Den tunnaste smörgårstårtan

Vad säger farmor, var smörgåstårtan det plattaste hon ätit?

När är ett judiskt foster livsdugligt?
När det tar läkarexamen.
Det finns många roliga skämt om judiska mödrar och deras överbeskyddande sätt, det finns till och med böcker i ämnet.
Jag har en sådan mamma. Nu är hon kanhända inte judisk eller ens från ett ­annat land. Mamma är född på en bondgård i Småland och är smålänning i många led bakåt, men det ängsliga övervakande sättet har hon ändå.
Vi bjöd till kalas för ett par veckor sedan, mellanbarnet Saga skulle fylla fem och trettiofem släktingar skulle få mat.
”Jag tror att jag ska göra smörgåstårta.”
”Jaha”, säger mamma och tänker att en smörgåstårta kan nog gå bra.
”Jag tänkte använda tunnbröd.”
TUNNBRÖD? DET GÅR INTE, SNÄLLA MALIN LÄGG NER DET!”

Jag kan förstå hennes reaktion om jag hade sagt att jag skulle göra smörgåstårta på ved eller människohår. Men jag föreslog tunnbröd. Någon gång någonstans har någon gjort en smörgåstårta av tunnbröd, det är inte som att resa till månen på en moped. Bröd som bröd. Eller? Nej. Mamma var säker på sin sak. Skulle jag bjuda på tunnbrödstårta skulle kalaset bli en KATASTROF.
Hur göra? Det skulle vara så skönt att trotsa mamma. Oavsett resultat är det skönt att vara  rebell. Men det är skönt när mamma är tyst också.
Jag frågar Joachim.
”Du kan inte göra smörgåstårta på TUNNBRÖD, har du sett något recept? Vet du någon annan som har gjort det?”
”Nej men..”
”Nej Malin, snälla, du måste ha ett recept, du kan ju inte bara göra på känn.”

Både matriarkatet och patriarkatet emot mig. Jag orkar inte stå emot. Jag ger upp. Jag fogar mig. Joachim får göra en smörgåstårta på hönökaka som folk har gjort förut. Som finns i ett recept.
Så blir det söndag och kalas. Mamma kommer. Syrran kommer. Syrran skvallrar, mamma har varit så orolig. Orolig för vad? Orolig över klimathotet? Svininfluensan? Hudcancer? Finanskrisen? Nej. Mamma har varit orolig för att jag ska framhärda med GALENSKAPEN att göra smörgåstårta på tunnbröd. Och inte bara det. Mamma har varit nervös, oh så nervös för att tårtan inte ska räcka. Tänk om alla inte kan ta två normalstora bitar var?

Men Joachim vet hur mammor tänker, vi har ju varsin. Han har gjort fyra stora och höga smörgåstårtor och när kalaset är slut har vi en och en halv tårta kvar.

När mamma går hem klappar hon om mig på ryggen med ett dunk-smek som säger; Allt gick bra, det löste sig, du klarade det. Den här gången.

Och så levde vi lyckliga på smörgåstårta i tre dagar till.

NUVARANDE Den tunnaste smörgårstårtan
NÄSTA Säg hejdå till träningsvärk!