Dystimi, vad är det?
Brukar du känna dig riktigt nere och dyster – en längre tid? Då kanske det är dystimi du lider av.
Vad är dystimi?
Svar: Dystymi är en psykisk sjukdom, en långvarig typ av nedstämdhet, med lindrigare och mindre tydliga symptom än vid en ”riktig depression”. Men eftersom dystymi varar väldigt länge blir bördan för den drabbade ändå väldigt stor. Diagnosen ställs när man har varit nedstämd nästan varje dag under minst två år. Under dessa två år kan perioder av förbättring förekomma. Barn och ungdomar med dystymi kan istället bete sig irriterade och lättretliga. Tidsgränsen för ungdomar är ett år.
Dystymi ger i sin tur ofta andra besvär. För en person med dystymi kan det upplevas som besvärligt att vistas bland folk. De är också vanligt med diverse psykosomatiska besvär som exempelvis magont eller huvudvärk.
Hur vet man att man drabbats?
Svar: Förutom nedstämdheten upplever man minst två av dessa symptom: Ökad eller minskad aptit, ökat eller minskat sömnbehov, trötthet, mindervärdeskänslor, koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut, hopplöshetskänsla.
Vad beror dystymi på?
Svar: Förutom nedstämdheten upplever man minst två av dessa symptom: Ökad eller minskad aptit, ökat eller minskat sömnbehov, trötthet, mindervärdeskänslor, koncentrationssvårigheter och svårigheter att fatta beslut, hopplöshetskänsla.
Vad beror det på?
Svar: Det är inte helt klarlagt men läkare och psykologer ser dystymi som en kombination av personlig sårbarhet och omgivningsfaktorer.
Hur pass vanligt är det?
Svar: Mellan 6–10 procent av befolkningen drabbas. Dystymi är vanligare hos kvinnor än hos män.
Hur behandlas dystymi?
Svar: Med antidepressiva läkemedel och med hjälp av kognitiv beteendeterapi hos psykolog. Kontakta din husläkare för en undersökning om du misstänker att du drabbats.
Källa: Lisa Ekselius professor i psykiatri, Uppsala Universitet.
