Pengar är en av våra vanligaste källor till bråk. Men det tär på kärleken. amelia ger er nya sätt att hantera ekonomin, för att få stopp på konflikterna.

Förutom städning och jämställdhet är ekonomi en av de saker vi grälar allra mest om. Ungefär hälften av svenska par bråkar om ekonomi ibland, visar en undersökning från Nordea. Kanske för att ekonomi liksom sex är ett svårt ämne att prata om, det är lite tasseland.
– Jag träffar allt för många par som säger att ”Vi är så himla kära, så vi ska bara vara gulliga med varandra”. Det är väldigt blåögt, för någon gång behöver man reda ut ekonomin. Ju förr desto bättre, säger coachen Anna Glas.

”Bråken äter sönder kärleken”

– Ett problem är att man kan ha med sig väldigt olika värderingar hemifrån. I så fall behöver man hitta något slags kompromiss, som båda kan leva med. Annars riskerar penningkonflikterna att äta sönder förhållandet, säger Gunilla Nyström, privatekonom hos SEB.

Fem gräl – så löser du dem

Vill ni få slut på konflikterna? Våra proffs tipsar om hur ni tacklar vanliga ekonomikonflikter – för ett skönare liv tillsammans.

Konflikt 1:

Mina kontra dina barn

 

PROBLEM: Jag har ett barn från tidigare förhållande och min man två, som bor hos oss varannan vecka. Gulliga ungar, men jag blir så sur, för han köper dyrare saker till sina barn än vad min tjej får. Varför ska de få nya slalomskidor för 4?000 kr? Han hävdar att han får göra vad han vill för sina pengar, men jag vet att han gör det för att ställa sig in hos barnen. Dessutom har vi tidvis tajt med pengar.

Gunilla Nyström svarar: ”Rent juridiskt får han göra så här”
Rent juridiskt är det så att så länge båda vuxna bidrar till deras gemensamma utgifter i förhållande till vad man tjänar (tjänar man mer så bidrar man med mer), så har han i princip rätt att göra vad han vill med sitt överskott. Men livet handlar ju inte bara om vad som är juridiskt rätt och fel. Det här paret måste prata sig fram till en lösning som inte innebär att kvinnans dotter tror att de vuxna favoriserar hans barn.

Anna Glas svarar: ”Barn såras av orättvisor”
Jag coachade en kvinna vars nye man bjöd henne till Paris. Hon har tre barn och han ett. Hon köpte presenter för någon hundring till sina barn i Paris, medan han kom hem med en docka för flera tusen kronor till sin dotter. Kvinnan kände direkt: ”Det här kommer aldrig att funka, för så här kommer vår relation att vara och jag kan inte göra något åt det” – och så gjorde hon slut. I det här fallet måste paret sätta sig ner och prata om hur de ser på pengar och presenter. Det måste finnas rättvisa gentemot barnen. Visst har man rätt att göra vad man vill med sina pengar, men barnen ser och såras av orättvisor.

Konflikt 2:

Jag tjänar mindre, men handlar mer mat. Varför?


PROBLEM:
Jag har en lägre månadslön än min man och är därför den som har gått ner till 75 procents arbetstid för att hinna lämna och hämta barn. Dessutom vill jag gärna vara med barnen. Men nu känns det som att jag blir dubbelt bestraffad, för dels får jag in mindre pengar per månad, dels är det nästan jämt jag som handlar mat. Allt medan han köper roliga saker eller lägger flera hundra på en utekväll med kompisar. Vi bråkar ofta om det här. Ibland blir det bättre ett tag genom att han storhandlar på helgen, men snart faller vi tillbaka i gamla spår.

Gunilla Nyström svarar:
”Hon har gått i deltidsfällan”
Det här duger inte! Betalar hon för maten, så måste hon ha en budget avsatt för det. Det kan man lösa genom att ha ett konto för gemensamma utgifter, med varsitt kort kopplat till kontot. Dessutom har hon gått i den klassiska deltidsfällan, där man tjänar mindre, halkar efter på arbetsmarknaden och får sämre pensionsavsättningar. Många kvinnor säger att ”det gör inget för vi ska alltid leva ihop”. Men samboförhållanden kan spricka, och tänk om han dör först. Kan båda gå ner till 90 procent istället? Efter skatt blir förlusten inte så stor som många tror! Räkna på detta på Skatteverkets hemsida. Annars ska hon kräva ett eget sparande som kompensation för sina pensionsförluster. Är de gifta ska hon se till att göra sparandet till hennes enskilda egendom genom ett äktenskapsförord.

Anna Glas svarar:
”Handlar det om pengar eller sårade känslor?”
Kvinnan bör fundera på om det här handlar om pengar eller helt andra saker. Blir hon arg för att han har mer pengar, eller är hon ledsen för att hon får sitta ensam hemma med ungarna när han roar sig? Paret behöver snacka om ekonomi och arbetsfördelning. Det är inte ovanligt att den som jobbar och tjänar mest också är latast hemma. Varför? Jag vet ett par där hon gick ner till 75 procent och han varje månad satte in pengar på hennes konto upp till heltid. På så sätt behövde de inte hålla på och mecka och bråka om pengar. I slutändan handlar det om rättvisa. Den kan se olika ut i olika förhållanden, men det är viktigt att en känsla av rättvisa finns.

