Så funkar din pension om du jobbar deltid

Julfrid eller julstress? Rätt många av oss irrar runt just nu och slår knut på oss själva för att hinna med – ja vad det nu är vi ska hinna med. Vem drömmer inte om att jobba lite mindre då. Men törs man utan att riskera att bli fattigpensionär? Här är tio tankar om deltid som kan ge lite vägledning till den som funderar på att jobba lite mindre eller redan gör det.

Häromdagen fick jag ett mail med en länk till några blogginlägg. Jag hamnade mitt i en känslofylld debatt om stress, livskvalitet, arbetets värde och pensioner:

"Det duger inte att jobba deltid, hämta på dagis och sen klaga" av Britta Svensson på Expressen.

"Det duger inte att jobba heltid och aldrig hämta på dagis" av Underbara Clara här på amelia.se.

Å ena sidan. Allt tydligare besked om att vi borde arbeta mer och längre för att få en anständig pension när det är dags.

Å andra sidan. Att det finns ett liv vid sidan av arbetet, lugnare takt och en värld som många nästan lite skamfyllt längtar till.

 

För eller mot deltid med andra ord. Debattnivån påminner om den politiska debatten med minst lika högt tonläge. Mycket fy och fel. I ena hörnet den goda modern som valt det enkla livet för att hinna med att fixa cup cakes, julgodis och hemmagjorda julklappar. I andra hörnan mammorna i karriären som ondgör sig över kvinnorna i cup cake-land som inte förstår sitt eget bästa i sin väg mot att bli fattigpensionärer. (Var männen finns är som vanligt en gåta i dessa sammanhang. Kanske är de ute och letar julgran.)

Men vad är rätt och fel och hur ska vi tänka kring deltid?

Låt oss lägga alla känsloargumenten åt sidan en stund och titta på vilka olika varianter på deltid som finns.

Frivillig deltid

Jag vill jobba mindre, just nu och så länge jag har råd och lust. Vad är problemet, det funkar ju?

Tänk på att: Det kommer en dag i morgon också. Och även då behövs det pengar. Bra att ha en lite mer långsiktig plan. Gör en prognos och ta reda på konsekvenserna. Tänk också på hur föräldrapenning, sjukpenning och a-kassa påverkas av att du har låga inkomster nu.

Är du gift kan du ta en förhandling med din man – eller fru. Ska du arbeta mindre för att t. ex. sköta mer av markservicen så gäller det att få betalt på något sätt och på den vägen säkra den framtida pensionen. Här kan du läsa mer om överföring av pensionsrätt.

Har ni delat ägande av bostaden och lån så kan den som tjänar mest också amortera mest – läs mer om amortering här.

Ofrivillig deltid

Tyvärr verkar detta vara en allt vanligare form av deltid – kanske så mycket som 30 procent av all deltid finns trots att de som jobbar helst av allt vill jobba heltid istället.

Tänk på att: Det är inte omöjligt att förändra arbetsvillkor. Antingen genom fackligt och politiskt arbete eller genom att försöka byta jobb.

Kort deltid

Jobbar du deltid något år så kommer du knappast att bli en fattig pensionär för den sakens skull. I synnerhet inte om du gör det när barnen är små. Kanske orkar du dessutom jobba bättre sedan om du haft det lite mindre småbarnsstressigt.

Tänk på att: I den allmänna pensionen, den du får besked om i det orange kuvertet, får den i familjen som tjänar minst extrainsättningar till pension av staten så länge barnen är under fyra år. Föräldraledigheten brukar också täckas upp med premiebefrielse i tjänstepensionen, vilket betyder att du får pengar därifrån också, men normalt bara drygt ett år.

Lång deltid 

Att jobba deltid många år får konsekvenser för den pension du tjänar in. För varje månad du jobbar deltid betalas det in mindre pengar till din framtida pension jämfört med om du jobbar heltid. Många deltidsår brukar inte heller vara särskilt gynnsamt för löneutvecklingen som i sin tur påverkar den pension du får.

Tänk på att: Nu pratar vi tusenlappar i längre pension jämfört med om du jobbar mera. Livet ut! Du kan se hur deltidsåren påverkar din pension i pensionsprognosen. Gör så här:

Gå in på dina sidor och klicka på:

Gå sedan in och ändra dina uppgifter här:

Lägg in dina egna värden, så räknar verktyget ut resultatet av att gå ner i tid:

Lågavlönad deltid.

