Ett hormon som du har naturligt i kroppen har blivit en riktig snackis. När vi hetsar fram i tillvaron sägs kortisolet göra oss både överviktiga och trötta.

Så håller du en normal kortisolnivå

Balans är det viktigaste. Kroppen behöver hinna gå ner till normala nivåer i både kortisol och andra ämnen. Här är bra metoder för att stressa ner och koppla bort en stund.

1. Koppla regelbundet ner dig från datorer, mobiler och andra tekniska prylar.

2. Gå regelbundet promenader eller träna fysiskt.

3. Lyssna på en ljudbok, på meditationsinstruktioner eller musik som lugnar ner dig.

4. Gå och lägg dig när du är trött och var inte uppkopplad timmen innan du hoppar i säng. Låt hjärnan vila från ljuset från skärmen.

5. Gör andningsövningar. Det finns flera appar som du kan ladda ner och följa så at kroppen slappnar av via andningen, som Dina andetag, Andas rätt.

I

tider när vi pratar mer och mer om stress och hur det påverkar oss så har hormonet kortisol blivit en het potatis. Det sägs ofta vara boven i dramat när människor både ökar och rasar i vikt på grund av en jäktig tillvaro. Men hur funkar det egentligen?

Hormonet kortisol har två funktioner i kroppen. Den ena är att frigöra energi så att vi orkar mer och den andra är att hämma inflammationer i kroppen när vi blir för stressade. Hormonet hjälper oss alltså på flera sätt att hantera stress och dess effekter. Kortisol produceras i binjurarna och utsöndras olika mycket under dygnet. Det följer vår dygnsrytm. Varje morgon, strax innan vi vaknar, så får vi ett kortisolpåslag. Syftet är att vi ska ta oss upp ur sängen och orka jobba en hel dag.

Förr fick vi kortisolpåslag när vi skulle slåss eller fly, nu kan vi få det hela tiden

– Sömnen stänger av kortisoltillförseln när kroppen vilar och vi fastar under natten. Sedan stiger nivåerna enligt den biologiska klockan, och framåt morgonen når de en topp så att vi ska orka upp.

Efter halva dagen har nivåerna gått ner igen, och så börjar det om, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

För enligt kroppen så är allting en stress. Vi själva upplever förstås inte att gå upp ur sängen eller att klä på oss som något arbetsamt, men för att vi ska fixa det så behöver vi kortisol som hjälper oss på traven. Hade vi inte haft det hade vi varit orkeslösa och slöa.

Kortisol hjälper oss också när vi känner oss pressade och jäktade. Då skyddar det från inflammationer som kan uppstå av stressens effekter på kroppen. Alltså är kortisol i rätt mängder alldeles fantastiskt, och väldigt viktigt för att vi ska fungera precis som vi ska. Problemet uppstår när vi stressar för mycket, vilket den moderna människan ofta gör.

– Förr fick vi kortisolpåslag när vi skulle slåss eller fly, nu kan vi få det hela tiden om vi stressar för mycket. Då hjälpte kortisol oss att få igång adrenalinet, vilket gjorde oss vaknare och mer alerta så att vi kunde skydda oss från vilda djur eller andra faror. Nu blir det en överdos som kan ge negativa effekter på minnet och ämnesomsättningen, säger Torbjörn Åkerstedt.

Om hippocampus i hjärnan, där vår minneslagringsstation sitter, översköljs av kortisol i för stora mängder så försämrar det minnet och vi kan inte hänga med som vanligt. Våra blodsockernivåer i kroppen skjuter i höjden av stressen på kroppen och det kan ge en viktuppgång, men det som är mest allvarligt är att du kan få belastning på hjärtat.

– När vi sitter alltför stilla så gör inte kroppen sig av med slaggprodukterna efter kortisolet. Det kan göra att blodsockret går upp, åderförkalkningen ökar och att hjärtat får ta stryk, säger Torbjörn Åkerstedt.

Tvärtom är inte heller bra. När du har för låga kortisolnivåer i kroppen orkar du ingenting och du reagerar inte som du borde på stress. Du blir avtrubbad.

– En tydlig effekt av låga kortisolnivåer är utmattningssyndrom, då man inte orkar någonting. Man får inte igång systemet, för kortisolet finns inte där och hjälper till. Om man har brist på kortisol kan man ha en autoimmun sjukdom, Addisons, och den är dödlig om man inte behandlar den. Sjukdomen gör att man går ner i vikt, blir muskelsvag och trött.

Motsatsen är Cushings syndrom som beror på överproduktion av kortisol och ger bukfetma, depressioner och benskörhet.

Våra blodsockernivåer i kroppen skjuter i höjden av stress, och det kan ge oss en viktuppgång

Tricket är att inte stressa för länge och på för hög nivå. Visst kan man få kortisolpåslag under en stressig period, men om man låter kroppen återhämta sig och vila så går nivåerna tillbaka till det normala igen och därmed är ingen skada skedd.

Det är under långvarig stress som vi inte mår bra och till slut kanske hamnar i ett utmattningssyndrom.

– Man har en stressaktiveringsfas och sedan accelererar man upp från den. Till slut hamnar man på en högplatå om man stressar för länge, och det är det man ska försöka undvika. Man måste vila innan man kommer till den platån, säger Torbjörn Åkerstedt. Vila innebär sömn, det är viktigt, men också att komma bort från den stressiga miljön, jobbet eller omgivningen. Det är också viktigt att återhämtningen från stressen inte blir för kort. Man måste hinna få ner kortisolet igen.

– Det som gäller är att återhämta sig, det finns inget man kan äta eller liknande för att få ner nivåerna. Kanske kan man få lugnande medel för att få ner stressen, men sedan måste man vila. Kortisol är nyttigt och bra för oss, men om man överdoserar det så blir det ett elakt hormon, säger Torbjörn Åkerstedt.

Av: Jessika Devert Foto: iStock

amelias stresskurs

amelia har skapat en stresskurs för kvinnan mitt i livet. Se filmen nedan för mer information.

 

NUVARANDE Stress kan göra oss överviktiga – amelia förklarar hur kortisol fungerar
NÄSTA Nej Alexander Bard – det syns faktiskt inte utanpå vem som våldtar