Konflikt 3:

Han bor här men vill inte betala


PROBLEM:
Jag bor i ett radhus med mina två barn. Min nye kille flyttade hit för ett år sedan, men vill inte betala för ”mitt” hus. Visst hävdar jag ibland att det är mitt hus, som när han vill köpa en ful soffa. Men han bor ju här! Borde vi inte dela på kostnaderna? Han köper mat och en del annat, men det är fortfarande jag som pröjsar lånekostnader, el och hemtelefon. Det här håller på att förstöra vår relation!

Gunilla Nyström svarar:
”Kan han betala en tredjedel?”
Så länge de är sambor har han ingen underhållsskyldighet, men det är klart att han ska betala för boendet. För att få struktur kan man säga att han ska stå för 1/3 av boendekostnaderna (låneräntor, el, värme, fastighetsskatt etc, men inte amortering, det är sparande) samt att de öppnar ett matkonto där hon sätter in lite mer än hälften.

Anna Glas svarar: ”Diskutera synen på mitt, ditt och vårt”
Självklart ska han vara med och dela på boendekostnaderna. Paret behöver prata om synen på mitt, ditt och vårt. Hon kanske inte alls vill släppa in honom i sitt hus, för hon är rädd om tryggheten hon har byggt upp. Är det rättvist? Och han kanske känner att ”det här är inte mitt, jag kan flaxa imorgon”. Frågan är hur länge de vill leva så, och vad det gör med relationen.

Konflikt 4:

Det stora shoppingbråket!


PROBLEM:
Jag gillar att shoppa kläder. Det är mitt intresse och jag har råd; jag handlar inte på kredit. Men min man blir sur så fort jag kommer hem med en ny kjol och börjar riva i min garderob för att visa hur många kjolar jag redan har. Det leder till bråk där elakheterna haglar. Så nu har jag börjat mörka; jag smusslar hem nya kläder och säger ”den här kostade bara 69 kr, det var halva på halva på rean”, vilket funkar. Fast det känns ju sådär…

Gunilla Nyström svarar:
”Jag skulle bli rasande!”
Om min man rotade i min garderob på det här sättet hade jag blivit rasande! Om de delar på de gemensamma utgifterna, utifrån vad de tjänar, så är det upp till var och en vad de vill göra med överskottet. Fast har de ett gemensamt mål, kanske spara till en resa, så är det oschyst om hon spenderar alla pengar på kläder. Eller handlar detta om ekonomiskt tolkningsföreträde? Vissa män tycker att kvinnor slösar när de shoppar kläder, men ser inte några problem med att själv lägga pengar på dyra prylar.

Anna Glas svarar: ”Vad mer mörkar de för varandra?”
Att mörka shopping är väldigt vanligt. I det här fallet verkar det handla om kontroll. Hon vill ha kontroll över sina pengar och rätten att göra vad hon vill med dem – och han också. Kvinnan måste förklara att ”Jag väljer vad jag gör med mina pengar. Det får du acceptera, likaväl som jag får acceptera vad du gör med dina.” Men jag undrar, mörkar de fler saker för varandra? Jag tror paret behöver dyka ner en nivå till och se om detta egentligen handlar om något annat.

Konflikt 5:

Han vill spara, jag vill leva livet  

 

PROBLEM: Jag tycker att pengar är till för att levas upp. Jag vill bjuda på middagar, resa och köpa snygga kläder. Han tycker att vi borde spara flera tusen varje månad ”ifall det oväntade skulle ske”. Men tänk om jag dör i morgon, hur kul är det då att ha flera hundra tusen på banken? Nu har han börjat dilla om att han ska ha hand om ekonomin och att vi ska få en summa var i månaden att spendera, för att ha råd med en resa om tre år…

Gunilla Nyström svarar:
”Båda behöver kompromissa”
Det finns en skala där ena ytterligheten är att leva upp alla pengar, ”för vem vet om jag dör imorgon”, och andra ytterligheten handlar om att spara så mycket man kan, ”för säkerhets skull”. Ska man leva ihop är det svårt att vara för långt ifrån varandra. De måste kompromissa. Och en buffert för oförutsedda utgifter behöver de flesta.  

Anna Glas svarar: ”En svår nöt att knäcka”
En Spara har träffat en Slösa – en svår nöt att knäcka, värderingar kring pengar är så djupt rotade. De måste diskutera vad var och en kan ge avkall på. I den bästa av världar kan de mötas på mitten och säga: ”Vi kompletterar varandra bra”, men risken är att de fortsätter gå varandra på nerverna.

NUVARANDE Fem vanligaste pengabråken – så löser du konflikterna
NÄSTA amelia testar läppbalsam