För den som har låg lön och jobbat deltid behöver det faktiskt inte betyda att pensionen blir så väldigt mycket lägre än deltidslönen idag. Det finns gott om krockkuddar i botten på pensionssystemet, åtminstone ännu så längre.  Kolla vad du kan räkna med att få i pension här på minpension.se. Kolla dessutom om du kan få bostadstillägg.

Tänk på att: Du är i väldigt hög grad är beroende av vad politikerna bestämmer. Bostadstillägg är pengar som tas från statskassan. Du kan bli av stöden om du väljer att flytta till ett annat land.

Högavlönad deltid.  

Har du rätt hög lön men har ändå valt att arbeta deltid så finns det både för- och nackdelar med det. Fördelarna är förstås att du får en ganska bra lön ändå.

Nackdelen är att du kan gå minste om onödigt mycket tjänstepensionsinbetalningar om du tar ut deltid utan att ha koll på alla konsekvenser.

Tänk på att: För t. ex. privatanställda tjänstemän med ITP1 kan det t. ex. spela stor roll om man tar ut deltid på 50 procent halva året och jobbar heltid andra halvan istället för att jobba 75 procent hela året. Läs mer om detta här.

Bortglömd deltid.

När åren går är det lätt att glömma deltidsåren för kanske 20 år sedan. Men till skillnad från det gamla ATP-systemet där de 15 åren med bäst lön var det som vägde tyngst när pensionen skulle beräknas så räknas numera alla år, även de när lönen inte var så hög. Kan bli en obehaglig överraskning nu.

Tänk på att: Ta tjuren vid hornen och gör en prognos. Ju yngre du är desto större möjlighet har du att göra något åt det om du tycker pensionen blir för låg.

Omedveten deltid.

Kan tex förekomma hos den som har eget företag. Det kanske inte blir den verksamhet man tänkt sig, det blir mindre pengar och i praktiken drar du inte in mer än vad du fått från en deltidstjänst. Nackdelen är dessutom att du inte heller får någon tjänstepension.

Tänk på att: Gör en prognos och se vad din nuvarande inkomst ger i pension. Fundera en gång till på din affärsidé. Tjänar du verkligen tillräckligt för det arbete du lägger ner eller ska du göra något annat?

Deltid när du är ung.

Det är inte helt ovanligt att det första jobbet inte är en heltidstjänst. Det kanske handlar om extrajobb vid sidan av studierna. Knepigare är det förstås om det är en ofrivillig deltid, att du egentligen velat jobba mer. Att vara runt 20 år och jobba deltid behöver inte innebära någon dramatik för pensionen. Att fortfarande jobba deltid 10 år senare kan däremot göra det.

Tänk på att: Det som betalas in till din pension när du är ung hinner förränta sig väldigt bra fram till pensionen – det kan du ha nytta av när du blir äldre.

Deltid när du är gammal.

Många 60-plussare drömmer om att trappa av, att jobba lite mindre de sista åren i arbetslivet. Här är könsfördelningen jämnare fördelad också.

Tänk på att: Det kan finnas tjänstepensionen där det kan bli kostsamt att gå ner i arbetstid de sista åren. Gå in i pensionsprognosen och se om du har en förmånsbestämd pension.  Då står det en siffra under Belopp, se nedan. Har du det ska du ringa till det bolag som förvaltar den pensionen och fråga vad som händer om du vill gå ner i arbetstid.

Tänk också på att du kanske orkar jobba längre om du jobbar lite deltid när du blir äldre. Det kan vara positivt för pensionen:

Några slutord: 

Det blir svårt att jämföra med 60-talet, en tid då världen på många sätt såg annorlunda ut.

Medellivslängden 1960 – när de flesta kvinnorna fortfarande hade sin huvudsakliga sysselsättning i hemmet – var 72 år för män och 75 år för kvinnor. Pensionsåldern var 67 år.

Nu är medellivslängden 84 år för kvinnor och 80 år för män. Den vanligaste pensionsåldern är 65 år.

Antal år i andra änden, inträdesår på arbetsmarknaden har också gjort en resa. Så frågan är om inte arbetstidsförkortningen har blivit verklighet ändå. Sett i antalet arbetade timmar under en livstid.