En ridtur hade kunnat förstöra programledaren Yvette Hermundstads liv. Hon föll av hästen och landade med nacken mot en sten. Vägen ur smärtan och yrseln blev yogan

Den 18 november drar Vinterstudio-säsongen igång med totalt 15 helger med längdåkning, alpint och skicross.

 

M

m, det är tjurigt nu, säger Yvette Hermundstad och möter kamerans lins med ett plirande leende. Kvällens Sportnytt-sändning har bara pågått i två minuter, men redan nu har varken inslagen om misstänkt matchfixning eller den förmodade EM-elvan dragit igång som det var tänkt.

Jag svimmade av för ett ögonblick, när jag kvicknade till höll jag fortfarande i tyglarna

Det är vad man vid direktsändningar brukar kalla ”spänt läge”. Drygt en halv miljon tv-tittare följer varje liten rörelse i studion. Huvudpersonen själv, hon rycker på axlarna, fortsätter att le och verkar fullständigt obekymrad.

– Jag har ett väldigt distanserat förhållningssätt till händelser som man inte kan styra över. Visst kan det vara surt för dem i kontrollrummet, men själv går jag igång på det oförutsägbara, när det händer saker som inte är planerade.

Sändningen hade gärna fått krångla i 15 minuter. Tyvärr blev det inte så.

Yvette sippar på en cappuccino och fyrar iväg samma avväpnande leende som under gårdagens kvällspass på SVT.

– Det är ju bara tv …

Nuförtiden verkar lugnet och harmonin vara inbyggt i hennes DNA. Varför hetsa upp sig ifall ett golfslag hamnar i skogen eller om rusningstrafiken gör att hon blir några minuter sen?

”Heja avstängd väg! Skynda utan att stressa – Skalman”, skriver hon i ett sms när hon varnar för sen ankomst inför vårt samtal på fiket.

– Yogan har gjort mig lugnare, förklarar Yvette när hon väl är på plats.

– Den har förändrat mitt liv på så många sätt. Idag är jag också smidig, stark och sinnesskarp…

LÄS OCKSÅ: Kvinnor drabbas i högre grad av kronisk smärta – här är vanligaste orsaken

Det är svårt att föreställa sig att hon bara för 14 år sedan varken kunde rida, spela golf eller jogga – ja, inte ens lyfta kassarna när hon handlade mat.

– Då gjorde det ont när jag skulle bära på mitt nyfödda barn. På sätt och vis är det svårt att tänka på den tiden.

17 år har passerat sedan Yvette Hermundstad gav sig iväg på den där ödesdigra skogsritten i Norrtälje. Det var en ljummen aprildag och hästen hade mycket vårspritt i benen. Yvette njöt av pulsen och den höga farten. Allt gick väldigt fort. Hästen sköt iväg i full galopp, hoppande över ett brett dike sparkade den glatt bakut. Yvette flög av och landade med nacken mot en sten.

– Allt är väldigt diffust, men jag tror att jag svimmade av för ett ögonblick. När jag kvicknade till såg jag att jag fortfarande höll i tyglarna och att hästen stod bredvid mig som om ingenting hade hänt. Och det var väl min första tanke också – att det inte hade hänt någonting särskilt.

Yvette reste sig upp, red tillbaka till stallet och släppte ut hästen i hagen. I bilen på väg till Stockholm – en sjumilafärd – snurrade det i hennes huvud.

– Jag förstod att något var knas, kroppen kändes inte alls som den gjorde när jag vaknat på morgonen. Men jag övertygade mig själv om att det säkert skulle gå över.

Värken, yrsel och illamåendet tilltog. På sjukhuset – Yvette blev till slut övertalad av sin man att följa med dit – konstaterade läkarna att en nackkota hade blivit förskjuten. Och även om inget var brutet vägrade smärtan att ge med sig.

De följande veckorna utvecklade sig till ett inferno där Yvette till slut tvingades sjukskriva sig från jobbet på TV4.

– Jag kunde inte ägna mig åt fysisk aktivitet, till exempel inte spela golf. Alla mina passioner försvann. Där och då började sökandet – allt jag ville var ju att må bra. Jag var i kontakt med en himla massa specialister. Någon läkare sa att jag borde ligga still, men så här i efterhand var det ett allt annat än klokt råd. berättar Yvette.

Men maktlösheten inför att stå handfallen för sin egen smärta utvecklade sig inte till hopplöshet.

– Jag har aldrig varit den som dragits ner i svärtan och smärtan. Jag har alltid trott på mig själv och att jag kan lösa saker och ting bara jag hittar ett eget sätt. Som barn fick jag en bok av min bror, den heter Du kan allt du vill. Det mottot har jag levt efter sedan dess, säger Yvette.

Som nioåring smög hon upp i trappan på kvällen och smygtittade på Sportnytt genom springorna i trappan.

– Jag såg (programledaren) Ann-Britt Ryd Pettersson i sin vinröda Sportspegeln-kavaj och tänkte: Där ska jag jobba.

Allt går som sagt att lösa om man vill. Och det gällde också tiden efter olyckan. När ingen läkare eller specialist kunde hjälpa Yvette blev det istället yogan som fick vardagen att svänga och värken att avta. Som fick en programledare, fru och mamma på rätt köl i livet.

– Jag minns fortfarande det första passet, hur jag upplevde en sorts avslappning som jag inte gjort på flera år. Kroppen blev glad och bekväm.

Och det gjorde inte ont någonstans. Förbättringen kom sedan gradvis.

