18-åriga Lovisa Ström från Stockholm har alltid varit engagerad I kvinnors rättigheter, så när hon hade gått ut gymnasiet och fått ett välbehövligt sommarlov tog hon sitt pick och pack och drog till andra sidan jordklotet för att hjälpa utsatta flickor i Burma.

– Varje gång jag läst liknande saker i tidningen har jag alltid känt frustration över att inte vara där. Jag vill ju vara mitt i skiten och se till att det händer grejer, så jag hade mer eller mindre inget annat val än att åka. 

När Lovisa Ström, i dag 18, läste boken ”Såld” (en självbiografi skriven av Natasja T och Vera Efron), som 13-åring hände någonting i henne. Det var som om boken öppnade upp hennes ögon för verkligheten.

Senare var hon på en ungdomskonferens där Elise Lindqvist, ängeln på Malmskillnadsgatan I Stockholm, pratade. Efter det visste Lovisa att hon ville hjälpa utsatta tjejer. När sommarlovet efter gymnasiet hade kommit till sin ända valde Lovisa att packa väskorna och resa ner till Burma för att hjälpa till – mitt i verkligheten.

–  Jag har nu varit här i snart två månader som volontär, men det känns som att jag varit här mycket längre än så då jag har fått sån stark relation till tjejerna.  

Foto: Privat

I ett blogginlägg med rubriken ”Ett brev till Svenska folket”, publicerat på Lovisas blogg har hon valt att lägga tid och kraft på att återberätta hur det fungerar nere i Burma och vad hon gör där. Lovisa berättar att hon startade bloggen i syfte att lyfta fram problemen där nere och för att få folk att vilja engagera sig. 

Här kommer ett utdrag ur inlägget:

Sanda Moe var bara 12 år gammal när hon blev såld av sina egna föräldrar till en rik man i ett helt annat land. Hon fick spendera några veckor hemma hos honom för att bli “inskolad” som han så fint kallade det. Denna inskolning innebar konstant tortyr, våldtäkter och förnedring från olika män dygnet runt i hopp om att hon skulle bli svag och nedbruten. När hon till slut var så svag att hon inte längre orkade göra motstånd tog han och låste in henne i en liten liten cell, på en stor båt mitt ute på havet.

Det var över 100 män på den här båten och Sanda Moe var ensam tjej, vilket innebar att hennes lilla, 12åriga kropp som inte ens kommit in i puberteten än skulle fylla 100 mäns begär efter sex. Alla ville åt henne. Alla ville åt den lilla, lilla tjejen som just nu var helt ensam och livrädd. De hade rätten att knacka på hennes dörr och kräva att få något exakt när de ville och Sanda skulle bara ligga där och ta emot. Låta sig själv förstöras i takt med de äldre männens stön, andetag, förnedrande skratt och slag. En efter en, dag efter dag. Hennes hälsa och ork spelade ingen roll och eftersom hon var mitt ute på havet kunde hon inte komma därifrån.”

– Sverige är ett av världens mest priviligerade länder och det är dags att vi öppnar ögonen, tar vårt ansvar och hjälper de barn som just nu skriker efter vår hjälp. Jag ville inte på något sätt försöka förfina det, utan jag ville visa den nakna sanningen och väcka alla dem som blundar.

Foto: Privat

Ingen dag är den andra lik där nere och Lovisas uppgifter kan variera mellan att hjälpa Eden Ministry med deras marknadsföring, hålla presentationer för företag som kommer på besök till att vara mycket med tjejerna och prata, leka och undervisa dem i engelska och datorkunskaper.

– Jag är lite överallt helt enkelt. Och så bloggar jag ju också, vilket är en väldigt stor del av det hela. Varje torsdag åker vi även ut till The Red Light District i hopp om att få kontakt med fler tjejer och på så sätt hjälpa dem därifrån, säger Lovisa och fortsätter:

– En sak vi gör är att erbjuda HIV-tester och får på så sätt cirka 15 minuter med varje tjej. Sen bor jag även tillsammans med tjejerna som blivit räddade så jag tillbringar mycket tid med dem och håller koll på hur deras psykiska hälsa är. 

Foto: Privat

I sitt blogginlägg ”Ett brev till Svenska folket” skriver Lovisa om en tjej, såld av sina föräldrar till en rik man och därefter förgripen på bara blev 15 år. Men enligt henne är den här historien bara en av väldigt många.

– Mina vänner här borta har varit med om saker ingen människa någonsin ska behöva gå igenom, saker som för mig är omöjliga att ta in. De har blivit sålda av sina egna familjer för att de ska ha råd med hyran, brutalt våldtagna flera gånger om dagen, fått sina knäskålar sönderslagna med hammare för att de inte ska kunna rymma, blivit våldtagna av polisen, blivit tvingade att gifta sig med sin våldtäktsman, blivit fastbundna i stolar för att sedan bli brända med järnrör och lurade gång på gång. 

Foto: Privat

Hon berättar också att det är riktigt kämpigt att leva som tjej i Burma och att de som bor där är väldigt förtryckta.

– Det finns till exempel inte ett enda ord för det kvinnliga könsorganet då det anses vara så smutsigt. Upp till 50% av alla flickor som föds i slummen kommer att bli sålda och de kan bli slagna om de pratar högt om mens. Man får inte heller tvätta kvinnans kläder tillsammans med mannens då “något så smutsigt kan ta bort hans helighet”.

Vad kan vi göra för att hjälpa?

– Man bidrar jättemycket bara genom att prata om det och uppmärksamma problemet, men om man vill göra något mer konkret kan man köpa smycken som tjejerna som blivit räddade från human trafficking själva har designat och gjort. Pengarna går helt och hållet in i verksamheten igen och det ger oss möjlighet att kunna rädda fler tjejer, säger Lovisa och utvecklar det hela:

– Ett av våra smycken heter “Commited” och har en alldeles egen mening. En del av smycket, ett guldhjärta, ges bort till en tjej som är fast i slaveriet med löfte om att den personen som har den andra delen tänker på henne och inte har glömt henne. Det kan på riktigt rädda liv om tjejen i fråga får den i rätt tillfälle. 

Foto: Privat

Lovisa säger att det ännu inte går att beställa smyckena via Eden Ministrys hemsida, men att det dock går bra att beställa via henne och hennes blogg.

– Eden Ministry säljer smyckena från deras hemsida, men det går tyvärr inte att beställa från Sverige än. Men eftersom jag får så många förfrågningar från Sverige via bloggen så bestämde jag att jag ville göra det tillgängligt i väntan på att hemsidan ska uppdateras, och fick även organisationens medgivade till det. Med andra ord är jag bara en tillfällig länk som tar beställningar  och skickar pengarna vidare.

Hur länge kommer du befinna dig på plats?

– Jag har hela tiden sagt att jag kommer börja med tre månader för att se hur det går och hur jag blir påverkad av det, men det kan mycket väl kan bli så att jag stannar längre. Om inte så kommer jag att fortsätta engagera mig inom den här frågan även i Sverige.

Läs Lovisas starka blogginlägg ”Ett brev till Svenska folket” här.

Vill du läsa mer sånt här? Gör som 25 000 andra och följ amelia på Facebook!

NUVARANDE Lovisa,18, hjälper utsatta flickor i Burma: ”Barnen skriker efter vår hjälp”
NÄSTA Forskare: Personer som svär mycket har bra ordförråd