda till onödig oro och förvirring, menar många läkare och forskare.