Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa amelia i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Alexandra Pascalidou: Sexism och rasism går hand i hand

Alexandra Pascalidou: Hotad för att hon tar plats.

"Ibland undrar jag, de här onda, fattar de att de skriver till en människa? De har skickat bajs till min brevlåda, lämnat läskiga saker i porten, uttryckt hot på bloggar, i mejl och i brev. Det har varit allt från dödshot ‘du ska dö din blattehora’ och ’ta med en hammare och krossa hennes knäskålar’ till det klassiska att de vill att jag ska bli gruppvåldtagen. Jag tror att varje kvinna som har uttryckt sig feministiskt och försvarat rätten att vara invandrare har fått den ‘önskningen’: att hon ska bli gruppvåldtagen av ett gäng araber.

Som ung var jag den arga Rinkebytjejen i SVT:s Mosaik. Det kom så många hat- och hotbrev. Ibland var det helt förkrossande. Säkerhetstjänsten på tv var helt tafatta. De sparade hoten i en pärm. När den var överfull frågade jag vad de tänkte göra med breven. Det visste dom inte.

När min relation tog slut efter nazisthoten i Aftonbladet i slutet på 1990-talet blev det hundrafalt värre. Jag sov med kniv under kudden, hade ett järnrör vid dörren. Mina kompisar kallar än idag mitt hem för Fort Knox, jag har så där fem olika lås. Jag tränade kampsporter länge för jag tänkte att jag måste kunna värja mig och försvara mig.

Jag får fortfarande mejl och brev till de medier jag frilansar för. Så sent som igår såg jag att någon på en blogg kallade mig för en ’svenskhatande kulturmarxisthora’. Det ordet är något nytt som kom med Breivik. Skit i det, de är idioter, det här är bara ett kvitto på att du gör rätt, säger jag till mig själv, för jag vill inte bli älskad av dem. Men sen, lik förbannat, ligger jag där på natten och är rädd.

Jag har gått i kognitiv terapi, till samma terapeut, i alla år då och då när jag varit rädd. Jag har haft svårt för att prata med folk om den här rädslan för det kändes som att kapitulera, att bli ännu mer offer. Och jag ville slippa manssamhällets förlöjligande, ’Gud, vad hon tjatar om att hon är hotad.’ När jag blickar bakåt i mitt liv finns det perioder när hatarna har vunnit. De har fått mig att byta jobb, stil, språk. Men det går inte i längden för tigandet blir att osynliggöra ett samhällsproblem.

Jag tror att vi måste bli bättre på att stötta och stärka varandra. Det är väldigt viktigt att vi tjejer ser att sexism och rasism går hand i hand och drivs av samma mekanismer. Och att ju fler vi blir som tar striden, desto svårare blir det för hatarna att utse oss till fiender.”

Mitt råd: Stötta och stärk varandra.

________

Alexandra Pascalidou

Gör: Journalist, författare och bloggare.

Ålder: 42.

Familj: Dottern Melina, 4,5.