– Jag märkte effekt av yogan direkt, inte så att jag mirakulöst blev helt smärtfri, utan till en början mer en kortvarig lättnad när muskler kring nacken slappnade av, spänningar släppte, kroppen fick chans att återhämta sig, säger hon och tillägger:

– De korta stunderna av välmående blev längre över tid. Yoga är för mig ingen quick fix, utan en ständigt pågående process.

När sviterna efter olyckan var som mest påtagliga påverkade det hela tillvaron. Annat var det fem år senare, 2007, när hon med yogan som redskap började hitta rutiner som gjorde att hon inte bara blev mer smidig, utan också starkare.

– Sedan dess har det knappt gått en dag utan att jag yogat på morgonen. Jag kliver upp tidigt, långt före familjen, och rullar ut mattan. På vintern framför brasan, på sommaren ute på bryggan i skärgården.

För Yvette är det rutinerna som är nyckeln till att hon numera mår bra igen.

– Somliga berömmer mig för att jag går upp så tidigt, de tycker att jag är ”sååå duktig”. Men för mig är det självklart. Dels vet jag inte vad som skulle hända om jag inte yogar, dels är det en rutin som jag vägrar att släppa. Och det behöver inte handla om en timme varje gång. Kanske räcker det med fem minuter sju månader i rad. Det gäller att sätta upp mål som passar en själv.

”Sund egoism” – det är Yvettes beskrivning av att hålla fast vid sin egen inrutade morgonritual.

– Jag brukar använda mig av flygplansmetaforen: hjälp dig själv i första läget. När jag är klar med yogan kan jag ta hand om det som är viktigt i mitt liv: man, barn och jobb.

Yvette har gjort snabb tv-karriär. Hon var med och startade upp TV4-sporten, har arbetat för TV3 men är mest igenkänd för sina insatser på SVT.

– Första gången jag sände Sportnytt hoppade Ann-Britt in som redaktör. Samma Ann-Britt som jag tittade på genom trappspringorna 1980. Det måste ha varit ödet, säger Yvette med ett leende.

Sedan 2009 är hon programledare för Vinterstudion, ett av SVT:s viktigaste flaggskepp. Från och med i vinter är hon ensamt ankare för programmet när André Pops vandrar vidare på kanalen. Ett fullmatat program med längdåkning, alpint och mycket annat väntar.

– Det är inspirerande att ha tittare som är så trofasta. För många är Vinterstudion som en trevlig kompis. Man kanske inte ser varenda sekund, men tv:n står på där i hörnet.

Inför en lång Vinterstudio-dag yogar Yvette lite längre och mer fysiskt.

– Det kräver sina förberedelser om man ska vara sinnesskarp i sju timmar. Effekten jag får av yoga är så tydlig. Det finns ju många olika inriktningar inom yoga, men jag försöker avdramatisera alla namn som finns. För mig räcker det med att lägga till speciella sekvenser i passen beroende på vilket tillstånd jag vill hamna i. Igår jobbade jag till exempel sent och sov fyra timmar. Så i morse försökte jag få igång kroppen med långsamma rörelser och mycket andning.

Om det fungerade? Titta på mig. Yvette skiner upp med hela ansiktet och frågar, med en stor glimt i ögonen:

– Inte ser jag väl så trött och sliten ut?

Sedan i augusti kan hon för övrigt titulera sig yogainstruktör.

– Målet var att lära mig mer om rörelserna, läran och anatomin. Jag behöver inte ha en fast klass för att dela med mig av yogans välgörande effekter. Kanske jag hjälper någon nu bara genom att berätta min historia.

De tuffa åren är över. Numera kan Yvette spela golf, åka telemark, springa milen och – äntligen – rida igen.

– För tre år sedan galopperade jag på stranden på Storsudret på Gotland. Det var en fantastisk morgontur och jag upplevde en sådan eufori. Efteråt sa familjen att det strålade om mig. Jag har yogan att tacka för att jag hittat tillbaka igen.

Yvette tystnar för ett ögonblick och fortsätter sedan:

– På sätt och vis är jag tacksam över att olyckan hände. Nu har jag förstått vilken otrolig kapacitet kroppen har, och nu vet jag hur jag ska ta hand om den varje dag för att må bra. Yogan är min speciella nyckel.

Yvette tipsar: Därför ska du testa yoga

1. Yogan var avgörande för mig för att landa i bättre tillstånd. Utforska om träningsformen kan hjälpa även dig.

2. Hitta en yogainstruktör som ger dig förståelse för grunderna, inspirerar och skapar nyfikenhet hos just dig.

3. Hitta egentiden. För tio år sedan fick jag en fråga av min yogainstruktör: ”När har du din timme?” Chocken: ”En egen timme, som småbarnsförälder?” Hennes förvåning över obefintlig egentid fick mig att hitta tid. Bestäm dig. Kanske är det en kvart, men den finns.

4. Skapa din egen rutin! Kopiera det som passar just dig från klassen och plocka med hem till din egen yogamatta. Kanske är det till en början tre olika positioner. Kör dessa, varje morgon.

5. Strunta i namnet på yogaformen. Att vara närvarande i det du gör just nu – i rörelser och i kontakt med andningen – är viktigare än namnet på disciplinen.

Av: Henrik Lenngren Foto: Peter Jönsson Hår & Makeup: Evelina Lundqvist

Häng med amelia på en träningsresa till Kreta i maj! Läs mer här.

NUVARANDE Vinterstudions Yvette Hermundstad – yogan gjorde mig smärtfri efter olyckan
NÄSTA Så mycket bättre – Anders ”Moneybrother” Wendin: ”Jag ville avsluta mitt liv”