Vardagsdebatten: Måste mammor ha egentid?

–NEJ, EN BARNDOM GÅR SÅ FORT!

Cia Sterley, 46.  

Familj: Sambo, två barn, två bonusbarn.

Bor: Gävle.

Gör: Förskollärare.

Den senaste tiden tycks trenden vara att vi föräldrar behöver egentid på ett sätt som förut inte alls har varit självklart! Naturligtvis behöver vi alla tid för oss själva, både mammor och pappor. Men är det lika självklart att ha massa ”egentid” nu, när barnen lämnas på förskolan 50 timmar i veckan redan från ett års ålder?

Vid skilsmässor väljer många föräldrar att ha barnen varannan vecka. Nu får föräldrarna helt plötsligt massa ”livsviktig” egentid! Den här egentiden är så viktig att vi helt enkelt inte vill vara utan den. Helt plötsligt blir vi till och med blir bättre föräldrar när vi bara är föräldrar på 50 procent.

Hur kan det komma sig?

Är man en sämre förälder om man är förälder på heltid? Mindre ork kanske, men sämre?

Att vara förälder är ett livstidsåtagande. Föräldraskap har inga jämna och ojämna veckor. Hur kommer den generation som växer upp att präglas av att varje sommar ha två veckors ledigt med varje förälder för att mamma och pappa också måste ha två veckors semester med ”egentid”? Att mamma eller pappa inte kan komma och titta på min fotbollsmatch för att det är ”fel” vecka? Att inte få komma hem till sin förälder på ”fel” vecka? Föräldrars ”egentid” har blivit viktigare än barnens behov. Hur blev det så?

Barndomen springer fort förbi, det vet vi alla. Är det inte under barndomen som vi föräldrar måste lägga huvuddelen av vår tid och engagemang på just barnen?

Eller är det så, att för att barnen ska bli lyckliga, så måste mamma och pappa vara lyckliga först? Och det blir de om de inte tillbringar alltför mycket tid med sina barn? Med för lite egentid?”

–JA, JAG BEHÖVER MIN EGENTID!

Josefine Thimberg, 30.

 Familj: Dotter Nikki 8, son Oliver, 6.

Bor: Skara.

Gör: Personlig assistent.

När jag och min man skilde oss var den ständiga reaktionen från andra mammor: ”Åh, visst är det jobbigt att behöva vara utan barnen en hel vecka?” Personen mitt emot förväntade sig att vi skulle stå där och prata om hur mycket vi saknade våra barn. Istället blev mitt svar: ”Näe! Jag tycker det är helt underbart de veckor jag inte har barnen!”

Alla kvinnor verkar ha det inpräntat i hjärnan att man ska tycka det är jobbigt att varannan vecka lämna ifrån sig sina barn. De flesta tror också att alla andra mammor tycker så. Till skillnad från män, där responsen allt som oftast är ”skönt för dig” och ”passa på att njuta”. Varför är det ingen mamma som säger: ”Åh vad skönt för dig! Då får du en hel vecka med egentid!”

Jag älskar mina barn mest i hela världen, men jag älskar min egentid lika mycket. Sova en timme längre, inget hämtande på skolan, ingen fotbollsträning, inga ”leka med kompisar-hämta mig sen”-körningar. Också att slippa laga mat varje dag är skönt. Jag lever två liv och jag älskar det!

De veckor jag har barnen blir bättre. Jag blir en bättre mamma, vi får det bättre den tiden dom är hos mig. Jag kan bortse från vissa saker, till exempel väljer jag mina fighter och bråk. Över-lag så tycker jag att jag blir en bättre mamma. Tiden vi har är ju begränsad så jag ser till att göra det bästa av den.

Jag tycker definitivt att man behöver tid ifrån sina barn. Både för sin egen skull och för relationen man lever i. Man måste få andas! Glömma allt vad blöjor, nappflaskor och godnattsagor heter. 

Mammor har svårare att släppa allt och bara åka iväg, tror jag, men det är viktigt att få sin egen tid. Träna, ta en fika med en väninna, shoppa med mera. Att åka ensam på föräldramöte eller åka och storhandla själv räcker inte. Man måste göra egna saker!”