Varför får man dålig andedräkt?

Svar: Dålig andedräkt beror på en överväxt av gramnegativa anaeroba bakterier i munnen, som bryter ner proteiner i vår man och avger svavelgaser. Dessa gaser uppfattar vi som "dålig andedräkt".

Bakterierna kan framförallt finnas på tungan, vid tandköttskanten, under kronor och broar samt i gropar i halsmandlarna. Svavelgaserna bryter i förlängningen ner tandköttet som kan bli så försvagat att det kan orsaka tandlossning.

Men alla har ju dålig andedräkt på morgonen, är det alltså farligt?
Svar:
Nej, på natten får alla en försämrad andedräkt på grund av att salvtillströmningen sänks när vi sover. De här bakterierna trivs i en torr och mörk miljö som är syrefattig. Det är de som har grava andedräktsproblem som är i riskzonen.

Vilka drabbas av dålig andedräkt?

Svar: Alla kan drabbas, men det blir extrapåtagligt hos de personer som t ex pratar mycket och blir torra i munnen, stressar mycket, äter på oregelbundna tider eler hos dem som har en kraftig beläggning på tungan och har problem med tandköttet. De luktproducerande bakterierna trivs när munnen är torr.

Vad kan man göra åt det?
Svar:
Håll hela munnen ren! Var noga med tandborstningen och tandtråd, och glöm för all del inte tungan. Många glömmer att tungan inte är en slät yta, utan full av små gropar där bakterier kan krypa ner och gömma sig. Det bästa sättet är att använda en tungskrapa i samband med tandborstningen. Det finns också produkter utvecklade för att motverka dålig andedräkt, t ex zikspray med salivstimulering och munsköljning som innehåller kloroxid på apoteket och i välsorterade hälsokostbutiker. Ät regelbundet!

Tuggningen sätter igång salivutsöndringen. Om du pratar mycket kan du dricka kolsyrat vatten eftersom kolsyran dödar bakterierna. Man kan också äta ett äpple mellan måltiderna. De är sura, vilket ökar salivutsöndringen.